Bryt innanförskapet ..

.. skriver Johanna Graaf .. en av de få socialdemokratiska bloggare som faktiskt svarar på kommentarer .. i svaret angående socialdemokraternas oförmåga att kommunicera med dem som de vill se som sina väljare.

När jag började blogga var det med en förhoppning om att få diskutera samhällsfrågor och mänskligt beteende utanför den krets jag lever i. För så är det ju, de åsikter och tankar jag har, formas av den omgivning jag lever i .. och där lär jag mig inget nytt, får inget vidvinkelseende och där får jag heller aldrig förklaringen till varför så många tycker helt annorlunda.

Det visade sig vara svårare än jag trodde??

Politiken är ett stängt rum .. det har jag skrivit förut. De som för den politiska debatten på nätet lever i det rummet, oavsett om de står innanför och vill uppåt eller står utanför och vill in. Politiska bloggar vänder sig inte .. som jag i min enfald trodde .. till folket för att tydliggöra politiken, de vänder sig till varandra, hackar på varandra, höjer varandra till skyarna eller använder utrymmet för att framhäva sin egen vältalighet och partiets förträfflighet … för andra som kan och följer det oskrivna regelverket för politiska samtal.

Och jag som i min enfald trodde de ville locka in sådana som mig i sin värld, höra min åsikt, lära sig hur väljarna tycker och tänker??

Hur kunde jag vara så dum???

Det är ju JAG som förväntas förändra mig, lära mig vad jag ska tycka och ge blanka fanken i att ifrågasätta och undra.

Det förklarar mycket.

I mars när alla som var inbjudna till sossarnas extrakongress för att utse den Nye Ledaren var på väg dit, skrev jag om magkänsla. Den där känslan du har innan du fattar ett beslut som du instinktivt vet är fel, men som du tar i alla fall .. bara för att ”alla andra” säger att det är rätt.

I dag undrar jag hur många som ångrar att de inte följde sin magkänsla och lanserade ett annat namn den gången? Men det får jag aldrig veta eftersom en person med politiska ambitioner hellre skulle falla död ner än att erkänna en sådan sak. Då dras man hellre ner i djupet än kräver någon form av förändring som inte uttalat stöds av ”alla andra”.

Jag skulle lätt kunna rösta socialdemokratiskt .. om inte partiet var så stängt, uteslutande och till förväxling likt en frireligiös sekt. Det finns vettiga och trovärdiga socialdemokrater som jag läser varje dag och väldigt gärna skulle vilja träffa och tala med .. men de finns inte i ledningen och kommer förmodligen aldrig att kunna passera alla interna skyttegravskrig, alla ja-sägare och betonghäckar som hindrar vägen dit.

Socialdemokraterna är ett parti för i första hand SOCIALDEMOKRATER som gjort karriär, socialdemokrater som vill göra karriär, socialdemokrater som är kommunalt valda eller sitter bra till i lokalavdelningarna, socialdemokrater som är med och vill bli valda till i princip vad som helst, socialdemokrater som är födda i partiet av föräldrar som var födda i partiet, socialdemokrater som tycker det de blir tillsagda att tycka och .. i mån av tid .. för de människor som de inte vill bemöta, lyssna på eller tala med annat än i särskilda valstugor veckorna före val.

Det är synd. Men det kanske alltid har varit så, även om jag inte kunnat se det tidigare??

Moderaterna har fallande siffror, läser jag. Centern lyfter inte och Kristdemokraterna ligger stadigt lågt. Vänstern känns som en unken fläkt från förr och Miljöpartiet blir mer och mer ett parti som alla andra .. jakten på makten kommer före kraven på en renare eller jämlikare värld när ekonomin kräver offer för mänsklighetens överlevnad.

Den flytande statistiken kan bero på att väljarna har ledsnat på klyschor och floskler som inte leder någon vart? Det kan bero på att politikerna själva beviljar sig levnadsvillkor som vida överstiger de som den vanliga människan någonsin kommer i närheten av? Det kan bero på att de lögner som vi väljare så godtroget svalde förr är lättare att avslöja i dag när alla fakta är så lättillgängliga?

Det kan också bero på att våra politiker inte vill tala med dem som ifrågasätter, tar avstånd eller har en avvikande åsikt? När Göran Hägglund besökte ”verklighetens folk” vid ”verklighetens köksbord”, var det kristdemokratiska familjer som öppnade dörren för honom och hans mediafölje. När Mona Sahlin talade för våra nysvenskar så var det särskild utvalda väletablerade personer som följde henne, när Håkan Juholt talar för FOLKET så gör han det utan att säga allt för mycket, inför sina egna i sitt eget bostadsområde och när partibundna bloggar hänger med på valturnéer så vänder de sig bara till redan frälsta och attackerar motståndarna .. i stället för att lyssna på, ta debatten med och försöka engagera och locka väljarna??

Jag begriper ärligt talat inte hur de tänker??

Om jag var politiker så skulle jag vilja tala med alla arga, upprörda, ifrågasättande vanliga människor från verklighetens verklighet och alla käbblande ”dumskallar” som tycker "fel för att lära mig hur de egentligen tänker och VARFÖR de tänker som de gör?? För om jag gjorde det så kanske jag skulle förstå något som jag inte tidigare förstått, kanske få en ny vinkling på en gammal åsikt och kanske .. Gud förbjude .. få en NY åsikt/insikt som jag aldrig tidigare haft!!

Men så kan man ju inte ha det!!

Bryt utanförskapet .. var en av de politiska klyschorna som Moderaterna gick till val på. Avskaffa fattigdomen .. försöker sossarna hämta hem det förlorade med??

HUR??? .. undrar vi andra som inte fattar det politiska fikonspråket.

Bryt INNANFÖRSKAPET .. skulle jag som väljare vilja säga. Kom ner, kom ut, ta upp handen ur syltburken, lägg ner alla intriger och smutskastningskampanjer som bara skapar förakt bland oss som tittar på.

För min egen del har jag insett att jag inte passar in, inte är önskvärd och inte bör lägga mig i politiken .. i varje fall inte utanför mitt eget lilla närområde.

DN, DN, DN, DN, Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB