söndag 22 december 2013

Jular jag minns ..

... var rubriken på tre bloggposter förra året vid den här tiden och jag hade för avsikt att upprepa det varje år tills jag inte mindes något mer. Vilket då skulle bli i år och kanske något år till .. med tanke på mitt erkänt dåliga minne.

Men nu börjar jag misstänka att årets jul som ännu inte gått av stapeln kommer att bli en av de jular jag kanske kommer att minnas och för att komma ihåg den om jag händelsevis glömmer den så kan jag ju lika gärna minnas den nu.

Det började så minnesvärt med ett totalt misslyckat pepparkaksbak, med pepparkakor som förmodligen glädjer råttorna på ortens soptipp vid det här laget, och slutade med en svår pepparkaksdegsfobi för min del. Det i sin tur medförde att Maken gjort sitt livs första pepparkaksdeg, vilket han lyckades så utmärkt med att det numera är att betrakta som en tradition.

Så har vi som vanligt huggit en gran som stått och vant sig vid sin rotlöshet i garaget och som i dag visat upp sidor som vi inte såg när vi högg den. Grenlösa sidor som det kommer att bli väldigt svårt att dölja. Men jag sjunger "du lilla gran, du är så fin osv .., så att den inte ska känna sig mobbad och tappa fler barr och grenar än nödvändigt innan onsdag morgon.

Dessutom så drabbades gamla Bordercollien av någon slags magsjuka som innebar att allt hon åt rann ut i andra änden i någon slags puréform över så gott som alla golv under natten .. och eftersom jag redan torkat av dem så var det att betrakta som ogjort arbete.

Igen och igen och igen.

Efter två dagars halvsvält med undermedlet Canikur så verkar det som vi fått kontroll på eländet så morgondagen blir väl en storstädningsdag .. igen .. samtidigt som all mat ska lagas och planeras.

Mysigt.

För säkerhets skull gjorde vi klar skinkan i dag ... och när den stod på en plåt och kallnade så tappade Rackarkotten behärskningen totalt och en liten hemlighet inträffade som Maken inte vet om men som medförde ett visst skinkingrepp för att dölja spåren.

Det borde ha varit nog tycker man, men när alla julens vänner skulle på plats så råkade en av våra Rudolfar ramla ner från hyllan på vinden och bryta nacken och en jul med bara EN Rudolf är ju inte att tänka på så jag fick agera både kirurg och kiropraktor för att återställa honom till sitt gamla vanliga jag.

Alltså .. det är bara dan före dan före dopparedan och mycket kan hända än innan själva julen kan anses vara över? Det är inte utan att jag börjar bli lite nervös ..

Men det var ju inte det jag skulle skriva om utan om hur det kom sig att jag blivit utvald till att vara det eviga barnet på våra julaftnar.

I vår familj är vi bara tre personer. I förlängningen är ju familjen naturligtvis större även om den börjar krympa nu för tiden när generationerna före mig börjar ta sig vidare till en högre nivå.

Men julafton har alltid varit en vilo- och njutdag för vår familj. Det är den enda dagen på hela året vi inte har några "måsten" och inte behöver klä upp oss eller anstränga oss annat än för att nå godisskålen.

Men när Dottern var lite så krävdes det ju en Tomte. Det SKA alla barn ha, eller hur?

Maken skaffade sig tomteskägg och tomteluva, julklappssäcken placerades i garaget tillsammans med en lykta och efter Kalle Anka så gick han ut för att mata hönsen ..

.. och kan man tänka sig, just då kom Tomten traskande med sin tända lykta över gårdsplanen!!

Dottern blev stel av fasa! När det knackade på dörren klängde hon sig fast runt mina ben och började gråta och "Tomten" själv fick panik när dörren öppnades, SLET av sig skägget och REV av sig hela utstyrseln och föll på knä och bedyrade ... det är bara jag, det är bara jag!!!

Det är oklart vilket som var den värsta chocken .. Tomten eller skäggavslitningen?? Men året därpå krävde Dottern att få vara tomte själv. Men hon behövde en extra tomte eftersom julklappssäcken var nästan lika stor som hon själv .. och i nåder så delade hon ut den uppgiften till sin pappa.

Frågan var då .. vem skulle vara det snälla barnet??

Ni kan gissa va?

Varje år har jag suttit i soffan i ensamt majestät och väntat på att Tomten och hennes assistent ska komma och fråga .. finns det några snälla barn här??

Och det finns det naturligtvis .. men det blir konstigare och konstigare att svara ja på den frågan ju längre tiden går.

Men traditioner är traditioner så på tisdag när Kalle Anka är över .. då vet ni att jag sitter alldeles ensam och storögd i vår soffa och lyssnar efter steg som berättar att .. NU kommer Tomten med lykta och julklappssäck till alla snälla barn i huset!!!

Dvs .. till mig!

24 kommentarer:

  1. Skinkincidenten fick mig att flina stort. Tack! :)

    Och eftersom jag misstänker att jag inom kort kommer att bli blogginaktiv för en tid, så, god jul!

    SvaraRadera
  2. Fnord .. Blogginaktiv?? Varför då?? Julen? Eller ofrivilligt?? Hur länge då??

    NU blev jag naturligtvis väldigt nyfiken .. ;-)

    Men GOD JUL på dig själv och ett verkligt GOTT NYTT ÅR!!

    SvaraRadera
  3. Bara över det mest intensiva juleriet alltså. :)

    Ja, och gott nytt år också förstås. Men jag är nog tillbaka på da blogosphere före det blir 2013. :)

    SvaraRadera
  4. Åh vad jag gillar tanken på dig som barnet i soffan..hahaha. Lykta är ett måste tycker jag också och en riktig tomtelykta ska det vara.

