Ensamhet???

Det skrivs så mycket om näthat, anonymitet, skilsmässor, våld, mobbing och förtal just nu .. och det handlar alltid om den vanliga människan. De som skriver befinner sig långt, långt från och står högt över så låga, föraktliga handlingar.

En del anser att vi människorna i det ”svenska folkhemmet” förvandlas till illasinnade, lögnaktiga ryktesspridare så fort vi får tillfälle att gömma oss bakom anonymitetens slöja, andra vill att vi ska skilja oss så vi blir ”Happy, Happy” medan ytterligare någon tycker att det är ett bevis på att vi är ”Ego, Ego”.

Män slår kvinnor men diskar mer nu för tiden .. ingen kan presentera en förklaring eller lösning på det första, men alla vill ha mer av det andra, så löser det sig nog det första av sig självt?

Våra myndigheter och myndighetsutövare ser mer och mer folket som ett besvärande inslag i en i övrigt besvärsfri tillvaro. De gör sitt bästa för att bortse från de rättigheter och uppdrag vi betalar för och som de egentligen fått av oss. De vet bäst, skapar sina egna regler, byggda på tveksamheter i lagstiftningen och motarbetar oss själva när vi tar oss friheten att försöka kräva de rättigheter de gör sitt bästa för att undanhålla oss. Föraktet för den lilla människans ömkliga krav på att få hjälp och stöd döljs knappt längre.

Media piskar upp mediadrev och ger i rubriksättningen ett pekande finger mot ”rätt” åsikt, ”rätt” politiskt ställningstagande och räknar med att vi ska bli upprörda och ge material till ytterligare rubriker. När vi sedan ser att grunden är falsk och ”nyheten” vilar på uppgifter från kriminella eller är illa underbyggd känns det som om de ser ner på oss .. ja rent av föraktar oss.

Hatbrotten mot politiker ökar och de som tidigare hade en brinnande framtidsvision och ville representera sina medmänniskor, vill inte längre riskera sina familjer .. vilket gör att de som verkligen ställer upp mer har siktet ställt på de höga inkomsterna och de generösa förmånerna, än på dem som de i hemlighet föraktar för att de går på alla floskler och löften som de så frikostigt jonglerar med.

Och så föraktar vi dem tillbaka.

Då skriver de debattartiklar om varför vi gör det. Debattartiklar som handlar om OSS, men är skrivna av dem som VET. Alla happyhappy vetabästare med lyckliga skilsmässor, jämlika singelliv som lever på att vi, dumskallar som inte vet vårt eget bästa, läser och konsumerar deras visdomsord.

Men ingen skriver om ensamhet.

Jag tänkte göra det i nästa inlägg ..

AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD,