Det är dags att ge upp, ..

.. dags att inse att det är fullständigt betydelselöst vad vi .. "folket" .. tänker och tycker och hög tid att inse att det här året inte kommer att bjuda på några som helst förändringar av betydelse.

 

Om vi bortser från alla nya löften om nya utredningar och förslag som ska gå i mål efter valet, förstås.

Jag lyssnade på partiledardebatten i onsdags och paniken inför valrörelsen var påtaglig. Våra folkvalda har kommit till insikt om att de inte har någon insikt i vad som tänks och tycks i folkdjupet, vilket gör att det inte längre verkar räcka med föräldrar inom partiet, enögt debatterande och festande i ungdomsförbunden och medieträning för att göra en karriär inom politiken?

"Folket" verkar ställa KRAV på att de folkvalda ska ta ansvar och göra något? Landet hade i sanning ett bättre folk förr och ju förr de kan bli det igen desto bättre.

Stefan Löfven oroar sig över att "folket" känner oro efter förra årets oro. Han oroar sig över att "folket" inte ser att landets ekonomi går som tåget, att arbetslösheten sjunker och att hans och Vänsterns Välfärdsmiljarder inte verkar göra någon större skillnad på gräsrotsnivå och han oroar sig helt uppenbart över att denna .. i hans ögon .. obefogade oro ska påverka valet 2018.

Anna Kinberg-Batra oroar sig över oron som inte skingras trots Moderaternas alla finfina förslag som alla ska infrias när oron väl lagt sig och "folket" kommit till insikt om att det var för deras eget bästa som hon inte hindrade regeringen från att skapa förutsättningen för den upplevda oron.

Annie Lööf är också orolig över oron och hon kanske mest är orolig över att "folket" ska få för sig att hon har planer på att bilda regering med sossarna i stället för med Moderaterna. Vilket förmodligen är en befogad oro, nu när hon valts till mediernas nya älskling i stället för Gustav Fridolin. Vilket kan vara fullständigt livsfarligt om Birgitta Ohlsson seglar in som ersättare för Jan Björklund innan valet. Centern och det forna Folkpartiet tillsammans måste ju vara lockande för sossarna om Miljöpartiet .. förhoppningsvis .. åker ur riksdagen. Men det bestämmer i och för sig Jonas Sjöstedt, om inte Annie Lööf och Centern gör ett kanonresultat som gör att Stefan Löfven kan vinka farväl till vänsterledaren ännu en gång.

Vilket uppenbart oroar Gustav Fridolin som verkar vara villig att offra allt som står i partiets partiprogram .. och lite till .. bara han får vara minister en mandatperiod till. Samtidigt uttrycker han också sin oro över oron och kan till och med tänka sig att gå så långt som att "ta krafttag" mot kriminaliteten med både fotboja och förebyggande samtal.

Jan Björklund oroar sig över att "folket" ska tro att skolans marginella upphämtning  beror på regeringens oförmåga när den i själva verket är en effekt av den politik han förde under alliansregeringen. Och så oror han sig också över oron och över effekterna av regeringens politik, som han och hans allianskamrater inte på något sätt tänker opponera sig mot.

Jonas Sjöstedt är mest oroad över att det fortfarande fanns valfrihet i landet. Hans oro gäller mest dem som inte inser värdet av ett förstatligande av allt .. både företagande och välfärd. Ett Lyckoland där skatteplikten förvandlas till löneförmån .. dvs den del av lönen som staten beslutar att den enskilde medborgaren behöver för att orka arbeta en månad till.

KD .. vars partiledare Ebba Busch Thor tvingas låta någon annan oroa sig i riksdagen .. har ju all anledning att oroa sig. Både över oron bland "folket", oron i partiet och oron över att drabbas av samma öde som Miljöpartiet oroar sig över att drabbas av.

Gemensamt oroade sig samtliga sju partier över "folkets" oförmåga att se den egna storheten och över de väljare som envist vägrar att inordna sig i den korkade, lättpåverkade fårskock som de hittills betraktat dem som.

Och så finns ju Jimmie Åkesson som inte verkar särskilt orolig, eftersom han och hans parti överhuvudtaget inte behöver ta ansvar för något, eftersom de inte får vara med och oroa sig över oron tillsammans med de andra kamraterna i riksdagen. Något som för det trevliga med sig att SD, osedda men oprövade, får står för det enda alternativ som avviker från de övrigas mediekulturanpassade varianter.

Ibland tror jag att Peter Wolodarski,  Aftonbladets Ledarskribenter, Expressens Thomas Mattsson och deras lydigt, högljudda kulturelit försöker TVINGA väljarna att ge Sverigedemokraterna så många röster som möjligt nästa val .. eller så har jag .. i min egenskap av "folk" .. ingen aning om hur taktiksnacket ser ut på så hög nivå?

Annars förstår jag faktiskt inte vad det hela går ut på? Till och med jag har stunder när jag inte ser något annat alternativ.

Men det är möjligt att de sju oroliga partierna så småningom kommer till samma slutsats som vänsterpartiets Martin Andersson i Majorna gjorde i sin motion .. FÖRBJUD SD!

Det går en tydlig skiljelinje mellan politikerna, medierna, den lydiga kultureliten och det som allmänt och slarvigt kallas för "folket". Jag borde egentligen ha insett det redan när jag såg Aftonbladets julhälsning till sina läsare.

Jag vet inte om Aftonbladet avser att ge en bild av tidningens redaktion eller om det illustrerar tidningens uppfattning om läsarna ..

..men den skiljer sig avsevärt från den bild jag har av svenska politiker och medieföretagen.

Det kommer alltså inte att ske mycket i beslutsväg under 2017, det är jag rätt övertygad om. I och för sig kanske rikspolischefen tvingas kasta in handsken, men då kommer han att ersättas av någon annan från samma elitiska grupp som han själv hämtades från och omorganisationen kommer att fortsätta enligt samma icke-fungerande idé..

Rättssystemet kommer fortsatt att bygga på vad medierna/politikerna tror är mest behjärtansvärt/valvinnande och efter vad som är minst farligt för dem som tvingas fatta besluten.

Vården kommer fortsatt att vara ansträngd eftersom obegripligt många verkar bli obegripligt mycket sjuka, vilket skapar ett obegripligt hårt tryck på de vårdanställda som i sin tur drabbas i obegripligt hög grad av utmattningsdepressioner av den grad som inte erkänns som rätt till sjukpenning efter november 2016 .. vilket gör att de i sin tur söker anställningar genom bemanningsföretag som staten vill förbjuda eller inom andra verksamhetsområden.

Och kvinnorna får förmodligen fortsatt acceptera att männen även i fortsättningen kommer att befinna sig på samma neanderthalsnivå som de "alltid befunnit sig på"?

Det mest upphetsande som kommer att diskuteras är väl den händelselösa debatten om "de stängda gränserna" som just nu "bara" låter ca 2 550 asylsökande passera .. varje månad.

Nej, som sagt, det är inte stor idé att fördjupa sig i, eller fundera över, vad som händer. Då kan det hända att bloggen angrips av virus och elände på samma sätt som drabbat Ledarsidorna och I Otakt som tydligen varit onödigt och olämpligt frispråkiga.

Det går ju inte an att oroa "folket" med vad som helst. Då är det sundare och hälsosammare att skriva om Dagens Icke-Nyhet .. Linda Lindorfs Nakenklänning påElle-galan .. eller vad katten haft för sig den sista tiden.

Ett nytt maktmedialt samhällskontrakt.

Söndagskrönika: Julia Caesar

Alice Teodorescu,

Det osänkbara landet