Skäms Aftonbladet och ..

.. Martin Aagård!!

Att Hanne Kjöller har gett ut en bok där hon går till hårt angrepp mot offerjournalistik och case-journalistik har väl inte undgått någon och att de kränkta journalistkollegorna gick i taket av lycka när de lyckades hitta ett faktafel i boken, som de kunde hänga upp sin upprördhet på är väl inte heller någon hemlighet.

Ett fel gör att allt annat blir rätt, eller hur?

Jan Guillou beklagar att något som kunde ha blivit en viktig och seriös diskussion om pressetik förminskades till ett kattrakande om en hyresrätt som felaktigt angavs som en bostadsrätt i en analys av rapporteringen om ett försäkringskasseärende som även utan den uppgiften var ganska tvivelaktig. Jan Guillou skriver .. "Slutsatsen kan bara bli dyster. Mediekritik är fullt möjlig från höger till vänster, eller omvänt. Aftonbladet kan kritisera Expressen och tvärtom. Men den som försöker sig på ett helhetsgrepp, som Hanne Kjöller, får löpa gatlopp. Som tur är, är hon en hårding."

Nu skriver Elisabeth Höglund en krönika som stöder Hanne Kjöllers åsikter. Det borde hon inte ha gjort. Framför allt skulle hon ha låtit bli att skriva .. "Inom journalistiken finns det så kallade testuggare. Dessa ska man se upp med. De är ofta svåra att genomskåda eftersom den journalistiska teknik de använder ofta liknar den mer hederliga journalistikens teknik. Testuggarna, åsiktsjournalisterna, bedriver förtäckt opinionsjournalistik: i sina inslag och artiklar driver de vissa teser och använder bara fakta som passar som bevis för dessa teser. För säkerhets skull anlitar de ”experter” som de vet har samma uppfattning som de själva. Så blir tesen ”vetenskapligt bevisad”. Den som ifrågasätter idiotförklaras och ses som allmänt ondskefull."

Aftonbladets egen "testuggare" Martin Aagård går ilsket till motangrepp och skriver .. "Men Elisabet Höglunds syn på offerjournalistik är inget annat än ren och motbjudande dubbelmoral. När hennes egen syster i juni i år föll ihop på golvet och bajsade på sig skrev hon en hel kolumn med rubriken ”Kommunen lät min syster leva i misär” i Sveriges största tidning Aftonbladet."

Vilket bevisar att Martin Aagård inte har fattat ett ord av vad det hela handlar om.

Det är INTE fel att skriva reportage, debattartiklar eller krönikor som skildrar faktiska missförhållanden i samhället. Det är tvärtom väldigt angeläget att visa på de faktiska missförhållanden som finns, det tror jag att Hanne Kjöller också håller med om.

Felet uppstår först när journalisten/redaktionen i fråga utelämnar viktiga fakta som stöder myndigheternas agerande och när de vrider till den återstående rapporteringen några extra varv så att en helt vanlig människa blir ett ömkansvärt offer och dennes problem skildras som snaskig socialporr. Vilket ofta händer när journalisten i fråga inte orkar granska verkligheten utanför redaktionen utan tar något ur dagens brevskörd som "verkar bra".

DET är offerjournalistik.

Elisabeth Höglunds syster hade i likhet med den 100-årige Melker .. som erbjöds en toaletthink i vardagsrummet, möjligheter att sköta övrig hygien i diskhon och en säng i ett litet utrymme i anslutning till köket .. sin bostad i ett litet tvåvåningshus med sovrum, toalett och badrum på övervåningen. En övervåning som varken Melker eller Elisabeth Höglunds syster kunde ta sig upp till.

I likhet med den 100-årige Melker sökte hon kommunens hjälp och i väntan på den hände absolut ingenting. Elisabeth Höglunds systers situation uppmärksammades när hon fallit och ropade på hjälp så att hennes situation uppmärksammades, hon var i ett väldigt dåligt skick och bostaden stank av de sopsäckar som hon inte själv kunnat göra sig av med.

Vad förteg nu Elisabeth Höglund som gjorde att hennes berättelse berättigade Martin Aagård till att skrika om "ren och motbjudande dubbelmoral"?? Ja rent av .. "VÄRLDSREKORD i dubbelmoral!!"

Och varför redovisade han inte dessa hemliga fakta så att vi läsare också kan fördöma Elisabeth Höglund .. och därmed också Hanne Kjöller?

För det kan väl inte vara så illa att det som Elisabeth Höglund skrev var sant???

ALLA har rätt att klaga, Martin Aagård. Felet uppstår först när någon klagar på falska grunder och förtiger eller förvrider fakta med hjälp av en journalist som vill uppnå ett förutbestämt mål genom att utnyttja en hjälpsökande medmänniska.

Ska det vara så svårt att fatta???

DN, SvD, SvD, Expr., Expr.,

Bildsatta radioprogram??

Hemma hos oss var det delat tv-tittande i går. Maken bänkade sig framför Kalle Moraeus i vardagsrummet och jag fick nöja mig med dotterns betydligt mindre tv på övervåningen. Den här typen av tv-tittande föregås alltid av samma resonemang .. vilket av programmen är egentligen ett bildsatt radio-program?

Jag hävdar att musik inte behöver illustreras och Maken hävdar att förutsägbart dösnack behöver man inte titta på.

Kanske har vi båda rätt .. kanske ingen .. men för mitt vidkommande så är kroppsspråket, minspelet och uttrycket i ögonen rätt avgörande när jag ska avgöra trovärdigheten i en annan människas budskap.

Fast å andra sidan så ges det ju faktiskt inte särskilt många budskap av värde i en partiledardebatt.

Jag ville ha svar på ..

Var ska den ökande gruppen äldre bo när de inte längre kan bo hemma? Hur ska de få en meningsfull tillvaro de sista åren av sina liv i stället för passiv, förnedrande och frustrerande förvaring?

Var ska den ökande gruppen invandrare/flyktingar bo när de väl kommer hit? Finns det några som helst planer på meningsfull sysselsättning i stället för passiv, förnedrande och frustrerande förvaring i åratal?

Vilka yrken är det som de arbetslösa, lågutbildade ungdomarna och "nysvenskarna" ska utbildas till och hur lång tid beräknas det ta?

Var ska de bo under tiden och till vilken kostnad?

I vilka skolor ska den här undervisningen ske? Det handlar ju om att bygga upp sådant som fattas .. språk, läskunnighet och förlorad skolundervisning .. för vuxna människor.

Vilka lärare ska undervisa dem som kanske ska bli de nya lärarna i de nya skolorna som inte finns och som vi inte vet vem som har råd att bygga upp?

Ni vet, de där skolorna där de barn som "blivit över" när klasserna blir mindre, ska gå.

Finns det någon som har planer på att kräva mer individbaserade bedömningsgrunder inom sjukförsäkringen i stället för de godtyckliga manualerna som baseras på domar i olika instanser i rättsväsendet. Domar som till exempel jämför psykisk sjukdom/handikapp med fysisk sjukdom/handikapp och helt bortser från att det ena kanske inte utesluter det andra?

Är det verkligen ingen som oroas det minsta lilla över medelsvenskens höga skuldsättning?

Vad jag såg och hörde var att Stefan Löfven led svårt av rampfeber och var oerhört obekväm med att bli ifrågasatt och få följdfrågor. Det är nog något som är svårt för vilken fackpamp som helst, som under åratal vant sig vid att fatta beslut i stängda rum. Beslut som sedan oemotsagda levereras till medlemmar som därmed får veta vad som gäller. Punkt och slut.

Frågan är om han kan jobba bort det beteendet om han blir statsminister? För jag tror inte att andra länders statsöverhuvuden blir särskilt imponerade om han avbryter framtida förhandlingar med .. håll dig du på din kant, det här bestämmer JAG, eller, det ska JAG tala om när jag vill!

Och i de sammanhangen kan fansen inte skuldbelägga diskussionsmotståndaren för att vara "ironisk", "le obehagligt" eller vara "dryg" utan att det blir internationella förvecklingar, eller hur? Såå känslig och ömtålig får inte en statsministerkandidat vara.

Extra pinsamt måste det ha varit att försöka mörka framtida planer på regeringsbildande nu när LO krävt att Vänsterpartiet ska vara en del av det .. och det syntes på den flackande blicken och hördes på det lätt panikslagna mantrat .. det ska jag tala om när jag vill.

Fredrik Reinfeldt var påläst .. det gick att se på både kroppsspråk och ansiktsuttryck. Stefan Löfven var det inte i samma utsträckning .. inte ens när det gällde den egna skuggbudgeten .. vilket syntes på samma sätt.

Annie Lööf var stark och trygg i sin roll .. jag imponerades faktiskt av henne i går. Jonas Sjöstedt var lika trygg och stark i sin roll som vänsterpartist .. vilket jag aldrig blir särskilt imponerad av eftersom han verkar tycka att lika dåligt för alla är bättre än att någon får en chans att förändra sin levnadssituation till det bättre. Vilket förmodligen ändå blir helt omöjligt om Åsa Romsons parti får igenom sin miljöpolitik till kostnader som gör att de högbelånade hushållen får kasta in handduken och utlösa den ekonomiska kris som vi hittills har lyckats hålla oss utanför.

När det gäller debatter och valtal så tycker jag rent av illa om när politiker använder sina egna barn eller föräldrar som snyftobjekt och jag blir så trött på att det alltid är någon som ska använda någon annans lön som jämförelsematerial. Där var jag tacksam över att Jimmy Åkesson bet ifrån mot Jonas Sjöstedt .. vilket förmodligen medförde att Stefan Löfvens försök i den vägen, riktat mot Fredrik Reinfeldt, mest blev ett tveksamt "musen som röt".

TRÖTT blir jag också på de politiker som jämför hela Sverige med antingen Malmö eller Norrland.

Hela Sverige är HELA Sverige!

Att det blir brister i sjukvården i befolkningstäta Malmö med hög fertilitet och stora problem med både "utanförskap" och "arbetslöshet", som de båda statsministerkandidaterna HATAR var och en för sig, är väl lika förväntat som att det blir det i  Norrland med en större andel äldre befolkning, stora ytor, hög arbetslöshet och låga skatteintäkter?

Frågan är väl vad man gör åt det?

Liiite petade man på landstingens vara eller inte vara, liiite anade vi att den enorma administrationen tyngde även våra politiker men det försvann i oppositionens strävan att utmåla dagens Sverige som Nord-Korea med armod och elände och Alliansens uppförsbacke med att visa på att det faktiskt inte var bättre förr.

Det VAR INTE bättre förr.

Jag VET det! Jag fanns då .. levde i det vackra "förr" som framhålls som bättre än nu.

Köerna var inte kortare, handläggningen av sjukförsäkringsärenden var lika stelbent och tog lika lite hänsyn till individen då som nu, äldrevården och skolan föll samman före 2006 och arbetsförmedlingen var ett skämt redan då. Maktfullkomligheten hos våra myndigheter var om möjligt större då än nu .. vilket förmodligen beror på att det inte fanns Internet vid den tidpunkten.

Jag vet det eftersom jag hade en tonåring i en skola som inte ens märkte att h*n inte var där under en hel termin, en dement förälder som ingen vill ha med att göra och en anhörig som var i desperat behov av försäkringskassans ansvarstagande, vilket de la ner mer tid och pengar på att undvika än på att utreda det faktiska behovet. Själv var jag arbetslös och arbetade svart, hellre än att ta emot bidrag som krävde att jag skulle kasta bort värdefull tid i de meningslösa "åtgärder" som då stod till buds.

Jag känner inte för något av våra riksdagspartier måste jag erkänna. Men jag skräms mer av oppositionens mörkande/svartmålande av sanningen och svårigheter att kommunicera med varandra, än jag gör av Alliansens synliga tillkortakommanden.

Att köpa samma sak fast i sämre utförande och till ett högre pris .. det kommer aldrig att bli aktuellt för mig. Särskilt inte som jag faktiskt kan se det ena alternativet, medan det andra säljs utan innehållsdeklaration och utan bytesrätt.

Så lättlurad är jag inte, hur missnöjd jag än kan vara i enskilda frågor.

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Expr., Expr., AB, AB,

Om mindre än en timme ..

.. är det partiledardebatt och jag kan inte bli mindre intresserad är vad jag är just nu.

För jag vet ju att ingen kommer att vilja ge några svar på de frågor som jag .. i likhet med en majoritet av väljarna .. vill ha svar på. Och då faller ju allt annat som de så gärna vill tala om eftersom själva grunden för att det ska låta tillförlitligt ligger i de obesvarade frågorna.

Men det ska bli intressant att få höra om Stefan Löfven på något sätt tänker förhålla sig till LO:s krav på att han ska ta med Vänstern i en eventuell regeringsbildning .. och ännu mer intressant att höra om Miljöpartiet har något att invända mot det.

Är det någon som tror att det sker?

Nej, det är förmodligen troligare att en snöboll överlever i helvetet än att en politiker öppet och ärligt förklarar sina avsikter med ett eventuellt regeringsinnehav som ligger så långt borta som valet 2014. För att inte tala om hur otroligt det skulle vara om någon svarade på frågorna HUR, VARFÖR, NÄR och TILL VILKEN KOSTNAD??

Men du kan ju alltid ställa dig själv de frågorna och fundera över om du hittar några svar bland alla tvärsäkra påståenden.

Men jag kan här och nu säga att jag aldrig någonsin, aldrig någon gång och aldrig någonstans kommer att tro på en regering som tar med vänsterpartister i regeringsbildningen. Särskilt inte en regering bestående av politiker som sitter vid samma förhandlingsbord där de förhandlar och formar sina politiska utspel så att de ska passa ett annat missnöjesparti, som de sedan förnekar att de har det allra lilla minsta samröre med.

Får jag hör orden .. men VI kan väl inte hjälpa att SD röstar på VÅRA frågor .. en gång till från oppositionen så kommer jag förmodligen att kräkas.

I övrigt håller jag helhjärtat med Johan Westerholm när han skriver .. "Vänsterpartiet har kommunistiska rötter och dagens ledarskikt i Vänsterpartiet gick alla med i ett kommunistiskt parti av fri vilja och en brinnande övertygelse. [ ..................................... ] Polityren har förändrats men jag har i bägge fallen svårt att se medlemmarna förändrats. V kan med viss fördel försöka förklara för mig varför Simon Fors, som företräder i retoriken en åsikt om att politiskt våld mot meningsmotståndare är legitimt, fortfarande åtnjuter partiledningens stöd och kan sitta kvar i kommun och landsting."

Det är något djupt tragiskt över att ärliga, kännande och tänkande människor som Johan Westerholm .. människor med en bred erfarenhet och som inte fötts in i partiet .. har samma chanser som ovannämnda snöboll att hamna på en riksdagsplats.

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, DN, SVT, SVT, SVT,

Han har gjort det IGEN, ..

.. Fredrik Backman, mannen som skrev boken "En man som heter Ove".

Jag har bara läst drygt hälften, men boken är redan så full med lappar, som markerar alla särskilda ställen som jag vill berätta om, att den nästan liknar en igelkott.

Boken heter "Min mormor hälsar och säger förlåt", och i likhet med den tidigare boken handlar den om så mycket mer än vad själva historien utger sig för att handla om.

Den handlar om sorg, gemenskap, föräldraskap, döden och livet, ansvar och ansvarslöshet, gemenskap och tillit, att vara annorlunda, mobbad och utsatt och om att försöka vara normal och strukturerad i onormala och ostrukturerade sammanhang .. och jag skrattar, ler, våndas och gråter igenkännande om vartannat och ofta samtidigt.

Länge stördes jag av att en hund utfodrades med choklad .. eftersom choklad är livsfarligt även i små doser för hundar. Men så visade det sig att det var en wors och då blev det ju en helt annan sak.

För den här boken handlar också om Landet-Nästan-Vaken, Miamas och alla andra länder där vi alla brukar upptäcka att vi befinner oss ibland.

Men först och sist så handlar den om Elsa och hennes mormor.

Och för mitt inre öga så finns det bara en levande person jag ser när jag läser om Elsas mormor och det är Granntanten.

När Elsas mormor står på flygplatsen och skriker .. "Jävla facistjävlar! Ska ni visitera mig också?? Va? Ska ni kolla så att jag inte har gömt några lejon fulla med sprängmedel i trosorna? Vavava?" och sliter av sig alla sina kläder .. så är det Granntantens lilla upprörda person och ilsket rosa hårtofs jag ser. ( .. och som ett litet internt skämt så måste jag erkänna att jag tänker på en valnöt i sammanhanget!)

Och när mormor säger .. "Idioter kan inte förstå att icke-idioter kan vara klara med en tanke och redan har gått vidare till en annan tanke innan de själva är det. Det är därför idioter alltid är så rädda och aggressiva. För ingenting skrämmer idioter mer än en smart flicka" .. så tror jag att både jag och Granntanten tänker liknande tankar och varje gång Britt-Marie kliver in i handlingen och talar om åtgärder för "allas trevnad" så tror jag att både Granntanten och jag tänker på samma person i hennes politiska närhet?

Om du läser den här boken, vilket jag tycker är helt nödvändigt .. så tycker jag också att du ska läsa särskilt noga på sidan 161. Där fick i alla fall jag en stor klump av vanmakt och beslutsamhet i bröstet, samtidigt som jag blev så där gråtmilt rörd som man kan bli ibland.

Den som är politiskt intresserad bör ägna sidan 180 särskild uppmärksamhet för där kommer förklaringen på hur det kan så komplicerat att arbeta med politik. Det beror självklart på att det finns alldeles för många ångrare bland dem som tvingas arbeta med de politiska besluten!

Och nu kan jag använda några av igelkottslapparna på den andra knappa hälften av boken .. och det är ju tur för dig som hinner läsa den innan jag känner mig tvungen att dela med mig igen.

Fredrik Backmans förra bok ÄLSKADE jag .. så jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva mina känslor för den här boken?

Passionerat förälskad? Eller fullständigt uppslukad?

Men en sak vet jag .. den här boken ger mig precis samma läsupplevelse som jag fick när jag var barn och den är lika välkommen som varm choklad med vispgrädde för en frusen själ. 


Adlibris, Cdon, Ginza, Bokus,

Dubbelt så dyrt för gårdagens modell, men med sämre ...

.. hållbarhet och nutidsanpassning.

Skulle vi verkligen betala lika mycket för till exempel hemelektronik eller hushållsmaskiner motsvarande 20 -30 år gamla modeller .. med sämre kvalitet och tillverkade enbart för den svenska marknaden .. som vi gör för det som nu finns i handeln?

Är det inte precis det som Stefan Löfven och Magdalena Andersson nu försöker marknadsföra .. med den nuvarande Allianspolitiken formad efter gamla s-koncept som redan är omoderna och inte kan konkurrera med en omvärld som lever i nutiden?

Jag ska kanske inte klaga eftersom jag tillhör den väljargrupp som oppositionen flörtar vildast med. Vår familj har planerat, betalat av på skulder, tänkt framåt utifrån olika scenarion och ligger bra till hur det än går i valet.

Kortsiktigt så har vår familj förmodligen till och med vinster att hämta vid ett regeringsskifte .. men ingen familj lever utan kontaktnät och ser jag lite längre än den personliga vinsten och på högt skuldsatta närståendes situation så ser det inte så kul ut.

Sjukersättningen ska höjas .. det är minsann en valvinnare som glädjer de som arbetar och sätter skygglappar på dem som garanterat behöver de förändringar i sjukförsäkringen som de inte kommer att få. De stelbenta kollektiva bedömningarna av ARBETSFÖRMÅGAN i stället för det individuella HÄLSOTILLSTÅNDET kommer Löfven/Andersson att behålla.

Tänk bara vad härligt det är att få vakna till väckarklockan klockan 6 på morgonen för att .. efter en kopp uppiggande kaffe .. få streta iväg till jobbet. Speciellt härligt måste det vara om du lider av storskalig ångest över din livshotande sjukdom som ändå inte begränsar din arbetsförmåga. Eller den värk som ändå medger att du kan utföra "ett ickearmbelastande" arbete. För arbetsförmågan är något som någon annan bedömt att du har efter att ha läst igenom manualen för den kollektiva arbetsförmågan där individen måste anpassa sig till systemet i stället för tvärtom.

Det blir mer RÄTTVIST då.

Och finns det inget jobb som passar till din arbetsförmåga .. oavsett om du är arbetslös eller delvis arbetsoförmögen .. så behöver du inte fasa för FAS3 under en röd regering, för det kommer att heta något annat och kanske fungera på ett annat sätt .. men ARBETSLINJEN gäller. Det säger Löfven .. var och en bidrar efter sin förmåga .. och eftersom han LOVAT att avskaffa arbetslösheten till 2020 så måste ju alla jobba med något.

Det är så mycket som stuvats undan bakom fagra löften. Mer pengar till personal i sjukvården som har som största problem att det inte finns specialutbildad personal att anställa för de pengar de får.

Mindre klasser i kommunala skolor där det inte finns lokaler som kan härbärgera de elever som "blir över" och inte heller lärare som kan undervisa i de nya klassrummen .. som alltså inte heller finns?

Den socialdemokratiska skuggbudgeten känns nästan lika förhoppningsfull som Sverigedemokraternas och det kanske inte är så konstigt nu när de börjar diskutera, förhandla och samtala om skattefrågor och regelverket för hanteringen av en regerings budget?

"Vi ska inte gå till val på höjda skatter" .. säger Magdalena Andersson. Inte heller vill hon höja bolagsskatten. "Det kan vara tillväxthämmande" .. säger hon och ger därmed Anders Borgs finanspolitik 5 rosor av 5 möjliga.

Men sug på den här meningen .. vi ska inte gå till val på höjda skatter.

Ett parti som hamnar i regeringsställning går inte längre till val utan har 4 år på sig innan de måste förnya de gamla löftena, enligt gammal god socialdemokratisk modell.

Och eftersom skuggbudgeten lämnar mycket oredovisat när det gäller finansieringen så kan nog den vanliga människan .. efter det första trevliga året .. räkna med rejäla skattehöjningar under de resterande tre åren om det blir regeringsskifte.

För att inte tala om vilka fördyrade levnadsomkostnader vi måste räkna med om Miljöpartiet får kniven mot strupen på Löfven. Om det blir så illa att Vänsterpartiet måste delta i korthusbyggande så faller till och med min samhällsgrupp ner i det svarta hålet .. så det vill jag inte ens tänka på.

Men en sak är säker .. utan ökade skatteintäkter så kan ingen politiker och ingen regering satsa större summor på välfärden. Utan ökad produktion och export så blir det inga ökade skatteintäkter och ingen politiker i världen kan göra något åt den saken annat än att skapa gynnsamma villkor för näringslivet .. DE RIKA .. som en röd regering säger sig vilja göra livet lite mindre lönsamt för?

När jag ser på den närmaste framtiden med en sjunkande export och en växande andel av befolkningen som består av vårdbehövande äldre och arbetslösa outbildade yngre och nysvenskar, så förväntar jag mig inte några storverk inom välfärden inom de närmaste åren oavsett hur lockande budskapet än är.

Och oavsett från vilket håll det kommer.

Särskilt inte om väljarna från min samhällsgrupp ska belönas med lite extra godis.

SvD, DN, DN, AB, Expr., Expr., Expr., SVT, GP,

När jag var nybliven tonåring ..

.. var jag fullt och fast övertygad om att människor åldrades på insidan på ungefär samma sätt som på utsidan. Det liv som jag så ivrigt hungrade efter att få leva SJÄLV, hade liksom inte riktigt samma värde för någon som var gammal .. och alltså lika rynkig på insidan som på utsidan.

Eftersom jag upplevde varenda människa som fyllt 30 år som GAMMAL så var det inte många jag trodde kunde njuta av livet som JAG!

Nu vet jag bättre. På insidan är jag fortfarande samma person, även om det finns ett och annat att förundras över på utsidan. Ibland när jag passerar spegeln så hajar jag till .. MAMMA??? .. innan jag inser att det är mig själv jag ser.

Jag VET alltså att jag fortfarande har samma längtan, drömmar, lust, glädje och förväntningar på livet trots att jag vid det här laget har insett att det är ändligt.

Jag VET också att den dagen då jag kanske inte längre kan klara mig utan att begära hjälp från samhällets "trygghetssystem" ... då ligger jag risigt till!

På söndag är det partiledardebatt. Jag är rätt övertygad om att det inte kommer att ägnas många minuter åt de äldre som blivit vårdberoende, åt beredskapen inom vård och omsorg inför det kommande vårdbehoven hos 40/50-talisterna. Inte heller kommer det att talas så väldigt ingående om kvalitet i vården men desto mer och högröstat om PENGAR .. VINSTER!!!

Någon kommer säkert att lova att det ska bli "bättre", utan att tala om hur eller nämna att vård och omsorg för äldre ansvarar kommunerna för. För då kanske någon ställer frågan om hur kommunernas beredskap ser ut och hur de har rustat sig för uppgiften och det vore ju rent av pinsamt.

Alla äldre har rätt till äldreboende, och parboende om en i ett förhållande behöver särskild tillsyn. Alla funktionshindrade har också rätt till eget boende i gruppbostad eller annat vårdboende .. men det innebär inte att någon av dem verkligen får det.

I våra kommuner finns inga lediga platser på de äldre- eller gruppboenden som finns .. människorna som redan bor där lever alldeles för länge.

Det finns för det mesta inga planer på att bygga några nya heller och det finns inga pengar över till så stora investeringar. Pengarna har tagit slut .. försvunna i det kommunala svarta hålet .. och många gånger beror det på ren och skär ekonomisk inkompetens, ineffektivitet eller oförmåga att se längre än årets budget.

I varje kommun blir det också fler och fler unga familjer som köar efter de bostäder .. gärna bostadsrätter .. som eventuellt byggs av kommunens bostadsbolag .. bolag där kommuninvånarna helt saknar insyn.

Det är också en fråga som jag tycker borde väckas under partiledardebatten. Vad händer med vinsten i de kommunala bostadsbolagen? Hur ser hyressättningen ut när det gäller kommunala verksamheter som skola, vårdcentraler och gruppboenden?

Och medan de ändå har frågan på bordet .. hur mycket pengar INVESTERAR riskkapitalisterna i vård, skola och omsorg, när det gäller bostäder, klassrum och vårdplatser som kommunen inte förmår skramla fram??

För de vinster som kommer att oreras om är lika för både privata och kommunala bolag .. grundade på lån och avdrag för att undgå skatt.

Jag blir mörkrädd när jag tänker på vilken vinstlott jag måste dra för att få ett bra boende i stället för en toaletthink och en säng i vardagsrummet, om jag inte kan klara mig själv hemma de sista åren av mitt liv.

Allt som jag samlat och som är till glädje kommer jag att få offra med undantag från någon särskilt omtyckt målning, en stol kanske och/eller en byrå med det nödvändigaste .. men böcker, konstnärsmaterial, tyger och symaskin och min älskade brännugn kommer någon annan att få glädje av.

Och det är väl förmodligen inte mer än väntat?

Men jag som i hela mitt liv hämtat kraft ur naturen, som levt nära djur och växtlighet, som rent fysiskt behöver känna vinden, regnet, solen mot huden .. kommer förmodligen att få följa naturens växlingar genom ett fönster som inte går att öppna. Jag som knappast överlever utan stimulans, kreativitet och skaparglädje kommer antagligen inte att ha tillgång till någonting alls som går att förändra, leka med, göra om eller skapa nya idéer av.

Vad ska jag skratta åt? Vem ska jag krama, älska och leka med?

Visserligen kommer jag nog att vara renare än jag någonsin varit, leva(?) i en mer strukturerad tillvaro men den kommunikation mellan människor som är en del av mitt livsinnehåll kommer kanske att begränsas till människor som inte tilltror mig någon egen tankeverksamhet och som tilltalar och behandlar mig som ett litet barn.

Och eftersom jag garanterat vet att jag skulle svara på ett sånt tilltal med att bli både kränkt, motsträvig och jobbig så är del väl ganska rimligt att tro att det skulle resultera i lugnande tabletter som smygs ner i den mat som med absolut säkerhet är tillagad av råvaror som jag gjort mitt bästa för att undvika under hela mitt liv. Det känns nästan motbjudande att inse att jag med stor sannolikhet inte ens får välja vad jag vill äta eller dricka??

Om jag blir föremål för samhällets omsorger så kommer jag att få dö väldigt, väldigt länge innan livet tar slut och ingen kommer att bry sig eftersom de antar att insidan är lika utsliten och ointressant som utsidan.

Socialdemokraterna lovar nu guld och gröna skogar till pensionärerna .. plus sänkt skatt och höjda pensioner. Ja, de kan till och med tänka sig att riva upp det nuvarande pensionssystemet så att dagens pensionärer får högre pensioner på bekostnad av sina barnbarns pensionsvillkor. Barnens pensionspengar intecknades ju den dagen då Göran Persson "lånade" av dagens pensionärers pensionsförsäkringar i AP-fonden, så de är ju redan offrade på det altare som ger Makt och Härlighet.

De stora efterkrigskullarna på 40- och 50-talet är en attraktiv väljargrupp .. cirka en fjärdedel av väljarkåren .. tänker fortfarande klart och väljer omsorgsfullt ut dem som de anser kompetenta att sköta landets finanser. Det är jättemånga väljare som dessutom har lång erfarenhet av vallöften som efter erövrad seger lägger till det som inte sades så tydligt under valrörelsen ... "om ekonomi tillåter, naturligtvis" .. så det är nog en del politiker som hoppas på att åldern har medfört det omtalat dåliga minnet.

Och konstigt nog så tillåter ekonomin sällan större satsningar på de äldre. Särskilt inte på dem som inte kan höja sina röster själva. Så väntar våra politiker tillräckligt länge så tystnar de stora väljargrupperna .. blir hjälpberoende, dementa eller .. förhoppningsvis .. dör, innan de kostar för mycket.

De som lyckas övertyga den här väljargruppen att de har lösningen på alla problem på ålderns höst kommer kanske att vinna det här valet .. om de inte är FÖR angelägna om att sockra budskapen om lösningar till alla andra befolkningsgrupper och på alla samhällsproblem också .. så att det verkar helt ekonomiskt vanvettigt och osannolikt i förhållande till de förutsättningar som gäller i övriga världen.

Men som de sjöng i den gamla slagdängan från mammas tid ... "Allting går att sälja med mördande reklam .. kom och köp konserverad gröt".

DN, Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB, AB, SvD,

F*n också!!

I söndags lyckades jag spontanköpa en röd plyschsoffa från början av förra seklet. En tung och rätt skrymmande möbel som jag egentligen inte har plats med .. just nu.

Så den här veckan har det handlat om att möblera om och kasta saker som borde ha kastats för 10-15 år sedan minst. Grejor som tillsamman blev nästan dubbelt så tunga som soffan .. och då talar jag inte om de möbler som jag har dragit, skjutit och lyft i mitt anletes svett.

Så var det bara två imponerande skåp kvar som skulle omplaceras. Det ena en byrå/enorm hurts med uppfällbar skrivskiva och massor av lådor fyllda med massor av grejor, ritblock, papper, skisser, verktyg, ramar och diverse braattha-saker.

Skrivskivan är monterad på ben som sitter på utsidan av själva "byrån" och med lite pysslande och tankearbete så fick jag loss hela konstruktionen och drog/lyfte bort den ... samtidigt som överdelen på "byrån" visade sig sitta helt lös och okontrollerat ramlade ner .. rakt på min vänstra fot!!

Det var inga vackra ord som strömmade över mina läppar där jag stod på ett ben balanserande en otymplig, tung och svårplacerad konstruktion som svajade hit och dit och riskerade att gå sönder medan det gjorde ont så in i själva glödheta helvetet att jag såg både stjärnor och månar.

Vilket senare resulterade i en magnifik huvudvärk och en ispåse på en blå fot som jag försökt använda så lite som möjligt. Vilket inte är det lättaste med två hundar som envisas med att behöva gå ut stup i kvarten. I normala fall hade jag rastat dem på gården men precis just NU håller två glada karlar på att installera bergvärme hemma hos oss och vi har en grävd, djup vallgrav runt halva huset.

Det är inte så bra för en drygt 14-årig hund med stela ben, skum blick och en alltmer påtaglig hörselnedsättning. Jag vill ju inte att hon så att säga går ut och begraver sig själv innan det är absolut nödvändigt .. även om det nog inte är så långt borta nu.

Jag måste var världens klumpigaste och mest ogenomtänkta människa ... och nu ser det ut som en byggarbetsplats med möbeldelar överallt, lådor som väller över av oskyddat material och två överlyckliga katter som boar in sig i alla nya spännande platser.

Så ett gott råd .. spontanköp ALDRIG grejor som inte får plats i en behändig plastkasse. Det kan sluta väldigt, väldigt illa!!