Visar inlägg med etikett sture bergwall. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sture bergwall. Visa alla inlägg

fredag 27 december 2013

Jag läser ..

.. Dan Josefssons bok "Mannen som slutade ljuga" och jag kan inte lägga den ifrån mig.

Den är oväntat välskriven och läsvärd .. sett med mina ögon, eftersom jag förväntade mig något mer .. vad ska jag säga?? .. tungt? undervisande?? akademiskt?? långtjatigt??

När hela den här historien om Sture Bergwall/Thomas Quick skildras i förhållande till den vård han fick och till de terapeuter som tillhandahöll den så blir berättelsen lika skruvad som "100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann". Nästan ännu mer osannolik faktiskt. Jag får ta pauser där jag får tala om för mig själv att det inte är en underhållningsroman jag har i händerna utan en faktaberättelse.

Någon gång läste jag att det fanns planer på att göra en film om seriemördaren Thomas Quick och utredningarna som skapade domarna som senare upphävdes. Om Dan Josefssons material tas med i den berättelsen så blir det projektet ogenomförbart .. för då blir det en fars eller en komedi av hela biddevitten.

Kanske en musical i stil med Sweeney Todd .. med Jonny Depp som Thomas Quick och Meryl Streep som Margit Norell .. the Demon Patient from Sater??? Eller the Demon Therapist & the Innocent Serial Killer??

Men egentligen är hela boken djupt tragisk om jag håller fast vid att det som beskrivs faktiskt har hänt. Lättast att hålla sig för skratt är det när jag inser att det är hela det här osannolika gänget av själsrotande, inåtblickande minneskonstnärer som faktiskt skapade drevet mot läkarna som fick sina liv förstörda i Catrine da Costa-fallet .. och där medgavs ingen ny prövning trots att bevisningen var lika svag och lika osannolik som i Sture Bergwalls fall.

Men LÄS den här boken. Om inte annat än för att det faktiskt är en väldigt välskriven, lättillgänglig och bra bok.

Som en röd tråd genom hela Dan Josefssons wallraffande i terapeutvärlden går också ensamheten och längtan efter bekräftelse.

Sture Bergwall var ett ensamt barn, en ensam ung och annorlunda människa som växte upp till en ensam vuxen som sökte bekräftelse, som han bara kunde få genom att skapa en bild av sig själv som bekräftade andra ensamma och bekräftelsehungriga människors behov .. och gav dem den bekräftelse och storhet som de törstade efter.

Margit Norell var ett ensamt barn, en ensam ung och annorlunda människa som växte upp till en ensam vuxen som tillgodosåg sitt behov av bekräftelse genom att bekräfta andra människor med svag självbild och stora bekräftelsebehov. Hon skapade en bild av sig själv som allas goda moder, spelade ut barnen mot varandra och lät deras liv bli innehållet i sitt eget.

Vilket får mig att tänka på att det i dagens kommunikationssamhälle är det förmodligen fler människor än förr som är ensamma ... och därmed lätta offer för karismatiska ledare med stora egon och låg självkänsla, som kräver enorma mängder bekräftelse från människor de egentligen föraktar.

För ensamhet kan vara så mycket. Den ofrivilliga fysiska ensamheten, ensamheten i tvåsamheten, social ensamhet, själslig ensamhet .. det finns säkert tusen olika sätt att känna sig ensam på.

Jag, till exempel, saknar alldeles otroligt mycket en "lekkamrat" .. en sådan jag hade som barn och som jag kunde skapa saker, hitta på nya lekar/världar eller bara ge mig ut på upptäcktsfärd med. Någon jag kunde nå snabbt .. kom hit och titta!! Yess .. jag kommer med en gång så sticker vi!! Jaaaa, det gör vi! NU!!!

Jag är inte ensam, jag har vänner, ett fullspäckat schema och en högst älskad familj .. men avstånden till vännerna är långa, möten kräver planering och jag kan inte skylla på någon annan än mig själv eftersom det är vi som flyttat hit och dit i livet.

Men inte en enda har samma sorts, nästan livsnödvändiga, kreativa skaparlust som jag har .. och just inom det området känner jag mig väldigt ensam och är förmodligen väldigt lätt att leda på villovägar om betet är det rätta?

Om jag skulle börja om med bloggandet i dag .. eller skapa min allra första egna blogg igen .. så skulle jag kanske våga mig på att starta "Ensamhetsbloggen" .. med gästbloggare och ett levande kommentarsfält som kanske skulle kunna väva samman människor till små kreativa kluster inom räckhåll för varandra?

Eller kanske "Kreativitetsbloggen", "Skaparlustan"???

Men det är ju bara en dröm .. en fantasi. Så fungerar det ju inte i verkligheten, eller hur?

Det är bara i politiken som fullständigt orealistiska drömmar och fantasier kan presenteras som rena sanningar.

onsdag 18 december 2013

"Brödraskapet Röda Näsan ..

.. styr i vår kommun", brukar en bekant säga när han upprörs över beslut eller upphandlingar som sker i den näraliggande kommunen som han bor i.

Vad han menar är att samtliga styrande herrar inom så väl kommunen som det privata näringslivet har ett privat umgänge på stadens exklusivaste näringsställe. Det handlar alltså inte om dryckenskap utan om trevliga luncher och middagar med full tillgång till ädla drycker och ett allmänt utbyte av information, skvaller och planer inför framtiden.

Vid de privata festerna, som de äkta hälfterna får arrangera i de ståndsmässiga bostäderna och där även andra utvalda tjänstemän och näringsidkare deltar .. sker "informationsutbyten" om vad som händer i kommunen och beslutas om vilka kommuninvånare som förtjänar uppmärksamhet eller stramare tyglar.  

"Brödraskapet Röda Näsan" ser till att allas behov tillgodoses och anser nog själva att det är för kommuninvånarnas bästa, men den information de ger varandra är förmodligen både guldkantad och välfriserad. På så sätt delas det ut bygglov, ges utskänkningstillstånd, prioriteras vägbyggande, delas ut uppdrag, bostäder och välavlönade arbeten .. och så löper arbetet inom alla områden smidigt och lätt och ingen behöver sitta och nöta med tröga handlingar och söka besvärliga fakta i lagtexten.

Så är det .. och så har det alltid varit, är förmodligen gruppens valspråk och skulle någon påpeka det olämpliga i detta nära och privata umgänge så skulle de förmodligen inte begripa ett biddevitt.

SE bara hur BRA det fungerar i vår kommun!!!

Att sedan kommuninvånarna får betala med betydande svårigheter i hanteringen av kommunala medel om de på något sätt kommer på kant med "bröderna", deras äkta hälfter eller barn är ju helt i sin ordning. Det växer ju alltid ogräs i de vackraste rabatter och rensas det bort lämnas mer utrymme till värdigare växter, eller hur?

I dag publicerar DN domarna i Tomas Quick-fallen. Det sker efter upprepade anklagelser från justitierådet Göran Lambertz, som anser att media ligger bakom de friande domarna som han anser vara felaktiga men accepterar eftersom de redan är fattade .. eller något liknande?

Sture Bergvall/Thomas Quick är inte BEVISAT oskyldig utan bara friad i brist på bevis, eller hur? Och bevisen FINNS .. det bevisas av tidigare, helt korrekta domar, som nu underkänts på grund av påtryckningar från media som inte har förstått hur korrekta de var .. anser Göran Lambertz.

Och nu börjar jag tycka synd om Göran Lambertz. Som en röd tråd genom alla hans upprörda brev och debattartiklar går vänskapen med hans vänner Seppo Pentinen, Christer van der Kwast, Claes Borgström och .. lite på sidan av .. den pålitlige journalisten Gubb Jan Stigson. Vännerna som ingår i Göran Lambertz eget brödraskap, bröderna som han försvarar till sista blodsdroppen och vars uppgifter han inte för ett ögonblick betvivlar.

Thomas Quick/Sture Bergvall är bara det otrevliga ogräset i den för övrigt så välskötta rabatten. Det som drabbat de anhöriga till hans påstådda mordoffer är endast ett tillfälligt lågtryck som vilar över den annars så solbelysta tillvaron och den sanning som är mest sann är väl ändå den som pålitliga bröder delar över några glas vin och en smaklig middag på ett utmärkt näringsställe.

Eller över en liten whiskypinne, i exklusiv avskildhet i någons hem.

Den arme Leif GW Persson .. som tidigare ingick i Lambertz brödraskap .. har däremot blivit utesluten från de trevliga samkvämen eftersom han tidigt uttryckt tvivel på brödraskapets slutsatser. För lojalitet är grunden för ett hållbart brödraskap.

Sådant händer också i den näraliggande kommunen och den ensamheten är både kännbar och isolerande för den som hamnar utanför i kylan .. det har också Leif GW Persson vittnat om när han uttalat saknad över vänskapen med den forne brodern.

Grupper som "Brödraskapet Röda Näsan" är en utdöende företeelse hoppas jag, men de lever ändå kvar i små slutna sammanhang. I en liten kommun kan invånarna förmodligen lära sig att leva med följderna, men när företeelsen dyker upp i toppen på svensk rättsväsende känns det inte bara otidsenligt utan också ganska farligt.

Som sagt .. jag börjar tycka synd om Göran Lambertz. Med sådana vänner som han tydligen har, behöver han inga fiender.

Och avslutningsvis .. nu när Sture Bergwall, efter mer än 20 år, sakta ska slussas ut i verkligheten, så blir det ju ett rum ledigt på Säter. En terapeut får en patient mindre att tala med .. och jag hoppas att det tomrummet fylls av en annan person med vanföreställningar som inte förs tillbaka till det förflutnas gömda minnen, utan i stället får hjälp med att orientera sig i den verklighet som h*n måste lära sig leva i för att kunna fungera fullt ut i det samhälle som vi andra lever i.


Sagt om sanning ..

För att göra sanningen mera sannolik, bör man absolut blanda i en smula lögn./ Fjodor Dostojevskij (1821-1881)

Mest löjeväckande är att hålla skenet uppe mot andra så länge, att man inbillar sig, att det är sanningen./ Immanuel Kant (1724-1804)

DN, DN, DN, DN,

tisdag 17 december 2013

Det var en gång en man ..

.. som inte mådde så bra. Ja, vi kan väl nästan säga att han helt och hållet hade ledsnat på att arbeta och upplevde varje krav på en större ansträngning som ett personligt påhopp.

Vill vi vara lite tydligare, så kan vi säga att han funderade på att fuska till sig en längre tids sjukskrivning.

Råna välfärdssystemet kan vi kanske kalla det för? Vilket förmodligen går bra, eftersom han gjort det förut och dessutom lurat av en massa vänner saker som han lovat att lämna tillbaka.

Han gick till sin vårdcentral och berättade om sina diffusa magplågor, sömnsvårigheter, plötsliga ångestattacker och en tilltagande värk i ländryggen och benen .. och blev sjukskriven.

Han "självmedicinerade" med alkohol, tillsammans med den ångestdämpande medicin han hade fått utskriven och när sjukskrivningsperioden var slut så mådde han så bra att han uppgav att han var mycket, mycket sämre och hade fler symptom som kunde visa på ett betydligt allvarligare sjukdomstillstånd än det man trodde från början.

Hans läkare som länge väntat på att få en patient med just denna ovanliga och intressanta sjukdomsbild gjorde en stor utredning som visade att det absolut inte var uteslutet att mannen hade just den diagnos han hoppades på .. men inte heller bekräftade att den var riktig.

Mannen  .. som fortfarande var sjukskriven, verkligen ville vara det i fortsättningen också, hade vant sig vid de allt starkare ångestdämpande tabletterna som skrevs ut tillsammans starka smärtstillande tabletter som tillsammans med sprit gjorde mannen glad och nöjd i sitt privata lilla helvete .. kallades till förnyad undersökning.

Läkaren hade i sin tur konsulterat några kollegor som också blev eld och lågor över det ovanliga fallet och hjälpte till med att sammanställa ett långt frågeformulär, med kända symptom gällande den mycket, mycket ovanliga och allvarliga sjukdomen, som mannen fick svara på och .. jaaa, minsann! .. kan man tänka sig? .. när mannen fick höra frågorna gick det upp ett ljus! PRECIS så var det! Tänk att doktorn kunde få fram det?

Läkaren bokade tid för ett kirurgiskt ingrepp som han skulle göra själv tillsammans med sina kolleger som nu verkligen var engagerade. De var nu de första läkarna i landet som hade kunnat diagnosticera och operera en så ovanlig patient med en så mycket, mycket ovanlig och allvarlig sjukdom.

Det skulle skrivas om det här .. och inte bara i facktidningarna utan i media världen över! De skulle bli kända och omtalade och de kunde nästan inte vänta med att sätta kniven i patienten.

Mannen .. som nu kände ett viss obehag inför situationen han hamnat i .. vågade inte protestera.

Operationsdagen var inne, diagnosen var godkänd av samtliga experter, utrustningen var klanderfri och ... så hittade man inte det förväntade?

Fast det är ju möjligt att diagnosen är ställd så tidigt att själva beviset på sjukdomen inte ännu är synligt för blotta ögat? .. sa experterna till varandra. Och så enades de om att så var fallet och skar de bort det som på ytan såg friskt ut, men som de antog var livsfarligt invaderat av den mycket, mycket ovanliga och allvarliga sjukdomen.

Proverna på det som avlägsnats visade inte på att den mycket, mycket ovanliga och allvarliga sjukdomen fanns, men kunde inte heller utesluta att den hade kunnat blossa upp i ett senare skede .. så operationslaget med alla experter kände sig mycket nöjda och skrev insiktsfulla artiklar i ämnet. Det väckte mycket uppmärksamhet .. aldrig tidigare hade den här mycket, mycket ovanliga, allvarliga sjukdomen åtgärdats nästan innan patienten ens fick den!!!

Mannen mådde mycket sämre. Nu KUNDE han inte jobba längre och det kändes inte riktigt lika trevligt som tidigare eftersom det nu inte fanns några valmöjlighet kvar.

Han mådde inte heller bra av sin "självmedicinering" eftersom de mediciner som han var tvungen att ta, för att kompensera det som tagits ifrån honom, gjorde att han fick hallucinationer och ångestattacker som halvt skrämde vettet ur honom.

Till slut så uppsökte han en annan läkare och erkände .. "Jag var ju aldrig sjuk på riktigt, jag sa bara det de ville höra för att få en sjukpension. Det enda jag ville var att få slippa jobba."

Men den första läkaren hävdade att symptombilden var riktig, behandlingen var riktig, proverna uteslöt inte att sjukdomen faktiskt funnits, experterna var överens, sjukdomen KUNDE ha funnits i det kirurgerna avlägsnade från mannen och alla prover BEVISADE att det inte var uteslutet att mannen drabbats av denna mycket, mycket ovanliga och allvarliga sjukdom.

Mannen ville ha tillbaka sitt liv.

Läkaren sa .. Du påstår att du har ljugit .. men jag säger att du ljuger nu! JAG gjorde alla rätt, ställde rätt diagnos och utförde rätt ingrepp. JAG kan BEVISA att du inte kan bevisa att du har rätt! Den som bortser från att min och mina kollegors höga kompetens och snabba handläggning av ärendet räddade dig från det lidande och den död som hade väntat om vi inte hade utfört rätt åtgärd i rätt tid ... måste vara oerhört okunnig och dåligt påläst.

Du borde vara tacksam.

I stället försöker du lura alla som inte tänker efter ordentligt. De förstår inte att diagnosen som ställdes var sannolik och tar inte reda på vad det skulle ha inneburit om ingreppet inte gjorts. De och du drar en för snabb slutsats och därför har ni fel.

Detta är mycket, mycket ovanligt och allvarligt!!

Jag är en mycket ansedd man, en specialist inom mitt område och du har erkänt att du är en lögnare .. bara det bevisar att jag har rätt.

DN, DN, SvD,

onsdag 27 november 2013

Gott omdöme och god analysförmåga??

Domarna i Högsta domstolen kallas justitieråd och utnämns av regeringen efter ett ansökningsförfarande. Det finns 16 justitieråd i domstolen, varav i regel två tjänstgör i Lagrådet. Tjänstgöringen i Lagrådet sker vanligtvis ett år åt gången. De 14 dömande justitieråden är indelade i två avdelningar. Den ena avdelningen leds av Högsta domstolens ordförande och den andra av en avdelningsordförande.

Huvuduppgiften för justitieråden är den dömande verksamheten genom vilken Högsta domstolen kommer med vägledande avgöranden. Normalt avgörs dessa mål av fem justitieråd. De flesta beslut handlar dock om att ta ställning till om prövningstillstånd ska meddelas i målen. Mål avseende de extraordinära rättsmedlen utgör också de en inte oväsentlig del av beslutsfattandet. Samtliga mål föredras av en justitiesekreterare som dessförinnan har gjort en rättsutredning. 

Lediga tjänster som justitieråd utannonseras på Högsta domstolens och Sveriges domstolars hemsidor på internet. Justitieråden ska ingå i kretsen av landets främsta jurister. De ska svara mot synnerligen högt ställda krav vad avser juridiska kunskaper, analysförmåga, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, omdöme och självständighet. Det är en strävan att justitieråden ska komplettera varandra genom att de består av jurister med olika erfarenhet från de juridiska yrkesfälten.


Jag hör Göran Lambertz säga att det finns teknisk bevisning som bevisar att Sture Bergwall/Tomas Quick är en mördare. En sk likhund hade markerat på ett större antal platser där det enligt justitierådet inte kunde ha funnits något annat än mänskliga kvarlevor?

Tyvärr så fanns det inga likdelar där hunden sa att det fanns .. men det tyckte Göran Lambertz var ovidkommande? Och om de hade tagits därifrån så hade hunden förmodligen inte markerat?

Men HUNDEN visade att de fanns .. och då fanns de!! Konstigare än så var det inte??

Dessutom så skulle det "vara konstigt" om inte Sture Bergwall/Thomas Quick inte var skyldig eftersom han var psykiskt sjuk(?) och dessutom hade begått brott tidigare?

Hunden bevisade att Thomas Quick hade pulvriserat ben med en sten .. sa Göran Lambertz, och eftersom jag har styckat ett trafikdödat rådjur som inte var större än en 9-årig liten pojke så kan jag med säkerhet säga att det är omöjligt. Ben är hårdare än man tror och även med en hammare till hands så tar det en evighet .. förmodligen dygn .. att förvandla hanterbara ben till oidentifierbart pulver.

En hund är inte en kriminaltekniker eller ens en kriminaltekniskt utbildad hund. En specialutbildad polishund är i första hand en hund och i andra hand ett hjälpmedel.

En blindkäpp eller en blindhund är på samma sätt hjälpmedel för en synskadad person .. ett hjälpmedel och inte en ersättning för förlorad syn. Men det går inte att fråga hunden vart du är på väg eller var ett okänt mål ligger, utan det är upp till föraren att bestämma målet.

En likhund har inte en susning om VARFÖR den letar efter önskad lukt eller att det har skett ett brott. Den har förmodligen inte ens börjat sin träning med att markera för avlidna personer och den kan göra fel. Den kan feltolka signaler eller försöker vara till lags precis på samma sätt som en kriminaltekniker som tolkar limmat trä som benbitar från ett barn.

En mycket skicklig jakthund tillhörande en näraboende jägare avvek plötsligt och oväntat mitt under ett drev när den passerade vår tomt där inte bara en, utan TRE, tikar löpte samtidigt. Tur för älgen men inte lika roligt för ägaren som fick komma hem till oss och hämta friaren fram på kvällskvisten. Det finns alltså risk för att en aldrig så tränad hund upptäcker något som är intressantare än det som den blivit tränad och tillsagd att göra.

Ett justitieråd i Högsta domstolen fattar beslut som är helt avgörande för om människor ska få upprättelse eller ens tillstånd att pröva sin sak. Göran Lambertz är en av 16 utvalda som har en oerhörd makt .. långt efter det att de har lämnat jordelivet. En dom i Högsta domstolen är fast som hälleberget om det inte sker en lagändring.

Ett justitieråd ska ha analysförmåga och omdöme och helst vara vid sina sinnens fulla bruk .. och jag är oerhört tveksam till att Göran Lambertz lever upp till de kraven när han i egenskap av justitieråd kallar en hund för teknisk bevisning, trots att varken hunden i fråga eller vidhängande poliser inte kunde gräva fram någon bevisning alls.

Beatrice Ask ville se till att något liknande aldrig händer igen. En bra början vore att låta Göran Lambertz få andra arbetsuppgifter som inte kan skada de människor som förlitar sig på ett fungerande rättssamhälle.

Jag debatterar inte med en rättshaverist .. sa Sture Bergwall.

Där visade han prov på både ett gott omdöme och en god analysförmåga, och blir han sedan officiellt friskförklarad så verkar det som om han nästan uppfyller kraven för att bli justitieråd i Högsta domstolen, eller hur?


DN, DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr.,

tisdag 11 september 2012

Aha .. jag tror att jag förstår ..


.. hur Claes Borgström, Göran Lambertz & Co resonerar när de hävdar att de inte skett några misstag när det gäller de fällande domarna mot Sture Bergwall/Thomas Quick.

De ser nog på rättsprocessen som en del ser på bokföring.

Du tar en faktura för betalning, bokför summorna på respektive konton (debet) och drar av hela beloppet från bank- eller postgiro (kredit), kontrollerar att slutsummorna blir desamma och så är det klart.

Lätt som en plätt.

Med den inställningen är det inte så konstigt att det är en blomstrande tillvaro att syssla med fakturabedrägerier.

För accepterar du bara fakturan som utgift utan att ifrågasätta om det verkligen har skett en beställning eller ett inköp .. så har du faktiskt inte begått något bokföringstekniskt fel.

Att du inte fått något för pengarna är ju en helt annan sak.

Så om plus och minus redovisas i domstolen och summorna stämmer i slutänden så måste resultatet vara rätt, eller hur?

Om sedan själva åtalet är byggt på falska grunder så är det en helt annan fråga som inte domstolen, åklagaren eller försvarsadvokaten behöver ta ställning till??

Domen är tekniskt rätt och den dömde får anses som tekniskt skyldig enligt regelboken .. eller vi kanske kan kalla det felbokförd, fast på rätt sätt?

Att det inte har skipats någon rättvisa är ju en helt annan sak.

DN, DN, SvD, Expr., AB, AB,