Kommunikation och inspiration.

Under många år bodde en väninna till mig hemma hos oss flera veckor varje sommar medan hon sommarjobbade på orten.

Vi var fruktansvärt olika. Hon ägnade så gott som all sin tid åt studier som gav akademiska poäng/meriter och kultur, medan jag slarvade omkring i livet och sög åt mig allt, helt förutsättningslöst. 

Hon lyssnade helst på klassisk musik och hon älskade opera, medan jag helst lyssnar på musikfria kanaler på radion och som mest fungerar som medlyssnare till vad som helst. Hon var mycket allvarsam och korrekt och där jag såg humor i livet .. såg hon ingenting alls, förrän jag förklarat det för henne. 

Jag skrattade mycket åt hennes avsaknad av humor och hon skrattade mycket åt hur barnsligt lättroad jag var.

Hon ansåg att människan förfinas, blir godare, generösare och mer kultiverad generation efter generation .. jag kunde inte se annat än att det som hon kallade förfining och kultur bara fungerar som en slags fernissa på den gamla hederliga grottmänniskan som garanterat kommer att dyka upp om någon drar ur kontakten till energiförsörjningen.

Men ändå så hade vi så roligt de här somrarna?

Det som gjorde att vi stod ut med varandra var att vi var lika kreativa och inte kunde leva utan att teckna, måla och skapa av det som för tillfället fanns till hands

.

Hon målade och tecknade sammanhållet, koncentrerat och med små, små detaljer och jag tycker om stooora saker, mycket färg och enkla linjer eller penseldrag. Vi satt ofta i soffan tillsammans med våra ritblock och när det var dags för henne att åka hem till studierna efter ca 9 veckor brukade vi jämföra vad vi åstadkommit under tiden.

Det var lite märkligt, hennes bilder var mer svepande, hade en annan färgskala och motiven hade blivit större och mindre detaljerade .. medan mina alster tonats ner, fått mer detaljer och blivit mer genomarbetade.

Mycket av det bästa jag gjort hade varit ogjort om jag inte hade fått den inspiration jag fick av henne. Jag önskar att vi kunde ha fortsatt med våra somrar, men tyvärr så ledde hennes studier henne inte längre än till enorma studieskulder och ett lågavlönat arbete i vården, så nu hinner hon knappt vara ledig alls.

Men jag lärde mig att även en ordlös kommunikation mellan oliktänkande människor kan ge kreativ inspiration.

En annan väninna, som jag träffar regelbundet är väldigt lik mig själv. Vi kan mötas i affären och fastna i beskrivningar av vad vi för tillfället håller på med och bli gränslöst inspirerade båda två. Om jag trampar fast i trötthet och håglöshet så räcker det med att tala med henne i 10 minuter för att jag sedan ska rusa in i mitt arbetsrum lyckligt, inspirerad upp över öronen.

Kommunikation med andra är nästan förutsättningen för inspiration och kreativitet, eller vad tror ni?

Aldrig tidigare har väl människor haft så lätt att kommunicera med varandra som nu .. med mobiltelefoner, sms, mail, twitter och allt vad där finns av chattar, forum och bloggar. Men har det gett något utslag i ökad kreativitet?

Jag tror inte det .. och undrar varför?

Stefan Löfven kom med ett budskap i går. Där fanns ord som Framtidspartiet, regionala inkubatorer, nyföretagargaranti, innovationsråd,  konfliktområde, förnyelsearbete, föryngring i partiet med 25% under 35 år på vallistorna, modernisering av rekryteringsprocesserna, ny strategi för samarbete med näringsliv, akademi och engagerade aktörer i det civila samhället, nationellt forskningsinstitut för lärande och klimatinnovationer.

Han kommunicerade med .. ja, frågan är väl med vilka?

Förmodligen med sitt eget parti och media.

För handen på hjärtat .. som vanlig väljare så är det här inte en kommunikation som vänder sig till mig eller bjuder på en känsla av delaktighet eller någon form av inspiration till ökad kreativitet eller engagemang.

Men som lugnande budskap till ett oenigt parti kanske det fungerar och framtidsperspektivet verkar vara väl tilltaget.

Det är väl det som ligger till grund för det nya namnet .. "Framtidspartiet Socialdemokraterna"? Ett pålitligt parti för kommande generationer?

Alla dessa ord visar att Stefan Löfven inte satsar på en quickfix utan långsiktigt söker framtida lösningar som ska forskas eller diskuteras fram av särskilt utvalda, mycket kunniga människor. Sedan ska resultaten utvärderas, passa in i budgetarbetet, stötas och blötas i riksdagen, lagstadgas och omsättas i praktiken och förhoppningsvis lösa dagens problem .. någon gång i framtiden.

Möjligen kan det bli ett problem att dagens problem inte längre är morgondagens problem när lösningen på dagens problem ska föras in i morgondagens politiska lösningar?

Men förmodligen är det så långt dit att det inte kommer att vara ett problem vare sig för Stefan Löfven eller för mig ... och det är väl kanske tanken bakom det nya "Framtidspartiet".

En timme senare ...  liiite inspirerad blev jag nog i alla fall av Löfvens budskap, för nu kom jag på den perfekta texten till hans plakat den 1:a maj nästa år:

FRAMTIDSPARTIET!!

En ny framtid för dig som kan vänta.

 DN, DN, SvD, AB, AB, Expr.,