Det är synd om Calle Schulman.

Bloggaren och stureplanspersonligheten Calle Schulman besökte brodern Alex och den undersköna Amanda tillsammans med fru och barn i deras sommarparadis på Gotland.

I detta Paradis smög sig en orm in och slingrade äckligt i närheten av den plats där barnen lekte.

Jag kan förstå att alla blev rädda, jag kan riktigt se hur Schulmankvinnorna pep skräckslaget och slet till sig sina barn och hur Schulmännen bröstade upp sig i sin manlighet. Ett rätt normalt beteende vid första kontakten med en orm.

Jag har liiite svårare att förstå att man inte tittar lite närmare på ormen för att fastställa vilket sort det är .. men eftersom jag bor på landet, kan jag inse att det är skillnad för en stadsmänniska. Att för en del är alla ormar HUGGORMAR!!

Därför blir jag inte förvånad när jag hör att hjälten Calle Schulman tog en spade och gjorde processen kort med ormen. Hackade den i småbitar och att någon förevigade hjältedådet med en bild.

Men vad som verkligen förvånar mig är att han lade ut hela ormförintelsen på sin blogg?

Av det inlägget framgick det helt klart för alla som kan sina ormar, att det som Calle så modigt dräpt var en fridlyst, utrotningshotad hasselsnok!

Nu är Calle Schulman anmäld till Länsstyrelsen för sitt orm-mord och här hade det väl varit på sin plats att hålla en låg profil, hänvisa till sin okunnighet och rädsla för okända djur och be lite klädsamt om ursäkt, kan man tycka. Men inte Calle Schulman .. ormen HOTADE hans familj!! Han skulle göra om det vilken dag som helst, ofarlig eller inte. Det enda han ångrar är att han publicerade fotot!

Så det så!!

Semestern blev FÖRSTÖRD!! Gotlänningarna reagerade inte positivt och med applåder och paret Schulman åkte hem till Stockholm där de ormar som finns åtminstone har mänsklig skepnad.

Hustrun Anitha är upprörd!! "Turistnäringen är en enorm inkomstkälla på Gotland .." .. skriver hon i en artikel på Nyheter 24, ".. och detta stockholmsparadis ska vara precis så som stockholmarna förväntar sig det."

Så det så!! Inga ormar i ett stockholmsparadis alltså!! Det är något som stockholmarna har rätt att förvänta sig. Alla obehagligheter får gotlänningarna se till att hålla undan när paradiset öppnar.

Och inte nog med det .. Gotland har andra problem att syssla med än naturvårds- och miljöfrågor som stör friden för sommar-gotlänningarna. I ett avlägset hörn av Visby döljer man en miljö så förskräcklig att barn inte törs gå ut, det vet Anitha Schulman.

I ett hyreshusområde misstänker fru Schulman att det finns "före detta- och återfallsbrottslingar, bytoken, blottaren, pedofilen, knarkaren,elementbankaren och han som låg med sin syster som blev kusin med sig själv".

Och mitt i allt detta som påminner om en film som utspelar sig i Amerikanska södern bland inavlade, munspelande hillbillies .. minns någon filmtiteln?? .. bor ett 10-tal ensamma mammor med barn!!

Man kan tycka att gotlänningarna borde intressera sig mer för detta i stället för att kasta sig över en familjefar som försvarar sin familj!! Hur de ska lösa detta upprörande problem, nämner inte den upprörda fru Schulman och man får hoppas att det inte är makens effektiva spade som är i åtanke när hon tänker på bytoken, elementbankaren, blottaren, pedofilen, knarkaren, brottslingarna på nuvarande och före detta och mannen som gjorde sin syster till kusin med sig själv .. hur det nu gick till???

Det är i sanning synd om Calle Schulman! Och nu blev semestern på denna plats, i detta stockholmsparadis, förstörd också!!

Det finns ingen rättvisa i världen, eller hur??


HelaGotland 1, 2 ,3 Nyheter 24

Semestersegt.

"Lägg ner semestern" .. skriver Niklas Ekdal i Expressen och menar att vi borde "leva året runt i stället"?

Nu anser väl jag i och för sig att jag lever hela tiden och inte bara några veckor på sommaren. Snarare tvärtom egentligen, på sommaren är jag på något sätt mindre levande än resten av året.

Det är ju nu som allt det där som jag lovat mig själv att jag ska göra .. när det blir bättre väder/mer ledigt/mer tid/jag mår bättre/orkar mer .. verkligen ska göras. Jag blir alldeles matt och handlingsförlamad bara jag tänker på det, och lägger ner onödigt mycket energi på att försöka förtränga gamla löften och planer. Tänk då om man delar upp de här veckorna under hela året .. då skulle jag vara så här seg nästan jämt?

I dag har jag plockat undan/flyttat en hög som blev över när jag plockade undan på en annan yta vid ett annat tillfälle. Förra semestern, kanske??

I den högen låg ett urklipp som jag förmodligen tänkt ska ingå i det collage som jag, för ett antal år sedan, lovade mig själv att göra på ett gammalt köksbord .. någon gång .. någon sommar när katterna är ute och inte hårar ner .. nästa semester kanske .. något år.

Rubriken är "Kloka ord från barn" och inför dagens middagsplanering som jag planerar att lägga över på någon annan, så kan jag ta till mig visdomsorden från Jeanette, 10 år:

"Aresenik är en stark krydda som kan förstöra en hel middag"

Vilket kan jämföras med vad vuxna har sagt i samma ämne:

"Alla gifter är vanebildande, utom arsenik i större mängder"! Vilket känns betryggande om nu middagen händelsevis blivit förstörd. Eller ...

"Nej, sa apotekaren till kunden, ni måste faktiskt ha recept för att köpa arsenik. Det räcker inte med ett foto på er svärmor!"

Och nu MÅSTE jag lätta från den här stolen innan det här inlägget spårar ur ännu mer, och åtminstone försöka ta tag i någonting! Det vete sjutton vad .. men det får bli inomhus för det regnar på ett trevligt och ogräsrensningsomöjligt sätt just nu.

Dubbelseende?

Det är varmt och kvalmigt och jag vaktar igelkottsbarn så jag får dubbelseende av att försöka klippa gräsmattan och vakta Rackarkotten med ena ögat och spana efter taggiga ungar med det andra. Ena minuten är de små taggbollarna mitt på gräsmattan, i nästa sekund är de borta och under den sekunden som någon av dem är synlig så lyckas Rackarkotten försvinna och så får jag springa och leta.

Ibland tror jag dessutom att vi bara har EN igelkottsunge som är något av en sprintermästare i världsklass, eftersom vi aldrig ser båda på en gång. Men i så fall springer den fortare än en spårande hund och det kan väl ändå inte vara möjligt?

Jag är helt slut och hoppas att de växer i rekordfart, för de fullvuxna kottarna är helt ointressanta för vår svartvita terrorist.

Nu sitter jag här instängd med hundarna vid fötterna, svettig och rufsig och på väg till duschen. Världen ser konstig ut som vanligt. Skandalskriverierna om News of the World öppnar nästan en avgrund av cynism och utnyttjande, och jag som tyckte att botten var nådd när Aftonbladet använde sig av kriminella, deras påstådda bildbevis och deras fynd, funna efter allmänt rotande på nätet, för att ta heder och ära av kungahuset och Sven-Otto Littorin?

Just därför lockar ledaren "Tafsa inte på tryckfriheten" nästan fram ett gapskratt i sommarvärmen .. just för att den skrivs i Aftonbladet av alla tidningar. "Staten måste hålla tillbaka sina impulser att börja styra media" .. skriver Katrine Kielos och det är sant och riktigt.

Men borde inte media hålla tillbaka sina impulser att börja styra politiken .. och i förlängningen staten?? I England har tydligen politikerna varit så rädda för att få sina karriärer dödade i media att de nästan varit bakbundna och försedda med munkavle.

EU på sin kant, börjar inse att hela kolossen riskerar att rasa samman när fler länder än Grekland skriker efter ekonomiskt bistånd .. och nu verkar det luta åt att medborgarna i de länder som har friska och sunda finanser ska få bidra med lite extra skatt för att stödja fortsatt misshushållning i de länder som inte riktigt kan fungera om de inte får fungera som de är vana vid??

Det vete sjutton om jag riktigt känner för. Kan jag möjligen få frikort på banken om jag kan bevisa att jag röstade NEJ till EU när det begav sig??

Men den dagen den sorgen. Nu har jag mer närliggande problem .. som är både svart-vita och taggiga.

AB, AB, SvD, SvD, DN, Expr.,

Har man plötsligt en lugn stund ..

.. så kan man ge sig fasiken på att det dyker upp någonting som rubbar ordningen!

I dag har det varit en fantastisk sommardag här där vi bor. Vi har plockat hallon och svamp, badat och slappat och precis som jag hällde upp en kopp kaffe för att kunna säcka ihop en halvtimme eller så med en lättläst bok .. så kom Rackarkotten traskande med en igelkottsunge i munnen.

Och inte nog med det, på stället där hon stannade låg det redan en hoprullad stackare.

Panik!! Den ena lilla kotten hade ett litet sår på ryggen och den andra var som en sammansvetsad liten hård knut. Vi ringde till Djurens Ö .. ingen svarade. Till Nordens Viltrehab .. där fanns bara en telefonsvarare på akuttelefonen. Till vår egen veterinärklinik .. som inte fick sysselsätta sig med vilt och rekommenderade Djurens Ö eller Nordens Viltrehab.

Ja, se goddag då.

Nu ligger en .. förmodligen död .. liten igelkott i mörkret i vårt badrum, den andra irrar runt på gräsmattan och på andra sidan huset har det dykt upp ett borttappat igelkottsbarn till.

De ser tillräckligt stora ut för att kunna klara sig själva, men vi är nu belägrade av igelkottar och törs inte släppa ut hundarna utan bevakning.

Suck! Jag undrar hur lång tid det tar för en liten igelkott att bli en stor igelkott som ingen hund skulle drömma om att ta i munnen?? För precis så lång tid är jag tvungen att traska omkring och bevaka Rackarkotten från och med nu.

Det ser inte ut att bli tid till så värst många stunder med en lättläst bok den här sommaren.

Nej, jag vill inte ha allt serverat vid dörren.

Folkpartisten Carl B Hamilton kommer med den lysande idén att Systembolaget ska börja med e-handel och leverera spriten direkt till dörren.

Som alltid när någon har en initial i namnet så blir jag våldsamt nyfiken på vad den står för och i det här fallet överskuggade nyfikenheten själva nyheten, så nu vet jag att Carl Hamilton också heter Peter Bastiat i förnamn. Varför han inte kallar sig Carl P B Hamilton finns det inga uppgifter om och då måste jag bara veta .. vad är det för fel på namnet Peter?

Men .. åter till förslaget.

NEJ! Jag vill inte ha allt serverat vid dörren. I och för sig skulle det vara bekvämt, men fullständigt förödande rent socialt. Tänk om mitt kära COOP (som inte längre heter Domus) skulle erbjuda samma tjänster ... då skulle jag aldrig träffa en ny människa förutom de jag redan känner!

Jag skulle aldrig få användning för min älskade gamla bil, inte ha den minsta anledning att avvika från den snitzlade bana jag lever efter .. inga överraskningar, inga spontana möten i kassaköer och ingen anledning att slippa från invanda rutiner.

Hemmet, arbetet, fast vänkrets och internet? Är vi inte tillräckligt isolerade som vi är?

Vad är nästa steg? Internetkrogar där vi får maten och spriten hemkörd så vi kan äta den framför datorn tillsammans med de andra "gästerna"?

Är det någonting som människor talar mycket om när vi möts så är det ensamhet och bristen på spontant, okomplicerat, kravlöst umgänge.

Det finns hur många singlar som helst .. men av någon anledning så träffar de aldrig varandra annat än på nätet? Det chattas, bloggas, twittras, sms:as och diskuteras på forum .. men hur många möter en främling i vardagen?

Kanske just den människan som inte finns utlagd på nätet? Någon utan passande "profil", men fullständigt perfekt ändå?

Nej, fram för ett obekvämare liv med fler möten mellan människor och tänk om vi dessutom kunde vara lika öppna för kontakter i verkliga livet som på nätet.

Helt nyktra, utan att först ha stärkt oss med en stramare från Systembolaget .. levererad vid dörren till ensamheten.

AB, Expr., Expr., SvD, SvD, DN, DN

"Först kränkt vinner" ..

.. var en reportageserie av Maciej Zaremba som jag tycker att ni ska leta reda på och läsa igenom.

Nu pågår en helt annan kränkningsserie som skulle kunna kallas "Mest kränkt vinner".

Carin Jämtin känner sig kränkt på partiets vägnar, över den hemsida som Moderaterna lagt upp under namnet "Juholts sedelpress". Sofia Arkelsten känner sig kränkt över att Carin Jämtin känner sig kränkt eftersom siffrorna på hemsidan är väl dokumenterade och hon anser att de "räknar rimligt, siffrorna stämmer".

Aftonbladet hänger på och publicerar den meningslösaste ledaren i mannaminne .. "Reinfelds underbara resa genom Sverige" .. och hoppas att Reinfeldt ska känna sig kränkt. Hade jag varit Reinfeldt så skulle jag känna mig mest kränkt över att man ansträngt sig så lite i själva kränkningsförsöket .. ett barn hade kunnat åstadkomma mer.

