Mona Sahlin ville väldigt gärna ..

.. vara som Obama och utropade segervisst .. "S we can"? Håkan Juholt ville också vara som Obama och utropade segervisst .. "I won´t back down"?

Stefan Löfven vill nog också vara som Obama när han lovar att vinna valet, lovar en sjukvård som är både "etisk och moralisk" (vad det nu innebär??), lovar att avskaffa arbetslösheten, försöker ge intrycket att han lovar att skapa en lönsam exportindustri i ett kärnkraftsfritt Sverige som dessutom är varmt, vackert och lyckligt .. utan extra kostnad för skattebetalarna?

Trots att han segervisst ropade, "Yes, we can" och lovade mer arbeten, bättre sjukvård och en miljövänlig, lönsam exportindustri .. så är det inte helt lätt för Obama att vara Obama just nu?

Men Sveriges socialdemokrater drömmer om en svensk Obama? Det är väldigt märkligt .. vad är det för fel på en lång och kutryggig Tage Erlander om vi ändå ska backa oss in i framtiden?

"Efter sju år med borgerliga politiken håller något i Sverige på att gå sönder. Vi har ett fantastiskt land, men något håller på att gå sönder", säger Stefan Löfven som inte vill bekräfta eller förneka att han tänker bilda regering med Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets JonasSjöstedt däremot förkunnar att han INTE tänker eller har planer på att ingå i en regering som accepterar vinster i välfärden .. men att han kan tänka sig att bli infrastrukturminister??

Med tanke på den lilla, begränsade värld som våra politiker lever i så undrar jag om det inte är "verkligheten" på Sveavägen 68 som "håller på att gå sönder" och om inte det "kalla" Sverige upplevs som kallast just där.

För i det verkligt verkliga Sverige så tror jag inte att de äldre, sjuka och handikappade känner sig tryggare eller varmare av att få veta att de som nu sysselsätts i FAS3 ska utkommenderas till insatser i vård och omsorg. Uppgifter som de saknar både lust, kompetens eller utbildning till .. "resurser" som de vårdbehövande knappast kommer att bli informerade om eller kunna välja bort.

Men vad vet jag, förresten? Den som har 70 olika personer som kliver in i bostaden under några månaders tid ifrågasätter kanske inte om det kommer 70 till??

DN, SvD, SvD, Expr., AB, AB, AB,

Jag är INTE imponerad!

En gång under Håkan Juholts korta tid som sosseledare tog jag mig friheten att göra en mycket fri tolkning av Hundcoachen Fredrik Steens betraktelser över ledarskap, ”Mycket kort om ledarskap”:

Att ta ledarskapet över en grupp eller en individ är inte så lätt. Däremot att få ledarskapet är inte så svårt om man behandlar dem på ett ärligt och bra sätt.

För att bli en bra ledare så måste man vara konsekvent, man måste vara ett stöd för dem man leder, man måste vara tydligt i det man säger och framför allt alltid fullfölja det man påbörjat.

Viktigt att skilja på är LEDARSKAP och LYDNAD. Man kan ha ett mycket bra ledarskap utan lydnad. Däremot en villkorslös, bra lydnad utan ledarskap är enligt min mening helt omöjlig. Ju bättre ledare jag är, desto mer kan jag hjälpa och stötta, desto mer kan jag lära och utnyttja allas resurser.

Konsekvens – det är ett ord som ofta används i ledarskapssammanhang.

Problemet är att det inte alls är ett bra ord, i alla fall inte som många tolkar och använder ordet. Konsekvent gör många så att de som de leder aldrig får agera förrän de lärt sig sitta tyst och lugnt och inte agera förrän på kommando. Detta gör många i tron att det är eller skapar ledarskap, när det i själva verket bara är en inlärning, ingenting annat. Den du leder lär sig att för att få mer frihet så måste den sitta och vara tyst först .. men förstår inte varför eller vart den ska ta vägen när kommandot ges.

Ställ dig själv frågan – är de jag leder imponerade av mig?

Blir det ärliga svaret nej så garanterar jag att de inte blir imponerade av dig bara för att de sitter lugna och tysta varje gång du öppnar munnen.

Nyckeln till bra ledarskap är konsekvens, vilket innebär att när du hävdar ditt ledarskap ska de du leder lyssna och förstå dig. Konsekvens innebär inte en massa tjat och gnäll i alla lägen. Låt människor vara som de är. Älska och tro på det du gör och låt alla känna det. Var rak och ärlig mot dem du leder, stötta dem och ställ dig frågan .. ÄR DE IMPONERADE AV MIG??

Om det känns förvirrande – så tänk på att i förvirringen tvingas man tänka själv.

I dag .. när de förhoppningsfulla "ledarna" talade i riksdagen .. kände jag mig tvungen att leta reda på det igen ... och kan man tänka sig, jag tycker att det är lika aktuellt i dag?

Utan Håkan Juholt?

Jag är fortfarande inte imponerad av våra politiker.

Särskilt inte när de släpar med sig en prinsesstårta in i riksdagshuset och upp i talarstolen. Varför gjorde Gustav Fridolin det? Vad blir det nästa gång ... en räkmacka? En bensinslukande bil? En nödlidande "vanlig" människa?

Är det för att vi ska förstå .. de väljare som till äventyrs följde riksdagsdebatten? Har de inte högre tankar om vår fattningsförmåga än så?

Eller är det för att journalisterna ska få något att skriva om när det politiska budskapet är tomt och innehållslöst?

För vems skull skriver Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, om arrogansen och hånleendena i det politiska samtalet men inte om det våldsromantiska twittrandet från Pajala? Är det för att han har kommit till insikt om att väljarna genomskådar paj- och smutskastningen och det totala förtigande av HUR, NÄR och till vilken KOSTNAD? Eller är det för att vi ska tro att han, och hans parti, i fortsättningen ska vara ärliga och respektfulla .. därför att vi läst det "i tidningen"?

För vems skull står de där i talarstolen och "missförstår/feltolkar" varandra och levererar till intet förpliktigande floskler och klyschor om det vackra "förr" och det "lockande" sedan, utan att med ett enda ord nämna det dagsaktuella NU?

Var det någon som fick svar på en enda aktuell fråga som kan ge en ledtråd till vad de egentligen VILL? Eller om de höga bolånen och riskerna för en sk bostadsbubbla? Var det någon som fick ett enda svar på hur alla vackra visioner skulle påverka vår vardag? Vilka löften som var finansierade, genomtänkta eller realistiska?

Var det någon som hörde ett enda oroligt ord om hur världen ser ut utanför landets gränser eller om vad som håller på att hända i USA?

Är det någon som har den blekaste aning om varför och för vem de har tv-sända partiledardebatter i riksdagen??

DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., AB, AB,

Om jag fick bestämma .. kanske det inte skulle fungera alls, eller?

Opinionsundersökningarna faller, i likhet med vallöften, lika tätt som höstlöven nu när det är val inom ett år. Här hemma ligger det, som nyss var färgsprakande och underbart, som en tjock, blöt, brungul, prasslande matta  på marken och döljer övergången mellan framkomlig väg och lerig åker.

Det är väl ungefär så jag ser på valrörelsen också. Vad är framkomlig väg och vad är som att vandra i svårframkomlig lera?

Det finns INGET parti som talar om de frågor som jag behöver svar på?

Det finns INGEN politiker som talar så att jag känner engagemang eller tillförsikt?

Det enda som finns är ord, ord, ord .. som inte följs av något som jag kan känna igen mig i? Jag kan inte ens känna igen mig i det som våra dags/kvällstidningar beskriver som den typiske väljaren, eller i de bakåtblickande, nostalgiska skildringarna av den tid när välfärden var som en varm famn för alla som ville ha den?

I varje fall så fanns den inte där för mig när jag var i desperat behov av den .. under denna "fantastiska" tid?

Jag kommer att rösta borgerligt nästa år. Inte av övertygelse eller någon känsla av politisk hemhörighet utan bara för att jag är så hundraprocentigt övertygad om att den andra vägen bär till ett ställe som inte är bra för landet .. om man orkar se det ur ett bredare perspektiv.

Jobben, jobben, jobben .. ekar alla partier. Och jag undrar .. vilka jobb utanför skattefinansierad offentlig sektor kan våra politiker skramla fram? Alla utlovade praktikantplatser och sommarjobb .. vilka ska tillhandahålla dem? Vilka ska handleda och ta hand om alla ungdomar som får dem .. och till vilken kostnad??

Och bostäderna då? De arbetslösa unga, de äldre som inte längre klarar sina egna liv utan behöver särskilda äldreboenden, de funktionshindrade som längtar efter liv som så långt det är möjligt ger samma livskvalitet som för alla andra, alla invandrare/flyktingar som väntar, väntar, väntar eller trängs, trängs, trängs hemma hos anhöriga ... var ska de bo??

Och med vilka pengar skulle det betalas om det var möjligt att bygga bort det behovet?

Den höjda välfärden som utlovas samtidigt som det garanteras ett oförändrat skattetryck, samtidigt som alla övriga skatter höjs så att kostnaderna för konsumtion äter upp de skattelindringar som finns i dag ... hur går det ihop sig? Och vad händer då med de överbelånade hushållen?

Hur tänker de när det gäller skolan som ska skapa mindre klasser i samma lokaler som i dag inte kan åstadkomma mindre klasser och dessutom ta tillbaka dem som misslyckades i första försöket och alla dem som är arbetslösa och alla dem som inte kan språket och till och med saknar grundskoleutbildning .. var finns de lokalerna, lärarna och pengarna?

Det finns så mycket jag hoppas på att få höra när jag slår på tv:n för riksdagsdebatter eller partiledardebatter .. och så är det samma eviga nötande, klagande och svartmålande av "motståndarens" politik som vanligt. Det verkar finnas en överenskommelse om vilka frågor som absolut INTE får vidröras.

Tråkigt nog verkar det också vara precis de frågor som väljarna vill ha svar på?

I september nästa år ska jag stoppa ner ett antal lappar med ett antal namn på i en valurna och sedan har jag gjort mitt.

Men jag tycker inte att det är ett bra system.

På de valsedlar som erbjuds finns namn som inte säger mig någonting alls, namn som inger ett viss förtroende, namn på människor som hittills bara bevisat sin oduglighet och namn som jag litar mindre på än mig själv. En del är kvoterade och en del MÅSTE få platser eftersom de rankas högt inom partiet och/eller har så starka kontakter/band/hållhakar att de inte kan förbigås. På valsedlar från andra kommuner har jag hittat namn på personer med märkliga privata åsikter som döljs av de officiella och personer med åtskilliga konkurser och suspekta affärer i bagaget.

Men vi måste köpa ALLA för att få PARTIET .. BLOCKET?

Om jag fick bestämma så skulle ALLA valsedlarna ligga på nätet den 1:a januari 2014.

Varje namn skulle vara kopplat till ett fullständigt CV och en personbeskrivning, gärna med ett personligt meddelande som fastställer vad personen i fråga brinner för och anser sig kunna uträtta.

Sedan skulle jag ha min fulla frihet att sammanställa mina egna valsedlar med namn från samtliga partier. Om alla gjorde så, fick de som hade flest röster sammanställa en regering tillsammans och  i samförstånd.

Då slapp vi blockpolitiken, smutskastningen .. (för vem som helst kan bli den som får flest röster, eller hur?) .. och dessa eländiga, meningslösa partistrider och alla löften som ingen egentligen tror på men inbillar sig att att vi .. det dumma folket .. ska springa till valurnorna och rösta på utan garantier eller kontrollerbara fakta.

Så skulle jag vilja göra om jag fick bestämma. Men det kanske inte skulle fungera alls? Eller så skulle det bli mycket bättre .. eller sämre?

Hur skulle du vilja göra om du fick bestämma?

DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., AB, AB,

I dag ..

.. har vi passat på att njuta av det fantastiska höstvädret, färgprakten och den höga och klara luften .. och så våra hundar förstås.

Först tog vi en halvtimmes promenad i skogen som vanligt, för där hittar Bordercollien och trots att hon har artros och är både skumögd och nästan döv, skuttar hon fram som en betydligt yngre hund. När vi fikat så sov hon så djupt att vi kunde smita ut med Rackarkotten för en betydligt längre vandring i ett betydligt snabbare tempo.

Tänk att det har gått TRE år sedan Milly, den irländska rosen, landade hemma hos oss??

Vart tar tiden vägen egentligen? Alldeles nyss passade jag på att läsa vad jag skrev när hon var alldeles ny i vårt hem och sedan började jag fundera över vad vi egentligen har åstadkommit på den tiden?

Vi har byggt ett nytt staket, det var väl det första vi fick göra. Eller vi och vi .. det var väl snarare så att hon visade på bristerna och vi byggde själva staketet till en oplanerat hög kostnad.

Vi har också kommit överens om att kopplet inte ska bitas av när jag står stilla och pratar med någon på vägen. Det är jag väldigt tacksam över och skriver stolt upp på plussidan.

För övrigt är kopplet fortfarande någon slags mellanting mellan hundfängsel och handikapphjälpmedel sett ur Rackarkottens synvinkel. Det vill säga .. hon är fängslad av mig som av någon anledning inte kan ta mig fram fort nog utan draghjälp från henne.

Det kan vi nog lägga på minussidan som ett rätt stort misslyckande tillsammans med att hon förmodligen aldrig kommer att kunna vara lös i skog och mark, i varje fall inte före sin 14/15-års dag då jag räknar med att kunna springa i fatt henne om hon får för sig att jaga något av det som rör sig i naturen.

Men IBLAND så går hon jättefint vid min sida och med löst hängande koppel. Då tänker jag .. NU .. ÄNTLIGEN!!! .. och så kommer grannens förargliga katt och går över vägen och så är det samma cirkus igen.

På plussidan finns också att vi leker obehindrat och hårdhänt med varandra. Hon rusar lyckligt efter bollar, frisbee och diverse andra leksaker utan att tro att jag tänker slänga dem PÅ henne för att skada eller döda henne.

Ett annat stort plus är att hon LÄMNAR TILLBAKA grejorna efter det hon fångat dem!!

Här kan alla göra vågen .. för det var banne mig inte lätt.

SITT .. är ett kommando som sitter lika fast som själva hunden. Hon formligen vibrerar så in i baljan ordentligt sitter hon när hon sitter. Det var det kommandot som också förklarade ordet .. DUKTIG .. och gjorde det till ett väldigt användbart ord.

Ordet FY .. fick hon kläm på när hon knyckte min tårtbit när jag vände ryggen till och lade ifrån mig kameran som jag fotograferat hennes bedjade blickar med. Ett väldigt användbart ord det också .. och jag kan ju faktiskt gå tillbaka till det jag skrev då och njuta av anblicken av vad jag inte fick chansen att smaka på då.

I övrigt så har hon blivit mer och mer normal som hund betraktat. Åtminstone vid första anblicken och om hon inte får ett av sina berömda psykbryt som inträffar när vi minst förväntar oss det.

Det är lite jobbigt .. särskilt om vi möter ett par cyklister som hon kastar sig mot medan jag stretar åt andra hållet och sedan ylar av besvikelse och frustration över att inte ha fått HÄLSA!!! Ylandet brukar också följas av ett våldsamt, sälliknandekravlande och besviket gläfsande. Det går inte att beskriva .. det måste ses.

Och det vill vi ju helst slippa göra.

Fast förr hände det jämt, oavsett vad eller vem vi mötte. Nu händer det ungefär i ett fall av tre och mer och mer sällan när det gäller bilar. Vissa hundar kan vi till och med passera utan att jag behöver klättra över diket och ALLA katter behöver inte mördas med mig hängande som en plogbill i kopplet.

Plus och minus?

Ja, då måste jag säga att det är mest plus. Nu BOR Milly Rackarkott här. Det här är hennes HEM och de som kommer in genom dörren är inte hundnappare som ska ta henne härifrån .. det är vänner som hon kan tigga kakor och bullar av. Vi är hennes flock som hon jagar med, biter i och leker med .. och hänger och klänger på. Min säng är hennes säng när jag inte använder den och min mat .. bör vara hennes mat .. innan jag äter upp den.

Men hon tigger inte vid bordet. Hon ligger vid min stol och ser på mig medan jag frossar och stoppar i mig .. medan hon HUNGRAR och SVÄLTER. Vilket ger ungefär samma resultat.

Vi är hennes familj och hon är en del av vår. Dessutom så tror jag att jag hade haft betydligt sämre kondition om jag inte hade haft henne. Förmodligen så har jag också utvecklat ett fantastiskt vidvinkelseende och en enorm fallenhet för att se katter och hjortar som döljer sig i gräset och buskarna.

Hon är högt älskad och en VÄLDIGT DUKTIG flicka och den som vill veta hur hon var från början kan klicka på etiketten rackarkott här nedanför. (samtliga hundar döljs under etiketten hund.)

Ett litet tips bara!

Oisin Cantwell skriver om nämndemannasystemet i Förvaltningsrätten, som är en domstol bestående av lekmän ledda av en lagman som är den enda juristen i sammanhanget.

