Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

tisdag 26 juni 2012

Tick, tick, tick, tiiiiid!!!


En gång i världen önskade jag mig två tusen kronor mer i månaden bara till mig själv, i dag önskar jag mig åtminstone två timmar extra per dygn .. bara för mig själv.

Kan det vara ett ålderstecken?

Har jag blivit långsammare och ineffektivare med åren eller pågår det någon slags tidsförstöring jämsides med miljöförstöringen?? Oavsett vilket så är varken tiden eller vädret i synk med mig just nu.

Förutom plikter, löften och samarbeten med andra som vill ha del av min tid, har jag har massor av tvätt som jag sparat bara för att kunna hänga ute i solen. Gardiner, filtar, kuddar och täcken .. men som det ser ut nu så verkar det effektivare att ta ut alltihop, hälla tvättmedel direkt på det och låta vädret klara av tvätten och hänga eländet inne .. nån gång fram på höstkanten.

Mina sommarskor och min sommarklänning och min alldeles egna bil som jag bara tänkte köra på sommaren i vackert väder .. vad ska jag göra med dom? Jag kan i och för sig gå ut i garaget iklädd sommarklänning och klappa på bilen och sjunga en sommarsång .. när jag får den tid som jag inte har.

Det är märkligt .. varje år är det likadant. Fram i februari - mars verkar sommaren så lyckobringande med sol, milda vindar, ledighet, bad, lugn och ro. Och i juni - juli kommer ogräset, gräsklippningen, alla ordinarie måsten och alla sommarmåsten och regnet och åskan och huggormarna och fästingarna .. som en fullständig överraskning?

Solstolen och hängmattan kommer förmodligen att bli lika sparsamt utnyttjade i år som alla andra år och jag själv kommer förmodligen att sucka och pusta lika missnöjt över det .. som alla andra år.

Det är en gammal fin svensk tradition .. ALLT är vädrets fel!! Om solen bara skiner så skulle det vara ett rent nöje att rensa ogräs och klippa gräsmattor och alla skulle vara ute och ha så lite kläder på sig att det nästan inte blev någon tvätt eller städning alls. Om solen bara sken så var det ingen som bekymrade sig om att det som måste göras inte blev gjort förrän senare än beräknat och om solen bara sken så skulle jag både kunna skriva i här och ligga i hängmattan och sova samtidigt.

OM bara solen skiner så skulle mina två extra timmar bara finnas där.

Eller hur??

Men så kommer jag ihåg den sommaren då solen verkligen SKEN.

Dag ut och dag in .. det tog aldrig slut. Gräsmattan vissnade, blommorna slokade och kantarellerna växte upp som små förkrympta, torra stackare.

Jag minns hur varmt det var att åka till affären och handla och jag minns hur jag släpade in alla kassarna i köket, lämnade hela biddevitten på köksgolvet , slet av mig varenda trasa och galopperade ut genom bakdörren och kastade mig i poolen och hur det nästan ångade och fräste i vattnet när min svettiga kropp for genom vattenytan.

Och jag minns hur innerligt jag önskade att jag kunde ta av mig skinnet när jag försökte sova mellan två ihärdigt susande fläktar och med stängt fönster eftersom det var varmare ute än inne.

Men eftersom jag bor granne med huvudkontoret som bör ha direkt kontakt med den högste ansvarige så kan jag ju kvista över och be en liten bön om ett litet lagom soligt väder med inte mer regn än halva veckan som mest ... det är väl inte för mycket begärt?

Plus två timmar extra i sommartid som kompensation?

DN, DN, DN, Expr., AB,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar