Att hata bortom döden??

Det finns människor, både bland de levande och de döda, som jag aldrig förlåter och aldrig kommer att sörja. Men därifrån till att ställa mig och dansa på någons grav är steget så långt att det inte ens är tänkbart.

För vilka oförlåtliga handlingar han eller hon stod bakom, hur obehaglig människan i fråga än var, så är det någons förälder, syskon, far- eller morförälder eller allra närmaste vän och varför skulle jag vilja skada dem när de sörjer någon som de faktiskt älskade, sörjer och saknar.

Empati, medkänsla, medmänsklighet .. det är ord som används som engångsnäsdukar när det hålls politiska tal och ibland får vi se vad de egentligen är värda för dem som står nedanför talarstolen och applåderar.

För den som inte kan se bortom ämbetet och förstå att det döljs en verklig människa av kött och blod bakom handlingarna och orden .. har ingen aning om vad empati och medmänsklighet innebär. Det är inte partipolitiska ord, inte heller är de villkorade .. det handlar om förmågan att förstå andra människors känslor och livsvillkor.

Så om nu en del vänstersympatisörer känner fröjd och glädje vid meddelandet om Margaret Thatchers död, så kan jag på sin höjd förstå att en grupp fanatiker bara ser politikern och inte människan. Vi får inte glömma att det uppstod samma samma fanatiska och obehagliga reaktioner hos en del meningsmotståndare när Olof Palme blev mördad.

Men aldrig någonsin kommer jag att kunna begripa varför så många måste ösa ut sitt hat offentligt utan en tanke på de människor som stod den döde nära och som känner djup sorg.

Margaret Thatcher är utom räckhåll  för alla dessa glädjeyttringar från människor som helt saknar varje uns av värdighet och de enda som blir hånade, sårade och ledsna är hennes anhöriga.

Vad har de gjort för ont för att förtjäna denna brist på respekt? 

För mig är Margaret Thatcher historia, jag noterar dödsfallet och följer handlingarna hos de som lever .. och ställföreträdande skäms för somliga av dem.

AB, AB, SvD, DN,

Nu jagar vi finansministern ..

.. i stället för Löfven fram till valet, föreslår Karin Pettersson i AB, och hon börjar med att ifrågasätta om Anders Borg verkligen är helt oskyldig till den ekonomiska krisen i Europa? "Samhället går att förändra" .. skriver hon och jag skäms nästan när jag reflexmässigt vill fråga HUR??

Ja, det är svåra frågor båda två, eller hur? Ekonomi är väldigt krångligt, statistik är hur tolkningbart som helst och alla svar är sanna, beroende på hur frågan har ställts.

Som ett exempel på det kan jag ta en gulnande fotokopia som jag hittade alldeles nyss i min låda med klipp och kopior av sådant som jag en gång tyckte var väldigt roligt eller tänkvärt, och det börjar bli en hel del. Jag hittade också ett kåseri om den förtryckte mannen som jag kanske tar upp någon annan dag när det passar sig, för det var lika roligt i dag som 1975 då jag rev ut det ur tidningen.

I den gamla tidningen SE fanns en seriesida med Biffen och Bananen .. två äldre herrar .. och det är ur den serien som mitt räkne-exempel kommer, håll till godo;

Den 30:e bagisen

Biffen: Va e de du går å gnäggar åt? Har´u blivit fnoskig?

Bananen: Jag gnäggar åt ett räkneproblem jag hörde nere på bowlingen i dag! Hä - hä!

Det var tre herrar som hade bott en natt på ett hotell. På morron skulle dom betala .. rummet kostade 25 bagis!

Biffen: 25 bagis!

Bananen: Dom ringde på en piccolo och bad honom kila ner till portiern å betala ..

Biffen: 25 bagis var´e!

Bananen: Men då dom tre herrarna inte hade växel fick piccolon en tia av dom vardera. Alltså 30 kronor!

Piccolon tog dom tre tiorna .. sprang ned till portiern och betalade å han fick fem enkronor tillbaks av portiern. Två kronor stoppade han i sin ficka å gav de tre herrarna varsin krona tillbaks!

Eftersom dom fått en bagis tillbaks hade dom alltså betalt nio kronor var .. 3 x 9 =27 bagis .. piccolon hade tagit två bagis. De blir 27 + 2 = 29 bagis!

VART TOG DEN 30:E KRONAN VÄGEN?

Den sista bilden visar en grubblande biffen som ser ut ser ut som en nutida politiker som med all rätt misstänker felräkningar i motståndarens siffror, men saknar förmåga att tyda dem. Möjligen är ovanstående räkneproblem ett gallringstest för framtida finansministrar?

Det är alltid lika roligt att hitta gamla historier när man inte orkar hitta på nya .. tycker i alla fall jag.

Det misslyckade folket.

Så var då äntligen sossekongressen över, talen är talade, drinkbiljetterna är inlösta, pliktdanserna är dansade, de leende bilderna är publicerade och alla beslut är fattade .. eller hur det nu blev?

Sorgligt nog blev jag lurad på det som jag längtade efter allra mest. Kongressens höjdpunkt och min absoluta favoritscen .. den där åldrande, välnärda, självgoda och välklädda socialdemokratiska Ledare fattar varandras händer och sjunger med känsla och patos så att man nästa hör hur nästa höjning av politikerarvodet rasslar in;

UPP TILL KAMP EMOT KVAAALEN, SISTA STRIDEN ÄR HÄÄÄÄR!!!

Men det kanske finns på Youtube?

För annars var det klent med nyheter och underhålllning. Kompromisserna som löste konflikterna som skulle ha satt fart på debatterna som borde ha resulterat i lösningarna som i sin tur skulle ha givit vägledning i det framtida valarbetet .. de blev så luddiga att jag tror att ingen egentligen begripit än vad det var de röstade fram?

Vad är det vi har beslutat? .. är det nog fler än en som frågar sig under hemresan, men inte en enda fråga har behövt diskuteras eller besvaras annat än möjligen i det stängda kompromissrummet.

Stefan Löfven känner sig säkert både nöjd och lättad. För på det här viset spred sig förvirringen så pass att ingen märkte att frågorna om a-kassa och sjukförsäkring helt försvann.

Hur kändes det för alla väljare som redan har börjat räkna ner inför de "nygamla" reglernas 100% återinförande?

Gick det upp ett eller annat ljus?

Var det några pensionärer som saknade Mona och Håkans ilska över "pensionärsskatterna" eller några "rehabiliteringsbara" som längtade efter ordet "stupstocken"?

Tror ni fortfarande på ett välfärdsland av gammal socialdemokratisk modell?

Förlåt .. men då är ni förmodligen precis så lättlurade som partiet tror att ni är.

Det där med regler och demokrati är ju ord som hör valrörelsen till och då kan man ju tycka att det är petigt och småaktigt att förvånas över att antalet suppleanter i VU plötsligt blev 8 i stället för de 7 som alla förväntade sig. Att LO-ordföranden Karl-Petter blev ordinarie ledamot i stället för den ekonomisk-politiska talespersonen Magdalena Andersson var däremot inte helt överraskande .. sossarna har alltid haft mer respekt för LO än för pengar, ekonomi och realistiska budgetar.

Så vad har vi då fått veta de här dagarna?

Evenemanget har ju hårdbevakats av media och direktsänts på alla upptänkliga sätt .. något måste ju ändå ha klarnat när det gäller vad vi väljare ska ta ställning till det kommande året?

Men vad?

Något ... ??????????

Någon som kan skingra dimmorna?

För min del sammanfattar jag mina intryck i att Socialdemokraterna verkar vara mycket missnöjda med FOLKET. Vi är uppenbarligen inget bra folk som det ser ut i dag? Fel åsikter, fel sätt att uttrycka dem på, fel val i livet, felaktigt föräldraskap, fel förhållande till varandra och fel inställning i de flesta frågor.

För det första är det alldeles för få som är socialdemokrater, för det andra är de som är det alldeles för gamla och för det tredje så betalar alldeles för få in medlemsavgifter som kan betala dem som fortfarande finns.

Ur led är alltså tiden.

Sedan är folket väldigt besvärligt i största allmänhet. Unga människor har så låg överlevnadsinstinkt att de bör återbördas till skolbänken om ingen förbarmat sig över dem och gett dem ett arbete inom tiden för ett förlängt sommarlov. Det vill säga .. de kliver ut med sina studentmössor på huvudet, lever livet under halva juni, juli, halva augusti och så får de drygt en månad på sig att bli vuxna, innan någon form av skolarbete åter tar vid. Förmodligen gäller samma villkor som för dem som går ut ur grundskolan ... plugga, annars får du ingen hjälp av samhället!

Möjligen kommer så småningom samma uppmaning att möta alla som av någon anledning är arbetslösa?

Kvinnorna är också jobbiga. De envisas med att ha påtagligt lägre löner än män och därför tvingas politikerna till en massa feministiska uttalande om manliga maktstrukturer.

För om fler kvinnor blev jämlika på rätt sätt och trängde sig in i styrelserummen eller erövrade chefs- eller andra maktpositioner så skulle den procentuella löneökningen för kvinnor som grupp, skymma den verklighet som pinsamt nog sägar att det är inom den offentliga sektorn som lönerna för kvinnor är lägst .. och där finns det ju inget utrymme för lönehöjningar.

Som föräldrar är inte folket något vidare heller. ALLT måste sossarna lotsa folket igenom. Det går alldeles för långsamt att uppnå MÅLEN om folk får göra som de vill .. och målen de MÅSTE uppfyllas, för vad har man annars mål till?

I och för sig kan målen lösas med en lämplig kompromiss om det uppstår en konflikt om målets egentliga mening .. men då blir ju målet förändrat och måste ändå uppfyllas för att kunna kallas för mål, eller hur?

Folk begriper sig inte på politiska finesser och kan inte heller se sitt eget bästa, så ansvaret vilar tungt på dem som har alla svaren. Åtminstone när de tänkt igenom de beslut de röstat igenom och förstått vad de innebär.

Men det går säker bra att gissa om det känns oklart. De flesta beslut är så tolkningsbara att de kan återanvändas av andra partier som har ett helt annat användningsområde för dem.

Folk, de är så jobbiga. Om nu sossarna LOVAR att inte höja skatterna på löner upp till riksdagsledamotnivå, där den översta gränsen för "vanlig knegare" ligger, så är det väl j..ligt onödigt att fråga vilka andra skatter som ska höjas. Särskilt efter att den ekonomiskpolitiska talespersonen sagt att de höjningar som kommer att ske kommer att vara SMARTA!

Och om nu partiet LOVAR att ha färre elever i klasserna så är det lika störande att folket inte sitter tysta i klassen utan kommer med dumma frågor om var de nya lärarna ska komma ifrån och i vilka klassrum de som "blir över" ska sitta.

Särskilt med tanke på att sossarna inte vill ha fler skolor som byggs med hjälp av privata pengar utan helst färre?

Det kanske är där de "smarta" skatterna kommer in?

Hela det här spektaklet som vi har varit åskådare till verkar ha haft ett enda mål .. att få tyst på medlemmarna som verkar ha fått i uppgift att få tyst på folket genom att sprida uppgifter som ingen egentligen begriper hur de ska fungera, finansieras eller kunna genomföras  i demokratisk ordning av ett parti som inte kan erövra makten själv och inte vill samregera med någon annan?

Årets valaffisch har förmodligen mottot ..

Får vi be om största möjliga tyyysssssstnad  .. för det här, det tar vi hand om!!  

Socialdemokraterna.

DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr., AB, AB, AB, AB, AB,

Johan Westerholm, Peter Högberg, Den hälsosamme ekonomisten

"När man hör politiska tal, måste man tänka på vem som talar, varför han talar, och om det eventuellt är någon mening i det han säger."

De senaste dagarna har jag försökt hitta ord för vad jag känner när jag följer rapporteringen från Socialdemokraternas kongress och jag har raderat minst tre inlägg om dagen eftersom jag faktiskt inte riktigt vet om jag hört det jag har hört, läst det jag har läst eller sett det jag har sett??

Det har varit ett makalöst trixande med orden, statistiken och sanningen.

Jag har läst Stefan Löfvens installationstal i omgångar för att undvika socker- och visionschock. För är det något som jag har svårt för så är det politiska tal över 15 minuter där det talas ett alldeles särskilt svulstigt och predikoliknande språk från den tid då radio var en ovanlighet och politiska tal var rena underhållningen. Ju längre de pågick desto bättre .. på den tiden.

Nutidens människor sätter en ära i att uttrycka sig kort och koncist .. ibland blir det så kortfattat och förkortat att det också blir helt obegripligt, men det är ändå bättre än enorma ordmassor som maskerar bristen på allt det som jag egentligen vill veta.

För kanske är det något fel på mig, men när jag hör en sosseledare breda ut sig i kongresstal till de frälsta, så tickar räkneverket igång och jag lägger miljon till miljon, miljard till miljard allt eftersom de ideologiska riktningsgivarna haglar om öronen på mig.

Det är häpnadsväckande vad en politiker tror sig kunna åstadkomma till nästan ingen kostnad alls??

I år är nyheten att allt ska betalas med "smarta" skatter som inte kommer från skattehöjningar som belastar den "vanlige knegaren"?

Det nya med Stefan Löfven är att han vill att vi ska bli en enda stor familj allesammans och därmed bära en kollektiv skuld eftersom att vi inte alltid varit så välkomnande, toleranta eller hjälpsamma mot varandra.

Så behöver vi inte tala mer om den saken!

Det är förpliktigande ord från en partiledare som talar till ett parti som påminner om allt annat än en familj och som alltför gärna och ofta fördelar skuld till var och en som har en avvikande åsikt .. både inom och utom partiet.

För när jag följer sossesåpan i Göteborg så är det samma intriger, samma motsättningar, samma skitsnack, knivar i ryggen och samma trampande nedåt och slickande uppåt som tidigare. Den socialdemokratiska familjekänslan inom partiet är inte något jag vill se utanför betongmurarna.

Stefan Löfven talade om .. "en arbetsmarknad skapad av män, för män. Blind för hemarbetet och byggd på en grund av självuppoffrande kvinnor. ... hälften av alla människor, hälften av alla innovatörer, hälften av alla genier hålls tillbaka."

Så varma ord .. samtidigt som partiet vill begränsa kvinnors möjligheter att starta egna företag i den enda bransch som de har ovärderlig kompetens i??

Som Lena Melin skriver i dagens AB ... "Socialdemokraternas motstånd mot vinster i välfärden är tvetydigt. De är inte emot att företag som bygger vägar, hämtar sopor eller kör bussar går med vinst. Men om den kvinnodominerade vården gör det blir det ett jävla liv."

Men varje manlig politiker med självbevarelsedrift kallar sig naturligtvis för feminist och då måste väl Stefan Löfven rätta in sig i ledet och också betrakta alla kvinnor utanför styrelserummen som mjäkiga offer för manliga strukturer?

Sådana som jag .. ett offer som inte ens fattar hur underordnad jag är?

Med sosseledaren i ledningen kommer vi att gå framåt, jämlika, feministiska och könsmaktsmedvetna, som en enda solidariskt familj släpande på varandras kollektiva skuld, fostrade i statens varma famn från 2 års ålder fram till den dagen vi hittar ett arbete i landet med EU:s lägsta arbetslöshet.

Det är vackra ord och jag tror verkligen att Stefan Löfven vill skapa en känsla av gemenskap och sammanhållning som ska föda solidaritet, tolerans, jämlikhet och familjekänsla.

Men jag blir mest bara rädd. För mig är familjen den innersta kretsen runt mig och de människor jag valt att leva tillsammans med. VALT att leva tillsammans med .. för jag är så hemsk att jag faktiskt inte älskar eller känner mig solidarisk med alla.

Jag bär mina egna skulder och kan till och med förstå att andra ser på livet och samhället på ett helt annat sätt än jag utan att fördöma eller hata.

Jag avundas ingen och mår inte illa av att någon har mer än jag och jag räcker mer än gärna ut en stödjande, hjälpande hand till någon som fallit och behöver den för att komma på fötter igen .. och jag tar den inte tillbaka förrän jag vet att vederbörande står stadigt av egen kraft.

Men aldrig i livet att jag lever mitt liv efter någon annans manual, på någon annans villkor eller för att uppfylla någon annans vision om Paradiset.

Och så var det det där som det tickande räkneverket begär svar på .. till vilken kostnad, tillsammans med vem och hur ska det genomföras rent faktiskt och praktiskt som till exempel .. om det ska bli mindre klasser i skolan så blir det väl också fler klassrum och var kommer de i så fall ifrån och till vilken kostnad?

Och om man till exempel lägger all makt att bevilja tillstånd för privata vård- och skolalternativ hos landets kommuner, så betyder inte det att någon tror att de har den kompetens som erfordras eller ens förmår att driva dessa verksamheter själva. Det är bara ett enkelt sätt att slippa ta eget ansvar och slippa erkänna att de flesta av våra kommuner inte skulle kunna leva upp till kommuninvånarnas krav .. eller kunna fixa fram fler klassrum .. utan tillskott av pengar från privata riskkapitalister.

Riskkapitalist = människor som är villiga att riskera sitt kapital mot en rimlig vinst.

Att sedan min första tanke är att det kommer att finnas oerhörda möjligheter till pengar under bordet med ett sådant system, bygger enbart på det faktum att det kryllar av politiker som lockats bort från kommunstyrelserna för att bära tillstånd i olika välfärdsverksamheter .. bland annat i landets största bedrägerihärva med assistansersättning, där även försäkringskassans egen utredare var avlönad av dem som "egentligen" drev verksamheten.

Nästan alla människor är mutbara, tro inget annat. Det är för det mesta bara priset som skiljer.

Så småaktigt tänker jag när jag lyssnar på politiska visioner.

Och på tal om familj ... vilken familjebild är det vi ska se framför oss?

För sossarna kommer ALDRIG mer att regera på egna mandat .. vilka är de andra familjemedlemmarna?

Är det Jonas Sjöstedt och hans mordlystna kamrater som ska köpa kommunernas bestämmanderätt över de privata vårdalternativen, till priset av en eller flera ministerposter eller är det Gustav Fridolin som kommer att stödja partiet till priset av att samma beslut rivs upp och kastas på sophögen?

Alla socialdemokratiska entusiaster som kommenterar under AB:s kongressrapportering förväntar sig att sjukförsäkringen kommer att återställas 100%, att inga privata vårdföretag ska få ta ut någon som helst vinst, att de med stora hus ska beskattas högre så att de med "normalvillor" får bättre villkor, att landets RIKA och landets största arbetsgivare ska beskattas så det blir "rättvist", att alla offentliganställda ska få 10.000 i påslag på månadslönen och att a-kassan ska återgå till den tid då dagar som tog slut ersattes av nya dagar till priset av en kurs i teckenspråk på en vecka.

Törs någon ställa sig upp och säga som det är ... DET KOMMER ALDRIG ATT SKE.

Socialdemokraterna är till 100% beroende av att Miljöpartiet och/eller Vänsterpartiet godkänner varje steg de tar om de vill bilda regering. Vilket förmodligen kommer att ge samma "solidariska familjebild" som den vi nu följer i tidningar, radio och tv.

ALLA löften som ges på den här kongressen är bara luft och tomma rubriker om de inte godkänns av Vänsterpartiet och/eller Miljöpartiet vid en eventuell valvinst.

Som sagt, sossekongressen är hittills den mest förvirrande och råddigaste jag någonsin följt .. däremot är jag bergsäker på att dagens rubrik är ett citat från en okänd förmåga. Men innan jag bestämde mig så valde jag också mellan följande ..

Socialismen kommer att förbli populär så länge människorna finner hoppet om att det också ska gå dåligt för andra viktigare än hoppet om att det också ska gå bra för dem själva. /Hans Habe

Kapitalismens nedärvda last är den ojämlika fördelningen av tillgångarna, socialismens nedärvda dygd är den jämlika fördelningen av fattigdomen. /Winston Churchill

AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr.,

Johan Westerholm, Peter Högberg

Antingen så är han naiv, dum, skrämmande orealistisk eller oförsvarligt slarvig med vad han säger ..

.. tänker jag när jag följer direktrapporteringen från Löfvens invigningstal.

Naturligtvis förstår jag att det gäller att svetsa samman de spretiga partimedlemmarna och få dem att sträva mot ett gemensamt mål men .. jag blir nästan stum när jag läser ..

"Stefan Löfven levererar dagens nyhet: Ett nytt mål för sysselsättningen. Målet är att Sverige inom sex år ska öka antalet arbetade timmar och arbetade personer så att man har lägst arbetslöshet i EU.

På sex år ska Sverige ha den lägsta arbetslösheten inom EU, säger Löfven. Sedan är målet full sysselsättning, fortsätter han.

Löfvens mål påminner om det som S satte upp under tiden i opposition på 90-talet.

Löfven lovar lägst arbetslöshet i EU."

Visst .. Löfven kanske har ett trumfkort i rockärmen som övriga europeiska makthavare skulle sälja både sin gamla mormor och sin unga hustru för att komma i besittning av, eller en privat kristallkula hemma i bostaden som visar ett guldregn över Sverige inom en sexårsperiod, vad vet jag?

För inte tänker han väl ta till det gamla beprövade sossetricket med att hålla alla arbetslösa unga  kvar i skolbänken tills de passerat 24 år, vilket utplånar ungdomsarbetslösheten och samtidigt strypa invandringen samt placera ett större antal i offentlig sektor, förtidspension eller i "åtgärder" och så .. vips! .. simsalabim!! .. så är arbetslösheten halverad!

Men SÅ kan han väl inte tänka .. eller?

I mina ögon har han målat in sig i ett hörn genom att sätta upp ett mål som är lika realistiskt som att jag skulle lova att tjäna ihop min första miljon på samma tid .. om han nu menar riktiga arbeten.

Men det är nog fullt möjligt .. om jag i min tur menar riktiga pengar.

Det enda vi behöver göra Stefan Löfven och jag är att komma på HUR????

AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., 

Så var det då äntligen dags ..

.. för Socialdemokraternas femdagarskongress och om det inte hade varit för att det handlade om att partiet begär förtroendet att styra landet, så skulle det vara mer underhållande än vilken dokusåpa som helst.

För aldrig någonstans, någon gång eller i något annat politiskt parti kan vi få höra så mycket tungomålstalande, se så stor provkarta på dubbelmoral och fantasifulla statistiska riktningsgivare från förra århundradet och uppleva så många intriger, falskspel och dolkstötar i ryggen på meningsmotståndare.

Det är som att gå på ett frireligiöst väckelsemöte som icke-troende. Inte ens partibibeln saknas och i likhet med de religiösa sekterna finns det ett bokstavstroende som för direkt tillbaka till tiden då prästerskapet hade absolut makt över vem som förtjänade evigt liv som bevingat helgon eller evig förtappelse i skärselden bland de andra förtappade syndarna.

Jag skulle ljuga om jag inte erkände att jag känner en viss förväntan i dag eftersom förraförra årets kongress till och med bjöd på utomkroppsliga upplevelser.

Halleluja!!

I år fick vi till och med de tio budorden presenterade i socialdemokratisk tappning. Serverade av partiets utnämnde Moses och det är väl bara att förvånas eller vara tacksam över att han bara utsågs till budbärararen och inte till Gud själv? Då är ju den platsen fortfarande vaccant och vi har lite att se fram emot de närmaste dagarna.

Expressen har i vanlig ordning beställt en opinionsundersökning från Demoskop som i sin tur intervjuat 2121 personer ur den "röstberättigade allmänheten". Det är ju alltid kul och förvirrande. De socialdemokratiska väljarna i "den röstberättigade allmänheten" har i den här undersökningen uttalat ett önskemål om att bilda regering tillsammans med Vänsterpartiet, om det nu blir tal om att bilda regering alls.

497 personer av "den röstberättigade allmänheten" på 2121 personer (mindre än 25%), var socialdemokratiska väljare och 55% av dem ville samarbeta med Vänsterpartiet?

Cirka 273 personer?

Är det ens möjligt att bygga en statistik på så få .. och kalla det för "väljarnas krav på Löfven"?

En sak är i alla fall klar .. ungefär hälften av de närvarande på kongressen kommer att ta strid mot vinster i välfärden. Förmodligen är det samma personer som vill regera tillsammans med Jonas Sjöstedt?

Tänk vad spännande det skulle vara om någon av våra tidningar beställde en undersökning som klargjorde hur mycket vinstmotståndarna visste om "vinster i välfärden". Eftersom det enligt alla undersökningar har visat sig att det inte finns några påtagliga skillnader i kvaliteten mellan kommunala och privata alternativ så kunde det ju vara kul att få veta om de bara skriker av ideologisk smärta eller om de har en susning om vad det hela handlar om?

Vad räknas som vinster och hur möjliggörs de? Aktieutdelning? Höga löner och styrelsearvoden i klass med LO-bossarnas? Effektiv skatteplanering? Effektivare planering och bättre administration i största allmänhet? Bristfälliga avtal och avsaknad av uppföljande kontroller? Och hur kommer det sig att många kommuner inte gör några vinster alls, trots att förutsättningarna och resultaten är de samma?

För en sak är ju säker .. inte ens när det gäller statliga och kommunala medel kan någon plocka fickorna fulla utan att bli anmäld för bedrägeri om det inte finns ett fullgott underlag som visar att uttagen är lagliga.

Och eftersom ingen kan göra vinster utan att först investera så undrar jag också .. hur mycket investerar privata bolag i välfärden? Inte någonstans kan jag hitta några siffror på det, trots att bristen på pengar till investeringar är själva grundorsaken till att politikerna öppnat upp för de privata alternativen?

Vad blir följden av ett vinstförbud, bortsett från att valfriheten försvinner? Tror någon på fullt allvar att kommunerna och landstingen kan sköta det här bättre på egen hand? Särskilt med tanke på att de redan i dag är ansvariga för tillsynen och kvalitetssäkringen i både sina egna och de privata verksamheterna?

När jag läser dem som är upprörda, "vet hur det är!!" och vill ha totalförbud på vinster i välfärden slås jag av hur dåligt pålästa de är. Merparten verkar tro att de privata bolagen inte satsar ett öre själva och stjäl pengarna från dem som de är satt till att vårda eller utbilda?

Men jag ska inte påstå att jag är väldigt mycket mer insatt själv, eftersom all statistik och alla undersökningar i ämnet verkar peka åt vilket håll som helst beroende på hur frågan ställts och hur man vill tolka resultatet.?

Men varför skulle någon investera och riskera sina pengar i något som inte ger mer vinst än en eventuell bankränta?

När till och med svenska kommuner, av rent vinstintresse, kan kasta sig ut på aktiemarknaden eller sätta fart på räntesnurrorna genom att starta egna bostadsbolag .. fria från offentlig insyn .. som hyr ut lokaler till höga hyror och lånar ut pengar till sig själva, och därmed skatteplanerar och gör vinster på samma sätt som de privata bolagen, även om det kanske rör sig om mindre belopp i de enskilda kommunerna?

Det finns nog inga privata bolag som har så dålig koll på vart pengarna tar vägen eller används till, som statliga eller kommunala myndigheter. Huvudsaken är att blanketterna är rätt ifyllda, så frågar ingen efter om det som står där är sant eller inte. En riktigt ifylld blankett är en blankett som är en garanti för att ärendet med gott samvete kan bokföras eller arkiveras.

Är det bra, enligt vinstmotståndarna inom socialdemokratin och vänstern?

Kommer någon att svara på det i dagens debatt?

Eller kommer det hela,som vanligt, att utmynna i en luddig skrivning i partiprogrammet som säger att man i och för sig säger NEJ till vinster, men JA när man inte klarar av verksamheterna själv utan förluster eller fram till den dag då ekonomin tillåter ett totalt förstatligande?

Ett klassiskt JASÅ-alternativ i klass med det som sossarna stred för i kärnkraftsomröstningen?

Alltså ett rungande ideologiskt tydligt NJA!!  .. till vinster, som kommer att avskaffas när det finns andra alternativ eller ekonomin tillåter??

Säga vad man vill om sossarna .. men god underhållning bjuder de på när de träffas och slåss om makten och härligheten. 

Peter Högberg tycker att det är ett tecken på att "Socialdemokratin är en makt att räkna med" .. men jag undrar om det inte lika gärna kan bero på att väljarna totalt har tappat respekten och tron på att en sossekongress ska utmynna i något annat än ett JASÅ eller en utomkroppslig upplevelse.

DN, DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., AB, AB, 

Jag blir så trött och deprimerad av Socialdemokraterna.

För många år sedan, långt innan jag ens hade hört talas om bloggar, brukade jag säga att jag nog var schablonbilden av medelväljaren. Att jag tyckte och tänkte som majoriteten av de gräsrötter som politikerna trodde att de övertygade när de höll sina retoriskt fulländade valtal.

Ofta reagerade jag med häpnad tillsammans med majoriteten av befolkningen, när förståsigpåarna recenserade valtalen .. eftersom jag tänkt och hört något helt annat?

I dag läser jag Daniel Suhonens manifest, "tio arbetspunkter för en socialism för vår tid". Det andas uppgivenhet, är välskrivet, vackert formulerat och målsättningen är inget att klaga på .. men jag blir deprimerad, trött och lite sorgsen.

Ingenstans i Daniel Suhonens textmassor kan jag hitta mig själv? Han hänvisar till Peter Weiss, Roy Andersson, Kristina Lugn .. ja, till och med till Bergspredikan och Marx .. men ingenstans hittar jag den vanliga människan. Sådana som jag .. som lever i "det offentliga armodets tid"?

Vi som bildar det samhälle som Daniel Suhonen vill förändra och tycker att vi ska bygga upp igen gemensamt? Med hjälp av socialdemokratiska arkitekter, som tillbringat hela livet i politikens stängda värld, ska det skapas teoretiska idyller utan att ens lyssna på oss andra som levt i den "verkliga verkligheten" hela tiden?

"Socialdemokratin uppstod för att människor startade den" .. den meningen, och några svepande formuleringar om Henning och Lotten från "Minns du den stad" av Per Anders Fogelström (1964) som handlar om tiden 1900-1925,  är det enda som tyder på att Daniel Suhonen inser att "den vanliga människan" har haft någon som helst betydelse. Men då handlar det bara om att lösa socialdemokratins problem med "att allt det den stått för håller på att upplösas, dra sig tillbaka".

Vi är bara statister i den stora berättelsen om Socialdemokratins uppgång och fall.

Han skriver inte till mig .. bara om mig .. riktat till sina partikamrater, och varför han behöver DN för att göra det hör väl till det som jag är för obildad för att förstå? Särskilt med tanke på att den bara publiceras i pappersupplagan eller till dem som kan betala för att få tal del av manifestet.

I sin arbetspunkt nr 8 skriver Daniel Suhonen, "Grogrunden för den rasism vi ser i dag är frånvaron av klasskamp. Klasskampen förs i dag bara uppifrån."

Som obildad gräsrot och i avsaknad av det politiska språket, så upplever jag att den av sossarna så omhuldade Klasskampen har ersatts av Kulturklyftan. Men jag behöver bara läsa de nästan pinsamma, socialdemokratifrälsta tio "hårda"(?) budorden som Göran Greider/Socialdemokraternas Moses publicerar i AB, för att inse att det är sant att klyftan skapas uppifrån, oavsett om man ser det från vänster eller höger.

Samhället verkar ha skiktats i två delar, där en sjävutnämnd elit bestående av politiker, akademiker, kulturarbetare, debattörer och mediafolk anser sig ha rätten att tolka majoritetens behov, handlande, önskemål, drömmar och framtidsvisioner. En klyfta som uppstår när de "tolkade" inte känner igen sig i tolkningarna.

Att se stora grupper av samhället som underlägsna och oförmögna att se hur samhället fungerar .. det är ju en slags främlingsfientlighet det också, eller hur?

Rasism är bara en del, feminism och klass är andra delar av det som sysselsätter dem som anser sig ha tolkningsföreträde. Resultatet blir ofta något groteskt som känns som en anklagelse riktat mot människor som inte känner igen sig i hur de beskrivs.

Solidaritet och jämlikhet framställs som en plikt för folket, medan det övre skiktet ser sig själva som så viktiga för samhället att de måste leva efter helt andra villkor än de människor de påstår sig strida för?

När jag läser socialdemokratiska bloggar hittar jag ofta inställningen att "Socialdemokratin ska leda och inte styras av folket" .. när någon föreslår att det kanske skulle vara idé att lyssna på det folk som ursprungligen startade socialdemokratin?

Och det blir jag ju inte mindre deprimerad av.

Jag har inte Daniel Suhonens alla vackra ord och förmåga att glida elegant mellan de politiska sanningarna och flosklerna och jag känner inte honom privat  ... men ändå kan jag lova att jag ensam, genom att engagera mig aktivt, förmodligen gör mer skillnad för fler människor som har det svårt och besvärligt än vad han och hans kamrater gör genom att sitta vid sina skrivbord och tolka deras behov och önskemål.

Socialdemokratin i dag har inte en susning om hur en "riktig arbetare" ser ut, tänker eller vill.

Förmodligen beror det på att partiet inte längre innehåller några "riktiga" arbetare av den sort som bildade det .. och därmed inte heller några "riktiga" socialdemokrater som kan leda och hålla samman partiet.

Och i all anspråkslöshet undrar jag då ... hur ska de då kunna göra anspråk på att leda och hålla samman ett helt land?

Det var länge, länge sedan socialdemokratin hade "ryggrad", "såg möjligheterna och fångade tillfället". Långt innan Daniel Suhonen ens var född.

AB, AB, Expr., DN, DN, SvD, SvD, SvD