I söndags lyckades jag spontanköpa en
röd plyschsoffa från början av förra seklet. En tung och rätt skrymmande möbel
som jag egentligen inte har plats med .. just nu.
Så den här veckan har det handlat om
att möblera om och kasta saker som borde ha kastats för 10-15 år sedan minst.
Grejor som tillsamman blev nästan dubbelt så tunga som soffan .. och då talar
jag inte om de möbler som jag har dragit, skjutit och lyft i mitt anletes
svett.
Så var det bara två imponerande skåp
kvar som skulle omplaceras. Det ena en byrå/enorm hurts med uppfällbar
skrivskiva och massor av lådor fyllda med massor av grejor, ritblock, papper,
skisser, verktyg, ramar och diverse braattha-saker.
Skrivskivan är monterad på ben som
sitter på utsidan av själva "byrån" och med lite pysslande och
tankearbete så fick jag loss hela konstruktionen och drog/lyfte bort den ...
samtidigt som överdelen på "byrån" visade sig sitta helt lös och okontrollerat ramlade ner .. rakt på min vänstra fot!!
Det var inga vackra ord som strömmade
över mina läppar där jag stod på ett ben balanserande en otymplig, tung och
svårplacerad konstruktion som svajade hit och dit och riskerade att gå sönder
medan det gjorde ont så in i själva glödheta helvetet att jag såg både stjärnor
och månar.
Vilket senare resulterade i en
magnifik huvudvärk och en ispåse på en blå fot som jag försökt använda så lite
som möjligt. Vilket inte är det lättaste med två hundar som envisas med att
behöva gå ut stup i kvarten. I normala fall hade jag rastat dem på gården men
precis just NU håller två glada karlar på att installera bergvärme hemma hos
oss och vi har en grävd, djup vallgrav runt halva huset.
Det är inte så bra för en drygt 14-årig
hund med stela ben, skum blick och en alltmer påtaglig hörselnedsättning. Jag
vill ju inte att hon så att säga går ut och begraver sig själv innan det är
absolut nödvändigt .. även om det nog inte är så långt borta nu.
Jag måste var världens klumpigaste och
mest ogenomtänkta människa ... och nu ser det ut som en byggarbetsplats med
möbeldelar överallt, lådor som väller över av oskyddat material och två
överlyckliga katter som boar in sig i alla nya spännande platser.
Så ett gott råd .. spontanköp ALDRIG
grejor som inte får plats i en behändig plastkasse. Det kan sluta väldigt,
väldigt illa!!
Aj,Aj,Aj Man kan vara glad att man är minimalist.Maken spar på allt som `kan vara bra att ha`och jag blir vansinnig på all skit som ryker när han inte ser. Men soffan var söt.
SvaraRaderaMen, det är ju spontaninköpen som är så roliga. Som Mona skriver så var det en himla söt soffa - den kan du ligga och äta chokladpraliner i medan du dikterar dagens text för din sekreterare.
SvaraRaderaHåller med både mona och granntanten. Men vad är det med alla. Har sedan i söndags två vänner som brutit sig. En har brutit axeln och den andra har brutit armen. Å så kommer du med en svullen fot. Vojne, vojne!
SvaraRaderaHmm flera flugor enligt din smäll!? Du behöver plats, jag kan ta en del av din skosamling i en bärkass för att hjälpa dig. Win win???
SvaraRaderaJag instämmer i att det är spontaninköpen som är roligast.
SvaraRaderaOch det var ju inte soffans fel att du skadade din fot. Se det från den ljusa sidan, nu får du en giltig anledning att varva ner och ta det lite lugnare och det var väl en förbaskad tur att spontaninköpet var en soffa och inte ett par skor. =)))
Skämt åsido så önskar jag dig en snabb läkning av den stackars foten.
Nu när jag måste tömma skåp och lådor för att kunna flytta möblerna, inser jag vad vansinnigt mycket jag har samlat på mig genom åren! :-p
SvaraRadera100-tals halsdukar, schalar och scarves till exempel?
Hmm .. om du har storlek 37 och jag visste var du fanns så skulle jag kunna tillgodose ditt behov av skor på ett sätt som du aldrig i din vildaste fantasi skulle kunna ana!! ;-)
Det värsta är att jag förmodligen inte ens skulle märka om hälften var borta!
Jag måste ha någon slags mental störning???
Eller för mycket utrymme?
Hmm,kanske lite drag av en samlare?
SvaraRaderaSambons dröm är att få ett eget museum....:-)
SvaraRaderaIbland kan jag känna att det är tur att vi bara har en trea. Det är ett begränsat utrymme för två samlare, var av den ena är en superekorre.
Fast ibland kan jag tvärtemot önska oss större utrymme så vi kunde utveckla våra samlargener till något stort....:-)
Any: Du kommer inte att tro mig men jag har faktisk str 36-37 :D
SvaraRaderaAtt de sedan kommer att försvinna in i min egen samling som i ett mörkt hål behöver jag inte prata högt om.
*visslar oskyldigt*