Vrede, ilska, ursinne, raseri argsinthet, upprördhet,

frustration .. jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det som bubblar inom mig som en obehaglig sörja som jag inte vill ska finnas där.

Normalt sett så är jag en fridsam människa med hög toleransnivå. Vi har alla olika förutsättningar och olika erfarenheter och det ska mycket till för att jag ska bli förblindat förbannad. För att jag ska gå i taket så behövs det verkligen något exceptionellt.

Övergrepp och översitteri riktat mot människor och djur som helt saknar möjligheter att försvara sig är en sådan sak. Svek, ansvarslöshet och utnyttjande riktat mot dem som står i beroendeställning är en annan.

Annars blir jag för det mesta bara upprörd, tar avstånd eller gör mitt bästa för att åstadkomma en förändring.

Men nu? Det växer en helig vrede inom mig. Jag följer det politiska nyhetsflödet och känner ilskan växa .. vi har rätt att begära mer än vad vi får just nu.

Jag är arg .. och det är i vägen för det som jag hellre skulle vilja vara.

Det skrämmer mig lite. Okontrollerad vrede kan ta vägen vart som helst. Vid ett minnesvärt tillfälle kände jag mig som jag börjar göra nu och ställd inför en representant för den totala dumheten, översitteriet och självgodheten brast det fullständigt. Det svartnade framför ögonen, jag saknade ord, såg rött och innan jag ens fattat vad jag gjorde så greppade jag det som fanns närmast .. ett stort askfat av kristall .. som jag med full kraft vräkte i väggen bakom den som jag saknade ord att förinta.

Jag missade med några centimeter.

Centimetrar som kunde ha förändrat mitt liv och avslutat en annans.

Okontrollerad vrede är livsfarlig.

I dag är jag äldre och mer kontrollerad, hoppas jag. Men samtidigt så har den här känslan lyst med sin frånvaro i så många år att jag inte har haft anledning till att fundera över den saken.

Det är svårt att klä en känsla i ord. Det närmaste jag kan komma är att rekommendera att ni läser det Dag Öhrlund skriver i dag .. jag instämmer i varje ord.

Men eftersom jag är väl medveten om att jag inte på något sätt är unik, utan i stället representerar en väldigt stor del av de vanliga väljarna, så inser jag att denna bubblande vredessörja, denna ilska och detta ursinne växer inom många, många människor just nu.

Det skrämmer mig mest av allt. För vad händer om vi alla blir förblindat förbannade, tappar omdömet och förlorar besinningen samtidigt?

De som anser sig ha tolkningsföreträde framför andra eller som påtagit sig ansvaret för landet och landets invånare spelar ett farligt spel när de isolerar sig i sina ämbetsrum och agerar som översittare mot dem som ställer fullt berättigade krav och frågor.

Förakt, ringaktning, hånfull överlägsenhet, överlägsenhet, missaktning, hån, arrogans, nedlåtenhet; likgiltighet .. de som har den inställningen till dem som står i beroendeställning utlöser det absolut sämsta inom mig.

Just är de alldeles för många och på alldeles fel plats.

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Expr., Expr.,

Ledarsidorna, Cornucopia, Motpol, Fnordspotting, Fnordspotting, Ledarbloggen, Maria Skiddi, Peter Högberg,