Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

tisdag 6 september 2011

Ensamhet!

Sverige är ett av världens singeltätaste land. Ofrivilligt singeltätaste, börjar jag misstänka när jag ser berättelserna och sökandet på nätet?

Betyder det också att vi också tillhör dem som är ensammast i världen??

Att vara ensam kan vara både önskvärt och skönt, men att känna sig ensam är en förödande känsla.

Den svåraste ensamheten är den som finns tillsammans med andra. Att stå utanför och inte känna sig välkommen eller önskvärd, att inte kunna söka trygghet hos någon annan, att inte bli sedd eller att bli bortvald när andra söker sig till varandra .. det skapar sår i själen.

Ett förhållande där ensamheten känns tung trots tvåsamheten, och luften vibrerar av outtalade meningar är svårt att leva i. Ett förhållande där du inte blir sedd och inte kan tala fritt är begränsande och plågsamt. Jag vet att det finns många, många som lever ”lyckliga liv” på ytan, men som känner sig fasansfullt ensamma när de sitter framför tv:n eller vid matbordet tillsammans med någon som inte vill prata eller ser dem fast det bara skiljer en utsträckt hand rent fysiskt.

I en familj där familjemedlemmarna känner sig ensamma och osedda skapas ofta stress och frustration som inte alltför sällan resulterar i bråk, gräl och, i värsta fall, fysiskt våld. Och så blir känslan av misslyckande och ensamhet ännu svårare att bära tillsammans med ånger och ångest.

Se mig, hör mig .. och när de omsorgsfullt konstruerade meningarna och förklaringarna som du tänkt ut under ångestfyllda dagar äntligen kommer, så slutar det i regel med att du får ta del av motpartens lika omsorgsfullt genomtänka klagosånger .. och så känner du dig dubbelt så ensam, misslyckad och oförstådd efteråt.

Och så blir det tyst igen .. eller så står du ensam kvar i ruinerna av det du hoppades så mycket på från början.

Happy, Happy???

Att söka efter just den människan som ska ge den kärlek och gemenskap som du tycker dig se att alla andra får och uppleva att du bara möter andra som vill ha något av dig, utan att ge något tillbaka .. blir till slut knäckande för självkänslan och självtilliten. När ingen bryr sig om vad du gör bakom hemmets stängda dörrar, när du inte har någon att söka tröst eller bekräftelse hos eller att dela vardagens glädjeämnen eller problem med .. det är ensamhet när den är som jobbigast.

Det är inte en mänsklig rättighet att få skratta, omfamna och dela livet med människor du tycker om och som tycker om dig tillbaka. Men visst borde det vara det?

Men ensamhet är också det som väntar den som varit dum nog att bli för gammal, födas handikappad, bli handikappad eller allvarligt sjuk utan att ha en stödjande familj runt omkring sig. De skyddssystem vi har och betalar för, fungerar inte när de myndigheter och myndighetsutövare som ska ersätta det stöd vi saknar, agerar som en motpart. Ja, i värsta fall som en fiende som tar betäckning och anfaller när du är som mest försvarslös .. med hjälp av egenkonstruerade regler byggda på analyser och tolkningar av rättsfall gällande något helt annat?

När till och med samhället sviker och vänder sig från dig .. vad har du då?

Ur ensamhet kommer känslor som .. alla andra har/får! .. det är bara jag som inte .. varför får inte jag? .. det är orättvist! Och svaret blir ofta .. om jag bara hade råd att .. om jag bara fått mer uppställ .. om min barndom hade varit bättre .. om vi bara hade haft en annan regering .. om jag bara blir känd så .. om jag bara inte gift mig med XX, som förstörde mitt liv .. om bara allt varit annorlunda.

Bitterhet ligger inte långt från hat, eller hur?

Och så hittar vi varandra på nätet eller i kampen mot en gemensam ”fiende” .. de ANDRA, de som bär ”skulden”. Den gemensamma känslan av ångest, frustration, övergivenhet och orättvisa kanaliseras åt samma håll .. det är männens fel, invandrarnas fel, kvinnornas fel!, de rikas fel!, politikernas fel! .. eller så står tidningarna till tjänst med tillrättalagda artiklar om kända eller okända människor, skrivna på ett sätt som gör att alla gemensamt kan gå till attack och HATA i en härlig gemenskap.

Ensamhet kan vara en förödande känsla och gemenskap kan betinga ett högt pris, ibland.

SvD, DN, DN,

1 kommentar:

  1. Vad fint du skrev om mig. Jag tänkte in på det då, men min ensammaste tid var mitt äktenskap.

    SvaraRadera