Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

måndag 17 november 2014

JULGRAN!!!!


Plötsligt inser jag att det bara är fem veckor kvar till jul! Från köket hör jag Maken upprepa familjemantrat .. NEJ!!! Inte på bordet! NEEJ!! INTE på bänken/spisen/hyllan! NEEEEJJ!! Inte vässa klorna på soffan/fåtöljen/kläderna/tapeten eller mig!! NEEEJJJ!!

Vid alla kattälskares skyddshelgon .. jag har helt förträngt alla julhelgens hemskheter och faror. Trots att jag redan haft en Siames .. hur dum och naiv får man vara? En fråga som jag i och för sig ställer dagligen .. men då handlar den inte om mig själv.

Om fem veckor tänker vi ställa in en gran i vårt vardagsrum. Hänga den full med blänkande julkulor, vira in den i glitter och långa folieslingor i guld. På grenarna kommer Dottern att hänga smällkarameller som mormor gjort, som mormor hjälpt henne att göra och slutligen dem som hon gjort själv.

Här och där och överallt kommer det att stå julpynt, julprydnader och diverse alster från en alltmer avlägsen barndom. Ett paradis för en upptäckare/terrorist i siamesförklädnad.

På en låg bokhylla kommer vi att pynta med vadd och torkat gräs, ställa upp en urgammal julkrubba samt hämta Werner från det gamla dockskåpet som morfar gjorde som en av Dotterns allra första julklappar.

Suck .. i år kommer Werner att ligga risigt till, misstänker jag. Om inte Maurice föredrar en herde eller ett litet lamm?

I dag hoppade den Fruktansvärde Maurice upp på soffbordet för femtioelfte gången på en kvart, och eftersom jag inte orkade resa mig från kaffet exakt just då så låtsades jag att jag inget såg.

DUNS .. for en av tv-kontrollerna i golvet.

Klantkatt .. suckade jag och reste mig bara för att få se hur odågan raskt petade ner de återstående två innan han hoppade ner och försvann in i ett annat rum.

Fullt avsiktligt och planerat. Det var ett framsteg jämfört med vår förre Siames som specialiserade sig på blomkrukor. Men i alla andra siamesgrenar leder redan den Makalöse stort.

Maken till olidlig katt har jag aldrig, aldrig mött ... samtidigt som han innehar någon slags hjärtknipande gullighetsrekord, när han sover. Till och med Maken får något ömsint moderligt över sig när han utvalts till siamessäng eller kattbarnsbeskyddare.

Men hur ska det fungera med granen? En gran tillverkad av Lego känns som ett bra val men jag har haft andra idéer som enhälligt förkastats av familjen, så jag tror inte att det är genomförbart

Under den förre Siamesens första fem levnadsår klädde vi bara den övre tredjedelen efter det att vi dragit ur honom någon/några meter guldglitter ... från den sidan där han INTE stoppade in det. Och eftersom han var min julklapp det året så var det faktiskt rask jobbat.

En mardrömsupplevelse .. som kändes som om den varade i en evighet.

I år tror jag att vi får nöja oss med stjärnan i toppen och vara glada och nöjda om granen får stå kvar över julaftonen åtminstone. Jag vill inte påstå att jag direkt längtar ..


Har jag berättat att höjdhopparen Maurice numera hoppar 90 cm+, från stillastående, med stor marginal? Något vi registrerade vid middagen i går .. när han landade mitt på bordet bland glas, tallrikar och karotter.

10 kommentarer:

  1. Första året i huset så satte vi en gran i vardagsrummet, varpå kattfan välte granen och hällde ut julgransfotens vatten på parketten.

    Nästa år ställde vi granen på källarens stengolv. Men nog vältes granen i alla fall, och vi fick svabba vatten.

    Förra året kom vi på lösningen. I stället för att kapa av toppen på granen och sätta på en julstjärna, så lät vi toppen vara högre än taket, och klistrade fast toppen i taket med ett kryss av silvertejp. Julstjärna och fäste i ett. Det året fick granen stå upprätt.

    I år får jag fundera ut hur jag ska vävtejpa fast alla kulorna i granen på något rationellt sätt. Samt tejpa på det "skägg" som gnagdes av från julbocken.

    SvaraRadera
  2. Jag har inte haft gran på många år när jag gav upp hade jag 3 odågor numera 6. Sista året hade jag bundit fast granen ordentligt i en av fönsterhakarna så de inte kunde välta den. Jag lovar om jag skulle ställa in en gran till jul skulle tom den skruttiga gamlingen som blir 20 i vår förvandlas till en unge på nytt

    SvaraRadera
  3. Har slutat med gran sen två stora hundar välte hela ekipaget med krossade kulor absolut överallt.Kompisens schäfer tog ett skutt upp i deras gran för att komma åt högt sittande godis,dom har också gran ute nu.

    SvaraRadera
  4. Min förra katt rörde faktiskt aldrig granen till min stora häpnad. På senare år har jag varit kattvakt en jul åt två siameser - och kan ni tänka er - de rörde inte granen! Jag tyckte det var jättekonstigt, men de tog igen det på annat kan jag ju säga :-(

    SvaraRadera
  5. Nu har jag läst om Jular jag minns .. del 3 om kattjulklappen. Jag älskar den storyn. Det är lite Lady och Lufsen över den också.

    SvaraRadera
  6. Elvis är ju en alldeles vanlig bonnkatt så han har tydligen aldrig fattat det där med granen. Snällt låter han den vara ifred. Det kanske är något fel på han?

    Maja, katten som fanns i mitt vuxna liv gillade däremot granar. Dottern ville ett år ha en liten adventsgran inne på sitt rum. Det är klart att hon fick det. Det var en plastgran inhandlad på ICA, färdig med både ljus och kulor. Maja älskade den. Men bara på nätterna. Då klädde hon av granen och så jagade hon de olika kulorna runt i huset. Det var extra roligt när de åkte ner för trappen. Då kom hon galopperande efter som den värsta travhäst. Duns, duns, duns.

    Varje morgon klädde jag på den jäkla granen och nästa natt var det samma historia igen. Efter att vi blivit väckta ett antal nätter i rad åkte gran-h-vetet in i klädkammaren och kom aldrig mer fram.

    SvaraRadera
  7. Det skulle stå att Maja var katten i mitt gifta liv. Jag tror jag fortfarande är vuxen. Möjligtvis att jag börjat gå i barndom...:-)

    SvaraRadera
  8. Surögda Ester har ägt oss i 13 år och bara ett år har granen inte välts, strippats eller fått kulor och glasfåglar krossade. Det kan bero på att den då stod i ett hörn och var nogsamt fastbunden i fisklinor fästade i tre stadiga krokar. En i taket och de andra i de motstående väggarna. Vår dåvarande hyresvärd tog bra betalt för hålen vi gjorde. Det året försökte katteländet dock att kasta sig upp och hänga i fönsterstjärnan med gott resultat - julkaktusen togs av daga tillsammans med hyacinterna i upphoppet. När kattklorna fick pappstjärnan av krackelera damp Ester ner och gjorde en akut rektoskopi på sig själv med ett av eladvenststakens ljus. Det var en hemsk upplevelse för både katten och hennes tjänare. Vi kom undan med blotta förskräckelsen alla tre men svårigheten var att hon tycktes tro att det var maken som ordnade att en otäck sak funnits på ett ställe där aldrig ljuset skiner i normalfall. Vi var mycket tacksamma för att slippa åka till veterinären då för de hade säkert trott att det var ett avancerat fall av djurplågeri. Vi har plastgran numer med plastkulor och för säkerhets skull står den på altanen och ser förjäklig ut. Resterna av vår svindyra ekologiskt odlade julbock kommer att stå ovanpå högsta skåpet för att undkomma julmarodören, föregångaren blev till trivsamt strö på golvet i hela lägenheten. I år åker vi bort och firar jul, vår sinnesrubbade kattvakt tror inte på det vi berättat om jular med Ester men vi utgår ifrån att hon i mellandagarna kommer att visa sig vara en engångsmatte. Ack ja det blir en lugn jul utan katt i år eller kanske inte ändå.

    SvaraRadera
  9. Man kan faktiskt hänga granen upp å ner i ett hörn från taket. Riktigt snyggt å trendigt på butik i Skellefteå!

    SvaraRadera
  10. Jag har gett upp alla försök att ha en julgran. Kattmaffian här hemma samarbetar om att demolera den på fem sekunder. Så för julefridens skull får mitt hem numera vara granlöst.

    SvaraRadera