Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

lördag 31 augusti 2013

På den gamla "goda" tiden ..


 .. då jag bloggade på Aftonbladets bloggportal var det ofta hett om öronen på den som inte var bekännande vänster eller fullständigt knallröd. På slutet så var påhoppen så grova, anklagelserna och påståendena så sanslösa att det inte längre gick att skriva något annat än små berättelser om hundar & katter, recept på diverse maträtter eller skildringar av livets allmänna jävlighet .. vilket alltid och utan undantag var Fredrik Reinfeldts fel.

Men det lilla slutna bloggsamhället som sällan besöktes av någon som stod utanför hade också sina fördelar. Jag mötte så många fantastiska människor, skrattade, väntade på bloggbabysar, såg verklig kärlek uppstå i overkligheten på nätet och jag älskade varje minut .. den första tiden.

Men det slutna formatets fördel blir också dess nackdel .. precis som det verkar vara på sossarnas egen bloggportal S-bloggar. När människor kliver över de outtalade gränser vi har i det verkliga livet och inte visar respekt och tolerans för andras åsikter .. då blir det trångt, obehagligt och svårt att värja sig.

Så jag packade ner mina idéer, tankar och formuleringar och öppnade eget på Blogspot.

Mitt sista blogginlägg såg ut så här och hade rubriken "Blogghuliganer":

I min bekantskapskrets finns nästan alla politiska åsiktsinriktningar representerade. Det är ingen som har det minsta problem med det, vi ger varandra gliringar, diskuterar utifrån våra individuella utgångslägen, håller med eller kommer med motargument .. och det tillför oss alla något och ingen känner sig kränkt.

Det är roligt med engagerade människor som verkligen brinner för något och har en åsikt. Men bara om de inte är låsta till 100% .. för då fungerar ingenting, inte ens vänskap.

Den som är 100% övertygad om något blir döv och enögd. Det är den typen av övertygelse som får stater att tro att grannlandets mark är deras att disponera över om de så önskar.

Det är den typen av människor som anser att det är deras fulla rätt att utrota vilda djur bara för att deras frihet stör och är i vägen.

De som brinner 100% i fotbollsvärlden anser att de har all rätt i världen att banka motståndarlagets anhängare sönder och samman och förstöra en idrottsupplevelse för dom som bara vill se en bra match och demonstranter som brinner för att demonstrera genom att åsamka så mycket skadegörelse som möjligt .. brinner förmodligen 100% för en åsikt som är svår att urskilja bakom våldet.

Döva, enögda politiker som påstår sig tala för FOLKET, brinner förmodligen till 100% för sin egen idé utan att ha en aning om hur folket lever eller vad de vill ha ..

.. och deras lika enögda och döva anhängare bildar fanatiska blogghuligan-grupperingar som tystar och skrämmer alla oliktänkande till tystnad. Varför detta är vanligast bland de rödgröna sympatisörerna har jag ingen aning om .. men det är förmodligen inget som det blocket känner tacksamhet för?

Att lyssna, ompröva och försöka övertyga är en sak.

Att hota, håna och angripa är en helt annan .. och det skadar förmodligen den sak man strider för mer än det hjälper.

Politik bör inte vara att skrika och gapa om vad man INTE vill ha eller vad NÅGON ANNAN har gjort.

Politik bör handla om att framföra ett budskap om vad man vill göra, hur man kan åstadkomma det och varför man bör få förtroendet att göra det.

Det här var januari 2010 och min första kommentar var .. "skrattar", jo när högerfolket anar en kommande förlust, ja då har nog "blogghuliganerna" ett finger med i spelet .. vilken retorik! *S*

När jag nu fått upp ögonen för S-bloggar .. igen(!), så dumt av mig .. och läser John Anderssons självbelåtna konstaterande att han nu nästan är lika känd som Hollywood-fruarna eftersom hans osmakliga jämförelse mellan eleverna på Lundsberg och tortyren av fångarna på Abu Ghraib-fängelset, i form av en affisch från Moderaterna, har hamnat i Expressen .. ja då är det inte utan att jag börjar tappa tron på politiken och dess företrädare helt och hållet.

Är John Andersson representativ för vad vi har i Sveriges kommunstyrelser så spelar det ju faktiskt ingen roll vad vi röstar på nästa år. För släpper vi fram människor som sorterar sina medmänniskor på det här grova sättet .. hur hanterar de då de kommuninvånare som inte håller måttet?

Jag bor i en sossestyrd kommun och jag vet precis hur det ser ut här för människor som är obekväma, av "fel sort" eller "tänker fel" .. men det är fullt möjligt att det ser likadant ut i borgerligt styrda kommuner.

Visst är det otroligt deprimerande?

Det kanske vore roligare att börja med kylskåpspoesi i stället?

13 kommentarer:

  1. Nähä du...
    För Jesse namn sluta inte att blogga. Du är mer än fenomenal att sätta fingret på samtida händelser och i vart fall jag och säkert många med mig läser dina bloggposter med stort intresse. Så inga dumheter med introvert kylskåpspoesi om jag får be.
    Simma lugnt
    /tommy

    SvaraRadera
  2. Tommy .. nej då jag menade inte att jag skulle lägga av. Men en tid med hundar, katter, duvor och kylskåpspoesi eller limerickar kanske skulle göra lika mycket nytta och vara roligare?? ;-)

    Om jag nu kan få ihop en limerick som börjar så här ..

    En kommunpolitiker ifrån Skåne,
    .............................?
    ........?
    ........?
    .........................?

    :-D

    SvaraRadera
  3. Eller kanske ..

    "En sosse som gillar tortyr,
    beskådar Lundsberg och blir yr.
    Skulden är helt klart Moderat
    Det ser ju var Socialdemokrat,
    om man lämplig affisch skräddarsyr."

    ???????????? ;-)

    SvaraRadera
  4. Irl däremot kan nog röda och blå gå på ett ut. Jag har erfarenhet av båda efter att min kommun bytte styre rött-blått-rött för ett antal år sen. Jag råkade ut för båda sidor när jag gjorde intervjuer inför ett av valen (kursprojekt, jag är inte journalist)och min tonåring likaså några år senare i ett skolarbete. Maken till mer otrevliga, oförskämda, folkilskna, härsklystna typer har jag aldrig stött på än de politiker från båda sidor som var 50+ och hade sysslat med kommunalpolitik sen de var i 20-årsåldern. Det var som om makten flyttat in i deras hjärnor och gett en självbild av en ofelbar Ceasar. En oskyldig fråga kunde generera höjda röster, och en påslängd telefonlur i ett fall.

    ALLA var förstås inte sådana men det var en påtaglig skillnad mellan de gamla maktvana och lite nyare. Tyvärr visade det sig att den i mina ögon i särklass trevligaste politikern med bra idéer och handlingskraft några år senare fick avgå efter en kontokortsskandal. Ajabaja. Jag tyckte det var så synd, han hade börjat göra så bra saker, och det tyckte jag trots att han var höger vilket jag inte alls var :)
    Det hör kanske inte till saken förstås.

    Det kan nog tänkas att man på nätet ser beteendet mer hos S- märkta (jag vet inte eftersom jag nästan aldrig läser politiska bloggar - utom den här). Kan det i så fall bero på att de blev politiker i en tid när socialdemokratiskt styre var en självklar rättighet och allt annat att betrakta som en statskupp? Det måste ta på psyket att känna att man blivit berövad det som rättmätigt tillhör en.

    Rent allmänt kan man väl säga att tonen på nätet har hårdnat något alldeles urjävligt de senaste tre fyra åren. Det är inte många som vågar sticka ut hakan idag och säga vad man tycker. Inte konstigt i en kultur där det är Ok att kalla folk slemproppar och tycka att folk borde skjutas(Simon Fors).
    Jag skulle aldrig våga under eget namn.

    SvaraRadera
  5. I min centerstyrda kommun är det ett bra samarbete, måhända någon gapig övervintrad sosse som ingen lyssnar på för ``han är bara arg jämt``
    Men visst är det kul med hundar,katter och duvor men nog kan du väl skriva om t.ex politik här utan alltför häftiga påhopp?
    Det hoppas jag som tycker du ofta har rätt ``snälla `` och balanserade artiklar.

    SvaraRadera
  6. mona .. jag upplever det inte alls som om jag personligen har några påhopp .. jag har rätt "snälla" och balanserade läsare. ;-)

    Men bara att läsa politiska bloggar, artiklar och nyheter gör mig rätt illamående ibland och då kanske det kan vara skönt att koppla av med limerickar och kylskåpspoesi .. och en och annan katt?

    SvaraRadera
  7. Att bara läsa politiska bloggar, artiklar och twitter är inte nyttigt för hälsan. Man förlorar hoppet om mänskligheten, eller åtminstone om Sverige. När jag läst för mycket om politik vill jag bara vinna på lotto och flytta ut i en stuga i skogen men lite land där jag kan odla all mat själv. I väntan på att katastrofen är ett faktum och hela samhället brakar samman i strider på gatorna i ett sci-fi scenario.

    Nä, vet du. Det finns trevliga bloggar om vardag, katter, böcker och att samla på tomtar eller leksaker och allt möjligt. Jag har reggat mig på ett filmforum t.ex.
    Lagom är bäst!

    SvaraRadera
  8. Älskar Limericken du skrev i kommentarsfältet 18.21!!
    Gärna mer sånt.
    Gillar också (framför allt) dina hundhistorier, kanske för att jag har hundar själv och känner igen en del av det du beskriver, även andra djur"historier" uppskattas.

    SvaraRadera
  9. Any, kasta ett öga på John Anderssons blogg just nu. Hybris eller han anar att den politiska karriären är över...

    Jag tror som du att luften är lättare att andas i allianskommuner, det hdw jag aldrig sagt för fyra fem år sedan, men...när fan blir gammal så.

    SvaraRadera
  10. Peter .. snälla du, inser du inte att Johan Andersson är en kändis nu!! Enligt honom själv har hans satir i affischform gjort honom "världsberömd i hela Sverige!!!

    Sug på den .. VÄRLDSberömd i HELA Sverige!! Vad har vi dödliga att sätta emot det??

    Grattis Skurup till denna fantastiske kommunpolitiker.

    När det gäller sossar så vet man i sanning vad man får .. ;-D

    SvaraRadera
  11. Om man skall se lite logiskt på det hela så var ju snubbens bild bara satir som visar på hur makten ser ut, enligt honom själv.

    Han borde titta sig i spegeln, för varje politiker har ju makten som slutmål oavsett men det förstås, om han får makten blir det annorlunda. :-)

    /Henrico

    SvaraRadera
  12. Kanske är det så att politiskt intresserade ungdomar (och lite mindre ungdomliga) med sympatier åt det borgerliga hållet har tvingats formulera sig och försvara sig mera genom åren, förut, då det var kutym att socialdemokraterna ledde landet och att man alltid var i opposition. Man var den "ständige förloraren" politiskt sett.

    Om det nu skulle visa sig att borgarna istället kommer att inneha regeringsmakten under lång period och socialdemokratiska sympatisörer befinner sig i opposition väldigt länge och då får försvara sig ifrån underläge hela tiden, så skulle det kanske tvinga fram en lite mer tankfull och eftertänksam socialdemokratisk politiker-bas. När man lyssnar på Reinfeldt (oavsett vilken uppfattning man själv har) så är det uppenbart att han skolat sig själv under opposition. Alla direkta frågor besvaras väldigt eftertänksamt och oftast ganska genomtänkt. Någorlunda sällan hemfaller han åt känslomässiga påhopp och grova förenklingar. Han verkar inse hur det han säger kan komma att misstolkas redan i förväg.

    Min sammanfattning skulle var något i stil med att s-bloggarna är ett uttryck för frustration, i nuläget. Av att inte ha någon makt. Fortsätter det i samma stil under flera år så kommer nog dessa bloggar att bli "smartare" och mer konstruktivt intressanta. Så småningom. När man inte längre får några "sociala gratispoäng" av att kalla sig vänster eller socialdemokrat. Då man upptäcker att det krävs tankearbete för att "connecta" till andra människor.

    Det finns redan nu några s-bloggar som faktiskt uppvisar sådana tendenser. Där man är mer intresserade av att fundera på framtida lösningar än smäda motståndare. Johan Andersson är nog en historiskt ganska typisk person. Men som det blir alltmer sällsynt av. Om det egna laget blir mindre så lönar det sig allt mindre att enbart peppa dessa med futtiliteter. Tankearbetet blir istället allt viktigare.

    /A rik

    SvaraRadera
  13. A rik gör en mycket klok reflektion som jag delar. Egentligen är det samma brist på självförtroende och frustration som gör att Löfvén och S ägnar sig åt att följa allianen utan att våga gå sin egen väg.

    Det är sant att det finns enstaka S - bloggar som försöker fokusera på framtidsfrågor, men man kan fråga sig om det gynnar deras sak att publicera sig på S-info ? Lär man sig det på Bommersvik nuförtiden att om du är en S-bloggare så måste du publicera dina alster under herr Oscarssons " beskydd" ?!

    Men i ärlighetens namn så lider de flesta S-bloggare av samma syndrom. Svårt att ta kritik och lilla klappen på huvudet om du inte tycker lika.

    Bland de som kan räknas som pragmatiker bland S-bloggarna Johan Westerholm, Peter Högberg, Roger Jönsson och ibland Peter Johansson ( var är kvinnorna för övrigt) så är det nog bara Roger Jönsson och Peter Högberg som inte blir raljanta när de får mothugg. Men, trots det, så mycket bättre än filurerna på S-info

    SvaraRadera