Nu tändas tusen juleljus.

Det finns en trygghet i gamla traditioner, särskilt i tider när otryggheten breder ut sig.

För visst är det lite knepiga tider vi rör oss i nu? De gamla julsångerna bör helst sjungas bakom stängda dörrar för att inte röra upp känslorna hos dem som läser in ett underliggande budskap, julmaten bör vara så klimatsmart som möjligt och i år ska julklapparna vara så begagnade som möjligt.

De skrivna orden blir bara ängsligare och ängsligare och de som, i likhet med mig, har kort transportsträcka mellan tanke och handling, får svårare och svårare att uttrycka sig begripligt. En lite luddig fundering i en sakfråga kan orsaka upprörda åsikter om min personlighet och min rätt att överhuvud existera, min moral kan bli ifrågasatt av dem som anser sig ha en moraluppfattning som är mer högtstående än andras och i värsta fall kan några ogenomtänkta ord dra igång en angiverimobb som skickar upprörda mail till arbetsgivare, myndigheter, vänner och familjemedlemmar.

Under de senaste åren har kontakten med nya människor mer eller mindre känts som en promenad på ett minfält om samtalet halkar in på frågor som handlar om annat än vädret, hälsan … eller vädret.

Då är det skönt med några traditionsfyllda trygga dagar där ingenting kan gå fel.

Allt är som det alltid varit. En julgran hämtas in och kläs med det som alltid har varit i alla julgranar under alla år. Det äldsta som finns i vår gran är julkarameller som min mamma gjorde innan jag flyttade hemifrån ..

.. vi har julkulor som gör att hela granen ser ut som en provkarta på vad som varit ”inne” det senaste halvseklet och den här julen var vi till och med lite djärva och hängde dit en enhörning och en flamingo. 

Väl medvetna om att de finns som emojis, men totalt omedvetna om deras betydelse i det sammanhanget.

Kanske jag har tagit steget över till ”den mörka sidan” med det spontana inköpet?

I så fall blir det inte bättre av att vår gamle tomte Sven och hans vänner, Julbocken, de båda Rudolfarna, har fått sällskap av en tomte flamingo.

Vår adventsstake bör i alla fall vara helt godkänd med tidens mått mätt. En återanvänd trädgren med fyra ljus .. ett minne av en inspirerad slöjdlärare. Tomtarna på kakelugnskransen är också gamla vänner, kompisar från förskolan och stickade kärleksbevis från min mamma.

Över dörren har vi av någon anledning alltid en girlang och på väggen under de ärvda lampetterna SKA det bara hänga två kransar .. och eftersom vi alltid har haft det så har vi det i år igen.

I kylskåpet finns skinka, revbensspjäll, lax, sill och rökt dovhjort. I ugnen står årets sockerbomb .. den Glömda Kakan .. en enorm maräng som ska fyllas med jordgubbar och ätas med glass och vispgrädde.

I morgon gör vi rödbetstzatziki och ägghalvor .. och så är det hela klart!

Men nu glömmer jag ju det viktigaste av allt!

Julkrubban, som symboliserar meningen med hela grejen. Den är väldigt viktig för oss eftersom Dottern bär på ett julkrubbetrauma sedan en av våra hundar åt upp Jesusbarnet en minnesvärd julafton. Som tur var hade hon ett dockskåp med en reserv-Jesus, den lille Werner, som arbetat som standin i över 30 år.

Några år senare insåg Dottern att hela kalaset egentligen var ett födelsedagskalas för Jesus/Werner och från den dagen har vår krubba också ett bord .. tillverkat av morfar till dockskåpet .. och en tårta av cernitlera. Särskilt tårtan är väldigt viktig för vår familj.

Traditioner är ett försök att hindra det oväntade från att hända .. är ett citat från en okänd källa och nu önskar jag er alla ..

En LUGN, SKÖN OCH GOD JUL

.. samt hoppas att ni firar jul på ett traditionellt och säkert sätt, som förhindrar ovälkomna överraskningar, åtminstone under de närmaste dagarna.

Tack för att ni finns!