Han anser .. tror jag? .. att det är ett godtyckligt system och skriver .. Vi lever i dag i ett land där vi opereras av proffs då blindtarmen ska avlägsnas, men blir bedömda av amatörer om vi riskerar livstids fängelse .. och det kan han kanske ha rätt i även om det är svårt att utläsa vad han egentligen tycker i frågan?

Men, med tanke på att nämndemännen ofta är gamla avdankade politiker, så kan vi väl också  fundera över hur det är med kompetensen bland alla andra som får förtroendet att ansvara för vår framtid och vår ekonomi?? Är inte det lika intressant och viktigt?

Hur stor andel amatörer i förhållande till "proffsen" är det i kommunerna, till exempel?

I landstingen??

I riksdagen??

Är kunnandet och engagemanget lika stort som vi kan förmoda när vi ser lönen?? Eller skulle det vara mer effektivt att anställa politiker, som kan visa upp ett förtroendeingivande CV, i stället för att välja dem?

Och varför i herrans namn får vi inte STRYKA namn på politiker som suttit år efter år utan att uträtta någonting .. eller .. ännu värre .. rent av visat stor oförmåga att utföra sitt uppdrag?

Det vore väl effektivare än att kryssa in ännu en okänd glad amatör med karriärdrömmar?

Så ett tips till dig som är intresserad av vem som ska ta hand om dig, din familj och dina skattepengar i din kommun ... sök på facebook, googla på namnen i din kommunstyrelse, landstingsstyrelse och om du orkar .. de politiker som representerar dig i riksdagen.

Du kan få reda på en hel del på det viset .. jag vet det, eftersom jag gjort det själv på ett antal kommuner ..  med ett häpnadsväckande resultat som fick mig att undra varför jag själv aldrig satsat på maktspelet i politiken?

Jisses .. i jämförelse med en del stjärnor så är jag en intellektuell gigant!

Och när du ändå håller på så kan du fråga dig med vilken specialistkompetens våra dagstidningars ledarskribenter uttalar sig när de, tvärsäkert och hårt vinklat, skriver om komplicerade ekonomiska och politiska beslut som påverkar hela landet .. kanske till och med hela världen? 

Om jag var ung/barn i dag skulle jag satsa på politiken och på att bli en social kameleont och jasägare för att på sikt kunna slicka i mig både makt och pengar utan varken kompetens eller utbildning.

Men FÖRST måste du gå med i ett ungdomsförbud, förstås. Sedan spelar det tydligen inte så stor roll hur det går med skolarbetet, bara du har de rätta vännerna inom Partiet.

Den som ser fördelarna med sk "vanligt folk" i politiken kan jag rekommendera att rösta på Granntanten i Moderaternas provval till Landstinget. Du behöver inte vara medlem i partiet utan du kan rösta på en garanterat ovanlig vanlig människa som villkorslöst brinner för äldrevården och vården i livets slutskede .. helt utan karriärdrömmar eller längtan till den Stora Festmåltiden i den Stora Staden.

AB, AB, AB, DN, SvD, Expr., Expr.,

Glamourduvan Dita ..

.. har ätit sitt sista majskorn och försvunnit till en, förhoppningsvis, roligare och bättre plats.

I går slog duvhöken till och i dag passerade vi den plats där han lämnade kvar de fjädrar och dun som är det enda som nu påminner om en vilsekommen glamourduva.

Jag önskar att jag sluppit se det!

Men en sju år gammal duva som tillbringade sitt liv i ett hörn på taket, rädd och otrygg för så gott som allt, hade inget bra liv och så får jag trösta mig med att hon i alla fall slapp den vinter och kyla som jag oroade mig så mycket för.

Det som hänt är naturens gång, passar man inte in i mönstret är man ett lätt offer .. det är så det är. Men hos mig finns det en klump i bröstet och jag måste erkänna att jag både känner tomhet, sorg ... och skuld över att jag inte kunde skydda henne bättre.

Och jag vet att det är dumt och orealistiskt .. men det är i alla fall så det känns just nu.

Jag har undrat ..

.. varför Aftonbladet tog bort möjligheten för bloggar att länka till artiklar med kommentarsfält?? Särskilt med tanke på den stora kvalitetsskillnaden mellan kommentarsfälten och de mer nyanserade bloggposterna.

NU förstår jag!!

Eller rättare sagt .. nu har Sanna Rayman och Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och den liberala tankesmedjan Timbro, rätat ut frågetecknet till ett sorgligt utropstecken.