    Min familj var ännu mindre när mina egna jultraditioner skapades; jag och lilla dottern bara (ja det fanns en tredje medlem ett år först dårå, som försvann som en tomte på julafton). Jag visade mig vara barnsligare än dottern och höll stenhårt på att alla klappar skulle slås in så det inte gick att gissa vad det var. Vilket innebar en liten bok i en stor skokartong, nagellack i en förpackning för glödlampor...ja ni fattar. Dottern började sucka när hon närmade sig tjugofemårsåldern så jag har tonat ner lite :)

    Dottern som förresten var lika tokig som jag i 40-talsfilm och lyckades få nuvarande maken att ge henne ett par högklackade innetofflor med små dunbollar i julklapp en gång, trots hans förfäran över smaken. (Detta sagt apropå förra inlägget).

    Starkt jobbat att ha julen klar redan. Jag tycker gott vi kan samlas här på julaftons förmiddag och klämma i med ett hej tomtegubbar gemensamt. Vi kan bestämma en tid :D Vad säger ni?

    SvaraRadera
  5. Malin .. OJ!! Jag och tider .. dvs min familj och mina tider. Men vi kan väl försöka under förmiddagen .. hmm .. sover till 8-halv 9 .. äter frukost .. går med hundarna .. fixar det sista med maten .. hmm .. mellan 11 och 12?

    Men .. tomteGUBBAR?? Kan vi inte spränga könsrollsgränserna och skråla tomtegummor i olika tonarter i stället?

    SvaraRadera
  6. Absolut. Tomtegummor får det bli! 11-snåret låter bra, lite senare ska jag ta en buss några mil bort till dotra mi.

    SvaraRadera
  7. Haha..tryckte enter efter bara ett M.

    SvaraRadera
  8. Hej, tomtehens, slå i glasen och låt oss humorbefriade vara!

    SvaraRadera
  9. Fnord .. du kan få vara henset bland våra gummor, det blir fullständigt perfekt och heltäckande korrekt sett från alla håll. ;-)

    SvaraRadera
  10. En liten tid,
    vi blogga här,
    med mycket näthat och stort... rönnbär?

    Alltså, bara så ni vet, om ni är i behov av julklappsrim så erbjuder jag mina tjänster helt gratis ikväll.

    SvaraRadera
  11. Haha, jag brukade också rimma till alla paket förr. Himlande ögon och headslaps vad min bittra lön :)

    Eller pannslag kanske det ska heta på svenska?

    SvaraRadera
  12. Fnord .. en hembränd grafitti-tallrik??

    SvaraRadera
  13. I egen ugn jag låtit gjuta
    en gåva som du din mat från kan njuta

    eller

    Kärlek på ett fat
    så mycket mer än mat

    eller

    I morgon bitti,
    kan du spisa båd mat och grafitti

    SvaraRadera
  14. Fnord .. Lysande!!! :-D

    SvaraRadera
  15. Vilken härlig julhistoria Any.God jul på er alla goda vänner här på bloggen.Ni förgyller tillvaron.

    SvaraRadera

  16. Det ungarna gör utomhus på väggar
    kan jag göra när jag geggar
    sedan in i kökets spis
    hoppas du på denna sätter pris


    Denna har inte kommit ur en dunk
    och ur annat får du ta din klunk
    men på detta stora verk
    kan du bli mätt i morgonsärk

    SvaraRadera
  17. Mona, Malin, Maja, Peter Nicklasson och Melmac och alla som jag glömt: God jul på er med! Ni är en fantastisk säkerhetsventil i en allt mer surrealistisk vardag. :)

    SvaraRadera
  18. Ja ni .. ju galnare man blir desto normalare ser man ut i omgivningens ögon???

    Det gäller alltså att balansera varsamt på vansinnets kant???

    Malin .. jag får jobba hårt nästa jul om jag ska få användning för alla fantastiska rim .. ;-)

    SvaraRadera
  19. Får jag vara med? Jag är en jäkel på att balansera på slak lina eller ett julklappssnöre om det gäller. Vansinnets rand är passerad sedan länge. God Jul till er alla.
    PS kan någon rimma på almanacka? Alla försök hur dåliga eller bra som helst mottages med STOR tacksamhet.

    SvaraRadera
  20. I denna går det dag för dag
    med pennorna att bocka av
    dagar veckor kan vi nacka
    men det är ingen palsternacka.

    SvaraRadera
  21. Ha ha ha , förlåt för att jag skrattar åt ditt elände. Glad att det inte är jag med sjuk och vrålhungrig Rackarkotte etc. Men tycker det låter gulligt mig dig där väntandes på tomten i soffan.

    ☆ God Jul på er alla om jag inte hinner in här innan Julaftonskväll. Kommer dock sjunga tomtegubbar med er i tanken.

    Och vi ses väl innan Nyår, så den önska får vänta. ☆

    SvaraRadera
  22. Det förvånar mig inte alls att du är det snälla barnet.

    Här blir det en intressant jul.
    Jag är förkyld, febrig och yr.
    Min dotter har skadat sin fot och hoppar omkring på kryckor.

    Men med gemensamma insatser kan vi nog klara av den här haltande julen trots allt.

    Ha en riktigt God Jul!
    Kram =)

    SvaraRadera
  23. Kära ALLA vänner i kommentarsfältet, kära Any! En riktigt God Jul till din body, familj där hemma och så oss förstås, din andra familj =)

    Kram MajaBerta Rosensnärta

    SvaraRadera