Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

söndag 6 juni 2010

Jag är så in i baljan SVENSK!!

Jag står med mina rötter djupt rotade i den svenska myllan, i min kropp blandas blodet från generationer, strävsamma människor från flera håll i landet och jag kan inte tänka mig att leva någon annanstans än just här.

Jag älskar den svenska naturen med varje liten del av mig själv. De karga eller polerade klipporna vid kusten, den låga, envisa och överlevnadsbara växtligheten i norr och de bördiga åkrarna, lummiga hagarna och storslagna skogarna med sina gläntor, berg och överraskande småsjöar.

Doften av syrener, liljekonvaljer eller solvarma barr som påminner om barndomens lekar eller lukten av förmultnade löv och svamp som piggar upp mig varje höst, smultronställen, en badvik, rådjur i rabatten och en ekorre som retar hunden från en tall .. fikastunder utomhus i syrenbersån eller inne med tända ljus och ett kallt snölandskap utanför fönstret .. det gör att jag känner mig rik och lycklig.

Åhh .. det finns inte en skiftning i landskapet, inte en doft eller känsla i naturen som jag inte känner igen. Att vara ute i den .. oavsett väder och temperatur .. ger mig en stark känsla av samhörighet, ursprung och trygghet.

Jag älskar mitt land .. men inte på ett uteslutande sätt.

De vänner jag har som kommit från andra länder talar om andra saker .. blå, blå hav, ljudet från fiskebåtar som kommer in, lastar av eller går ut igen. Lukten av kryddor, ljudet av barn som leker, människor som skrattar, grälar eller sjunger på gator och torg. Starkt ljus, färska frukter, värme och vita, vita husväggar med skuggor som är som målade med blåsvart färg .. mer rörelse, starkare känslor men samma kärlek till den natur och det land som de har lämnat.

Vi delar kärleken till våra olika länders natur och egenheter, vi kan dela med oss av våra känslor och upplevelser och vi kan visa och välkomna varandra till de särskilda, värdefulla platserna i våra egna paradis .. visst är det fantastiskt!

4 kommentarer:

  1. Ja, absolut!

    Det är ganska lätt att vi glömmer att njuta av naturen, och mycket annat som vi har omkring oss. Själv njöt jag av sol och värme idag på ett mindre städat berg, men ändå..:-)

    SvaraRadera
  2. Jag lade ytterligare några MINDRE stenar på stenröset och flyttade hagens stolpar lite ut mot skogen. Varje gång jag är i stenrösena, tänker jag med djupaste vördnad på mina förfäder som för hand, flyttade all sten från åkern till röset. De byggde faktiskt Sverige med varje liten sten de flyttade.

    Samtidigt uppskattar jag dotterns fästman som har sitt ursprung i Iran. Vi brukar driva med trångsynthet och främlingsfientlighet. Kommentarer från mig: "Den där var också mörkhårig - då kanske ni är släkt" eller hans kommentar " Nä, nu måste jag hem och kupa potatisen i parketten.
    Bra kille!

    SvaraRadera
  3. Du glömde doften av lövkoja vid skolavslutningen

    SvaraRadera
  4. LOTTA .. en berghäll i Tantolunden är också en bit av vår svenska natur, en plats där generationer har vilat och njutit av den första försommarsolen .. jag tycker det är så fantastiskt att tänka på att framtidens människor kommer att trampa samma stigar som jag och mina förfäder gjort.

    BDK .. Visst väcker det något inom en när man ser en stengärdsgård, ett blommande syrenträd intill en knappt synlig raserad husgrund i en skogsglänta eller en nästan igenvuxen liten åkerteg. Det är samma stenar, samma uråldriga träd och samma jord .. vi är bara små bitar i ett stort sammanhang. Det är nästan så man blir lite religiös .. ;-)

    GRANNY .. lövkojor är DITT Sverige. Liljekonvaljer och syrener är mina skolavslutningsblomster. :-)

    SvaraRadera