.. ett moln på min himmel. Det är ett fantastiskt väder och jag gräver och står i, anstränger mig och bara njuter av att kunna vara ute hela dagen.
Och så håller jag ögonen på hundarna och bara väntar på att få tillfälle till att få en förklaring på varför Rackarkottens lilla nos mellan grindspjälorna är ett sån´t oöverstigligt problem.
Men det har varit lugnt hela dagen .. inte en annan hund så långt ögat ser.
Inte en katt heller .. så här har inte skällts någonting alls i dag.
Tänk vad allt förändrar sig. För tre och ett halvt år sedan, när jag skrev mitt livs första blogginlägg, då hade vi 3 hundar och 5 katter .. nu finns bara två katter kvar och bara en av de ursprungliga tre hundarna.
Ett visst lugn har infunnit sig i vårt hem.
I ett blogginlägg från 2008 beskriver jag en vanlig kväll i vår familj ..
Lilla Obalanserade Katten låg som vanligt på armstödet till soffan och sov när hon, också som vanligt, ramlade ner ...
.. rakt på Makens Schäfer som låg och sov på golvet nedanför. Hon blev brutalt och överraskande väckt och reste sig i all sin storhet och ...
.. skrämde slag på Siamesen som i full PANIK sprang rakt över mig, min kaffekopp, hela soffan och över Rutiga Katten som låg och surade på andra armstödet och ...
.. blev skitförbannad och hängde på Siamesen för att ge honom en rejäl omgång och ...
.. och skrämde Border Collien som låg i hallen och snubblade på Vita Vimsiga Katten när hon rusade in i vardagsrummet, medan katten skrek och ...
.. väckte gamla Halva Border Collien som sovit DJUPT under hela kalabaliken och nu trodde att det kom någon och började skälla, vilket fick till följd att ...
.. Maken blev vansinnig och röt att ..
.. DET HÄR ÄR ETT F*******T DÅRHUS, TA MIG F*N!!!
Och under hela tiden låg Hittekatten och sov på övervåningen och missade alltihop.
Ack, det var tider det. Det är nästan så att jag tycker att det är lite för stillsamt numera? Lite för lite blodtryckshöjande action och spänning på något sätt?
Ibland saknar jag hela högen så att det svider i hjärtat, faktiskt.
Min fråga till Ylva Johansson (S): Har du inte misslyckats?
2 timmar sedan
ja jag får nöja mig med grannarnas katters skit jag...det svider i östrogendepån, skäggvårtan pulserar av harm och pga min astmallergi får jag nöja mig med tre fiskar som husdjur. Iofs "klappbara" eftersom de är japansk koikarp som gillar smek på huvve´=)
SvaraRaderaMen hur kan de väsnas tänker du nu!? Jo, det ska jag säga; eftersom deras nya bostad håller på att byggas av maken, lever de i ett för litet akvarium i bastun bredvis sovrummet å HÖÖÖR när jag kliver upp, varvid de skenjagar som 3 hajar vid ytan, chip-chillivippar med stora munnar ovanför vattenytan å då man går in attackerar de så att det skvalpar över kanten, hehe.
Men så kan åxå en oansenlig sköldpadda driva en matte till milt vansinne genom att släpa magen över trösklar å gå mot väggen där den sedan fortsätter "gå" så att obehagliga ljud framkallas. ( det sistnämnda var en kompis upplevelser som sköldpaddeägare)
Det finns graderingar av "liv" i luckan!
Ha en skön helg- jag jobbar! Natti natti!
Koikarpar!! Åh nu blev jag avundsjuk!
SvaraRaderaVi har haft akvarium. Det blev bara en skäggmal(?) och en scalar(?) kvar till slut, men de blev i gengäld desto större. Scalaren brukade lägga sig alldeles under ytan så att jag kunde klappa den försiktigt med ena fingret, det kändes helt overkligt när det handlade om en fisk. Men hur gulligt som helst .. :-)
Anybody! Jag måste få berätta att vi är med katt igen efter att ha haft sorg i 9 månader, på lördag kommer katten Tora till oss...se kattvarnet.nu där finns hon nog några dar till. Vi är jätteglada! Men vi funderar nu på nytt namn, maken gillar inte Tora, har känt nån obehaglig sådan, har du några förslag? Mina förra honkatter döpte jag efter starka kvinnfolk, men just nu står det still på hjärnkontoret.
SvaraRadera:-)
Tina .. åhhh en så fin tjej!! Sköldpaddsdamer brukar vara "starka kvinnfolk" så det skulle nog passa med ett sånt namn. Tyvärr har jag inget på lager, mina förebilder är tjejer som Mae West, Dorothy Sayers och andra som är vassa i repliken. Amelia Erharth (osäker på stavningen där) var ju också ett föredöme och Amelia ligger ju bättre i munnen än Dorothy eller Mae, eller hur?
SvaraRaderaAnnars brukar jag själv få totalt hjärnsläpp när det gäller att döpa våra djur. De får konstiga namn och så kallar vi dem för något annat ännu konstigare .. :-)
Men Muffins och Vilse tycker jag är gulligt och en bekant lämnade en gång in en beställning på två siameser vid namn Simrilim och Miramis .. som hon ville att vi skulle köpa och härbärgera åt henne ..;-)
Alice är inte heller illa .. vad jag förstår så är hon hämtad från ett obegripligt underland dit någon förpassat henne!
Lycka till och tala för sjutton gubbar om vad det blev!!
Hej igen anybody! Tack för förslagen, vi har tänkt så det knakat, Miramis var fint, Alice o Amelia också men till slut övergav vi tanken på förebild och tog till namnsdagslistan och det blev Tindra!
SvaraRadera