.. och en symbol för vår demokrati som vi ska värna om" .. skriver Brit Stakston i dagens Expressen."Här finns möjligheten att mötas IRL och våga
gå fram till den där politikern för att ställa frågan man länge burit inom sig.
Stoppa ordföranden i organisationen man beundrar och bestämma ett möte.
Debatter. Diskutera. Gränderna bubblar av samhällsengagemang."
När jag torkat skrattårarna ur ögonvrårna så kan jag berätta att ungefär
så trodde jag också att det var, när jag och Granntanten åkte till Almedalen
2013. Men min Almedalsupplevelse skiljer sig helt från den Brit Stakston så lyriskt
beskriver. Eller så var förutsättningarna fel från början .. sådana som jag har
kanske ingen plats i Almedalen och får därför aldrig komma så nära att vi kan
uppleva att "närheten till samtalen
med den politiska makten gör Almedalen unikt".
Men å andra sida så var den politiskt enögde Özz Nujen en större
upplevelse än partiledartalen för Brit Stakson förra året, så det kanske beror
på förväntningarna?
Men den som påstår att alla är välkomna att delta i det politiska samtalet
och att "Almedalen är en plats för alla" .. den ljuger eller har
väldigt dålig verklighetsförankring.
I år har jag, som vanligt, min egen rapportör på plats och förväntar mig
ärliga och uppriktiga gräsrotsrapporter från Granntanten, men i väntan på dem
så passade jag på att läsa igenom och samla ihop små brottsstycken av hur jag
upplevde mitt livs enda Almedalsvecka. Den som vill följa hela veckan kan
klicka på etiketten "Almedalen Light"
under inlägget.
2013 ...
Göran Hägglund ... Förvånansvärt många människor i publiken framför talarpodiet bildade
egna små samtalsgrupper under talet. Bland annat så hade KRIS och en engelsk
bulldogg en trevlig stund i gröngräset medan Göran talade om gemenskap och
tillit och det var väl en illustration så god som någon .. även om jag inte
tror att varken bulldoggen eller KRIS-gruppen hörde ett ord av vad han sa? Men
att vara DÄR verkar vara huvudsaken för en del.
Jimmy Åkesson ... Frågan är om någon annan kan överträffa publiksiffrorna som Jimmy
Åkesson fick i kväll? Om jag hade dragit ett djupt andetag hade förmodligen
personen bredvid kvävts av syrebrist. [ .. ] Bakom mig hade jag en kvinna som
vrålade i mitt vänstra öra och när jag gav henne onda ögat vid ett särskilt
skärande ljud så nöjde hon sig med mollstämda burop. Hennes ”systrar” fanns
strategiskt utplacerade i publiken och svarsropade eller svarsbuade. Om det
inte ger debattartiklar eller sura krönikor så har jag totalt tappat greppet
och SD åker ur riksdagen nästa år.För utan medias och övriga partiers hjälp med
högljudda avståndstaganden och skrämselpropaganda skulle ju nästan ingen ha
hört talas om Jimmy Åkesson. Det är han nog både medveten om och road av, tror
jag.
Gustav Fridolin ... Dagens partiledare är Gustav Fridolin. Internt i vår familj går han
under beteckningen ”den lille fjanten” … och det hoppas jag att han inte
uppfattar som en kränkning utan som en kärleksfull beteckning på en pojkvasker
som gör så gott han kan utifrån de förutsättningar han har. [ .. ] Så var det
då Gustav Fridolins tur att tala till folket och jag måste erkänna att både jag
och en påtagligt stor del av åhörarna snabbt tappade fokus och började tala med
varandra om helt andra saker. Men det var faktiskt väldigt trevligt och givande
… för någon stor talare är han inte, magister Fridolin.Ska jag bara tala för
mig själv så var det mördande tråkigt. Men roligt för programledarna som satt
och väntade på det podium som jag satt på kanten till.
Fredrik Reinfeldt ... Jag som är lite löjligt förtjust i fakta uppskattade verkligen
Fredrik Reinfeldts tal och hans pedagogiskt tydliga genomgång av hur
ungdomsarbetslösheten mäts. Det är nog bara oppositionen som kan protestera mot
det han sa .. men så är de också väldigt förtjusta i att klassa en 15-åring som
söker sommarjobb som arbetslös. Stackars lilla barn, eller hur? Ledig från
skolan och arbetslös från juni till augusti!! Fakta är trevligt, engagemang som
är byggt på fakta känns trovärdigt och ett tal som till största delen handlar
om den egna politiken är befriande .. enligt min uppfattning.
För jag är så tråkig att jag vill att
de visioner och framtidsdrömmar som jag ska ställa upp på ska vara både
realistiska och genomförbara. Och eftersom både Ylva Johansson och Mikael
Damberg bara stod några meter från oss och hånlog eller kallpratade talet
igenom så kändes alternativet inte särskilt lockande. Men det är ju hur jag ser
på saken. En hel hög människor är villiga att lägga sina liv och sin framtid i
händerna på Löfven, Fridolin och Sjöstedt … så någonting måste jag ha missat?
Jonas Sjöstedt ... Som tur var kunde vi sitta på TV4:s podium medan Jonas Sjöstedt
började sitt tal. Det tog drygt en halvtimme så var vi djupt deprimerade bägge
två, gav upp resten av bedrövligheten och (efter en trevlig middag med en av Grannys många bekanta) vandrade vi sorgset mot
uppförsbackarna som skulle ta oss hemåt. (Detta var enda gången under Almedalsveckan som jag måste
erkänna att vi inte var 100% opåverkade av alkohol och att vi mycket riktigt gick totalt vilse i natten. ) ..... Eller så KAN man tolka det
som att det vänsterpartistiska budskapet med kollektiva vänstervägvisare där
varje varje röd gubbe oundvikligen följs av en grön .. på fel stolpe som
dessutom sitter vid fel avtagsväg vilket leder till att man går totalt vilse i
tillvaron och att det enda som håller modet uppe är ett uppiggande,
kapitalistisk glas?? (Obegripligt? Jajamensan, det var det för oss också!)
Jan Björklunds ... tal idag uppskattades och applåderades mer än det Gustav Fridolin
höll och publiken var dessutom tyst och lyssnade hela talet igenom vilket inte
har varit fallet alla
gånger. (.. det verkar dock
inte ha varit särskilt minnesvärt? Eller så var det den vänsterpartistiska
påverkan på nattsömnen som störde koncentrationen?)
Annie Lööf ... Så var det Annie Lööfs dag i dag. På plussidan var det varma, soliga
vädret och den mjuka ligg- och sittvänliga gräsmattan och på minussidan var de
långa tankepauserna som Annie tog mellan styckena i talet. Plus och minus blev
tyvärr nästan lika med insomnande, trots att jag ansträngde mig till det
yttersta och tyckte att det mesta var välunderbyggt och välformulerat. Men en
sak är alldeles säker .. åker jag till Gotland igen så kommer det INTE att ske
under Almedalsveckan!
Stefan Löfven ... Jag har lyssnat på alla tal hittills, men kommer alltså att missa
sosseledaren. Men en kväll när vi satt på gräsmattan vid scenen och väntade på
en partiledare så traskade en känd sosse förbi tillsammans med sina mannar och
fällde följande föraktfulla kommentar .. ”detta är
verkligen politik för gräsrötter!”Jag
lovar att det inte fanns något smickrande för gräsrötterna i den meningen! Men
det får mig också att misstänka att morgondagens tal inte direkt ses som ett
viktigt tal?
Sammanfattning ...
Alltså .. det här med Almedalsveckan
övergår mitt förstånd. Jag har gått på seminarier, minglat och lyssnat på tal,
men har ännu inte fått klart för mig vad det ska vara bra för?
Jag börjar misstänka att jag inte har
rätt förutsättningar för att vara en god Almedalsbesökare? I dag var jag till
exempel på ett seminarium anordnat av SJ där den nye SJ-chefen Crister Fritzon
presenterade sitt jättenya team. Han berättade om framtidsmålen vilka var
punktlighet, tillgänglighet och hållbarhet. Och det var ju … rätt självklart?Jag
tror till och med att det talades om korvgrillning för barn och en lekhörna där
tågåkande barn kunde få lära sig köra tåg medan föräldrarna smorde kråset i
buffévagnen som skulle få en ny och bättre meny .. eller nåt liknande? Uppmärksamheten
sviktade lite grand måste jag erkänna.
Det som förvånar mig mest .. eller rättare
sagt det som jag missuppfattat mest .. är att det inte finns någon .. (fullvuxen) .. partipolitisk representation
förutom partiledartalen. I min totala okunnighet trodde jag att partierna
skulle vara representerade på fasta platser där det gick att ställa frågor, men
så är det inte. De minglar internt och enskilt i stället och förmodligen räcker
rosén bättre då och så behöver ingen vara rädd för att göra bort sig när den
gjort sin verkan?
Det som är roligast är det som inte
har något alls med partipolitik att göra. Lobbyisterna har jättekul grejor för
sig när de säljer in det som de vill att skattebetalarna ska betala för det
allmännas bästa. Elbilstävlingar till exempel, där politikerna fick leva ut
gamla pojkdrömmar under tjo och tjim. Det finns också gratis filmvisning och
gratis ståuppande och fotbollsmatcher och egentligen så är det nog lättar att
räkna upp det som inte någon klipsk tänkare tänkt ut för att stärka
kapitalinflödet.
Allt eftersom veckan har framskridit
har det stört mig något enormt att merparten av de seminarier och mingel som
jag besökt har varit så oprofessionellt arrangerande och så illa modererade. (vid flera tillfällen var frågeställarna uppenbart vidtalade och förberedda
för att förhindra "obehagliga" frågeställare att få ordet.) Vid flera tillfällen har
paneldiskussionerna tagit en helt annan vändning än vad den ursprungliga
inbjudan angav.Besöket på båten Elida till exempel … där var ämnet ”har religionen någon plats i politiken”,
om jag minns formuleringen helt rätt? Men det hela utmynnande i ett upprört
vevande om vem som blev mest offer .. den som konverterade från islam till
kristendomen eller den som konverterade till islam från kristendomen?? Men de
hade veckans njutbaraste gratisgodis. Chokladpraliner med ljuvlig fyllning!!
Här i Almedalen får vi
gratistidningar. [ .. ] Jag känner allvarligt talat inte igen mig i
beskrivningarna av vad jag ser och hör på plats? Förmodligen beror det på att
jag inte fattar det på grund av min enorma dumhet och obetydlighet eller på att
journalisterna inte är helt nöjda med det de ser framför sig?. [ .. ] ”I slagskuggan av partystämningen i Almedalen sitter jag och försöker fatta
läget för de som inte har några rättigheter alls” .. skriver Monica Gunne. [ .. ] om Monica Gunne vill ”fatta läget
för dem som inte har några rättigheter alls”
så borde hon gjort det på någon annan
plats än i Almedalen. Här finns bara människor MED rättigheter .. möjligen
finns de andra närmare hennes ordinarie arbetsplats i huvudstaden?
Låter jag lite sur?
Möjligen beror det på att jag känner
mig en aning osynliggjord. Jag har nog
aldrig någonsin varit på en plats där jag så tydligt avfärdats som fullständigt
ointressant när jag inte kunnat presentera en intressant titel.
Det vimlar också av kända politiker
och journalister här och jag som för det mesta inte lägger märke till dem,
förrän Granntanten väser i mitt öra .. BAYLAN!!, VERONICA PALM!!!, ÖSTROS!!,
YLVA JOHANSSON!!, DAMBERG!!!! .. blir ofta nästan nedtrampad när de kommer med
sina följeslagare som en liten armé.
Om jag hade varit lika liten som de
tydligen ser mig, så hade jag bitit dem i benen!!!
"Att i vår polariserade tid skapa inkluderande mötesplatser för
samtal och debatt där vi möts bortom tangentborden, öga mot öga och utbyter
erfarenheter är den mest angelägna demokratigärningen vi tillsammans kan göra.Almedalen
som demokratifestival är viktigare än någonsin.Väl mött i Visbys gränder" ... avslutar Brit Stakson sin debattartikel
och jag är fullständigt övertygad om att hon kommer att trivas som fisken i
vattnet tillsammans med människorna hon delar åsikt och känner sig trygg med.
Men jag tvivlar på att hon ens kommer att lägga märke till Granntantens
flamingofärgade kalufs över rosévinsglasets kant.