Det finns proffs på området .. varför inte anlita någon av dom??

Det HÄR tycker i alla fall jag är våldsamt roligt, träffande och förmodligen oerhört kränkande för dem som känner igen sig.

Så ska det se ut, om man nu ska vinna en kränkningstävling!


(Hoppsan, jag glömde att akademikerna känner sig kränkta över att "arbetarrörelsen låtit akademikerna skingras för vinden! Så slarvigt av mig.)

Sommarläsning.

Jag hade ingenting att läsa! Absolut ingenting, allt som fanns var läst både en och två gånger och jag tillhör den typen som läser jämt. När jag fikar, äter, ska sova eller bara kvistar ut på verandan och röker .. att vara utan en läsvärd bok är en katastrof.

Men när nöden är som störst .. så finns det alltid en loppis med billiga böcker i närheten, så jag inhandlade en tegelstensroman med romantiskt omslag och en pocket av Cecilia Hagen, "Mina resor med Diana" för 5 kronor styck. Andrahandsvärdet på böcker är inget vidare precis.

Romanen var rent förfärlig. Förmodligen hade jag älskat den när jag var 14 år och samlade på Angelique-böcker och hetsade upp mig över sexskildringarna. Nu är jag betydligt äldre och behöver betydligt mer för att hetsa upp mig till den milda grad. Jag kom halvvägs och boken kommer säkert att uppskattas av någon annan som hittar den på Frälsningsarméns utförsäljning.

Men Cecila Hagens bok var en glad överraskning. Hon skriver inte bara om prinsessan Diana och det brittiska kungahuset utan också om sig själv, sin uppväxt, sina erfarenheter och sitt liv som kvinna, mamma och journalist. Jag älskar den här boken, vill samtala direkt och mer om det hon skriver och känner ibland igen mig så till den milda grad att jag vill skriva brev och berätta hur just jag upplevde min barndom, mina föräldrar och min tonårstid.

Men det är klart att jag inte gör .. men det roligt när det liksom uppstår ett envägssamtal mellan boksidorna, det är det.

Så kom Maken med en present. Alex Schulmans hyllningsbok till den fulländade Amanda Widell .. "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött".

Ack ja, denna fulländade kvinna fyller Alex med vördnad och förundran sida upp och sida ner. Hon är SÅÅÅ vacker, så VACKER, att han inte kan förstå att hon kan nedlåta sig till att intressera sig för honom.

Hennes skönhet förlamar honom till den milda grad att han får tunghäfta när hon bjuder hem honom till en kväll med hämtmat framför tv:n. Det blir tyst, fumligt, pinsamt och .. "Efter en stund tar Amanda av sig sina skor. Jag ser det hela i ögonvrån. Hon placerar varsamt sin fot över min. Hon smeker den sakta över min vrist. Vi talar med varandra, men ingen kommenterar foten."

Alex tror att detta är den väna och undersköna Amandas sätt att trösta honom för att han varit så fumlig och handlingsförlamad och tar farväl med en stel kram ... och då får jag nästan kväljningar. Förmodligen försökte hon få lite fart på aktiviteterna i soffan och hade ingen aning om att det skulle ha fungerat bättre om hon inte hade varit så förgjordat, övernaturligt VACKER!!

Till slut fick de i alla fall till det och pratade med varandra gjorde de också .. i 9 timmar i sträck, utan att Alex ens törs lämna skönheten för att gå och kissa. Tänk om hon försvann, hittade en värdig drömprins eller bara stack på grund av leda??

Jag undrar VAD de pratade om? Det framgår inte någonstans i hela boken, den är en envägsbeundran av Amanda Widells ofattbara skönhet och vänhet .. ingenting annat.

Men hon måste ju ändå ha något mer att erbjuda, något att tillföra mer än skönhet? Jag letade och fann Amanda Schulmans blogg och försökte hitta själva människan bakom den fulländade ytan.

Men på bloggen fanns hon inte .. men ett recept på en kräm av kaffesump och citron som gör hyn mjukare och lenare än någonsin om man har på den i bastun, det hittade jag.

Sommarläsning .. det är ofta de mest oväntade böcker som dyker upp. Böcker som jag kanske aldrig annars hade valt själv. Ibland blir det så rätt och så oväntat bra och ibland blir det riktiga bottennapp .. men alla ger de välbehövlig underhållning för stunden.