Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

måndag 10 november 2014

Ansvar ..


.. är ett pålitligt ord om det används på rätt sätt.

Ansvar är något som jag tar för mina egna handlingar, för min ekonomi, för min familj om de behöver det och för de djur som jag påtagit mig ansvaret för.

Ansvar är att stå stark när det blåser, vara en klippa när någon annan behöver stöd och att inte släppa taget förrän krisen är över.

I dag har det talats jättemycket om att ta ansvar för Sverige.

Att ta ansvar för Sverige är att se till att ett parti av åtta demokratiskt valda partier inte får något att säga till om, även om det kostar miljarder, begränsar kommunernas möjligheter att sörja för medborgarnas välfärd och är till men för resten av Sveriges befolkning. Det är den största och viktigaste ansvarsfrågan gentemot medborgarna, om jag förstår saken rätt??

Ansvar räknas tydligen också i kvantitet i stället för kvalitet .. ju fler du påtar dig ansvaret för, även om det bara är till en liten del, desto finare människa är du.

Oansvarigt är det däremot att ha en åsikt som många har men få vågar ge uttryck för. Då kan du till och med få lämna landet om du inte kan leva med de dödshot som en sådan ansvarslöshet medför.

En del tycker att det är ansvarsfullt att uttala så många dödshot som möjligt för att tysta oansvariga röster som stör det ansvarstagande som de som har fördelningsansvaret för ansvaret bär.

Ansvar verkar vara att beordra andra att avstå från så mycket som möjligt och räcka ut en hjälpande hand till så många som möjligt medan du själv varken avstår eller hjälper, utan nöjer dig med att putsa den gloria du tycker att du förtjänar efter ditt idoga ansvarsfördelande. Eller så skriver du ett eller annat godhetstwitter som hot till dem som inte tacksamt och genast axlar bördan.

Men varför fundera över ansvar när det är så  många som är villiga att fördela det åt dig? Det är bara att vänta och se vad som fördelas till dig, eller hur? Staten ansvarar för vad vi tvingas ta ansvar för och så får vi ta ansvaret för statens beslut .. det är väl rättvist och fint?

Rebecca Weidmo Uvell har skrivit om regeringens syn på ansvar på ett sällsynt träffande ironiskt sätt som inte är lika kletigt känslosamt som mitt. Men med tanke på hur politiken ser ut i dag så kunde det delvis ha varit en ledarkrönika av valfri vänsterdebattör, med förmåga att uttrycka sig lika väl.

Vilket i och för sig gör urvalet ganska litet.

För sällan har jag läst så många häpnadsväckande dumma kommentarer och aldrig någonsin har jag önskat mig  ett helt nytt politiskt landskap så hett som jag gör idag.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar