.. var jag fullt och fast övertygad om
att människor åldrades på insidan på ungefär samma sätt som på utsidan. Det liv
som jag så ivrigt hungrade efter att få leva SJÄLV, hade liksom inte riktigt
samma värde för någon som var gammal .. och alltså lika rynkig på insidan som
på utsidan.
Eftersom jag upplevde varenda människa
som fyllt 30 år som GAMMAL så var det inte många jag trodde kunde njuta av
livet som JAG!
Nu vet jag bättre. På insidan är jag
fortfarande samma person, även om det finns ett och annat att förundras över på
utsidan. Ibland när jag passerar spegeln så hajar jag till .. MAMMA??? .. innan
jag inser att det är mig själv jag ser.
Jag VET alltså att jag fortfarande har
samma längtan, drömmar, lust, glädje och förväntningar på livet trots att jag
vid det här laget har insett att det är ändligt.
Jag VET också att den dagen då jag
kanske inte längre kan klara mig utan att begära hjälp från samhällets
"trygghetssystem" ... då ligger jag risigt till!
På söndag är det partiledardebatt. Jag
är rätt övertygad om att det inte kommer att ägnas många minuter åt de äldre
som blivit vårdberoende, åt beredskapen inom vård och omsorg inför det kommande
vårdbehoven hos 40/50-talisterna. Inte heller kommer det att talas så väldigt
ingående om kvalitet i vården men desto mer och högröstat om PENGAR ..
VINSTER!!!
Någon kommer säkert att lova att det
ska bli "bättre", utan att tala om hur eller nämna att vård och
omsorg för äldre ansvarar kommunerna för. För då kanske någon ställer frågan om
hur kommunernas beredskap ser ut och hur de har rustat sig för uppgiften och
det vore ju rent av pinsamt.
Alla äldre har rätt till äldreboende,
och parboende om en i ett förhållande behöver särskild tillsyn. Alla funktionshindrade
har också rätt till eget boende i gruppbostad eller annat vårdboende .. men det
innebär inte att någon av dem verkligen får det.
I våra kommuner finns inga lediga platser på
de äldre- eller gruppboenden som finns .. människorna som redan bor där lever alldeles för länge.
Det finns för det mesta inga planer på att bygga några nya heller och det finns inga pengar över till så stora investeringar. Pengarna har tagit slut .. försvunna i det kommunala svarta hålet .. och många gånger
beror det på ren och skär ekonomisk inkompetens, ineffektivitet eller oförmåga
att se längre än årets budget.
I varje kommun blir det också fler och
fler unga familjer som köar efter de bostäder .. gärna bostadsrätter .. som
eventuellt byggs av kommunens bostadsbolag .. bolag där kommuninvånarna helt
saknar insyn.
Det är också en fråga som jag tycker
borde väckas under partiledardebatten. Vad händer med vinsten i de kommunala
bostadsbolagen? Hur ser hyressättningen ut när det gäller kommunala
verksamheter som skola, vårdcentraler och gruppboenden?
Och medan de ändå har frågan på bordet
.. hur mycket pengar INVESTERAR riskkapitalisterna i vård, skola och omsorg,
när det gäller bostäder, klassrum och vårdplatser som kommunen inte förmår
skramla fram??
För de vinster som kommer att oreras
om är lika för både privata och kommunala bolag .. grundade på lån och avdrag
för att undgå skatt.
Jag blir mörkrädd när jag tänker på
vilken vinstlott jag måste dra för att få ett bra boende i stället för en
toaletthink och en säng i vardagsrummet, om jag inte kan klara mig själv hemma de sista åren
av mitt liv.
Allt som jag samlat och som är till
glädje kommer jag att få offra med undantag från någon särskilt omtyckt
målning, en stol kanske och/eller en byrå med det nödvändigaste .. men böcker,
konstnärsmaterial, tyger och symaskin och min älskade brännugn kommer någon
annan att få glädje av.
Och det är väl förmodligen inte mer än
väntat?
Men jag som i hela mitt liv hämtat
kraft ur naturen, som levt nära djur och växtlighet, som rent fysiskt behöver
känna vinden, regnet, solen mot huden .. kommer förmodligen att få följa
naturens växlingar genom ett fönster som inte går att öppna. Jag som knappast
överlever utan stimulans, kreativitet och skaparglädje kommer antagligen inte
att ha tillgång till någonting alls som går att förändra, leka med, göra om
eller skapa nya idéer av.
Vad ska jag skratta åt? Vem ska jag
krama, älska och leka med?
Visserligen kommer jag nog att vara
renare än jag någonsin varit, leva(?) i en mer strukturerad tillvaro men den
kommunikation mellan människor som är en del av mitt livsinnehåll kommer kanske
att begränsas till människor som inte tilltror mig någon egen tankeverksamhet
och som tilltalar och behandlar mig som ett litet barn.
Och eftersom jag garanterat vet att
jag skulle svara på ett sånt tilltal med att bli både kränkt, motsträvig och
jobbig så är del väl ganska rimligt att tro att det skulle resultera i lugnande
tabletter som smygs ner i den mat som med absolut säkerhet är tillagad av
råvaror som jag gjort mitt bästa för att undvika under hela mitt liv. Det känns
nästan motbjudande att inse att jag med stor sannolikhet inte ens får välja vad
jag vill äta eller dricka??
Om jag blir föremål för samhällets
omsorger så kommer jag att få dö väldigt, väldigt länge innan livet tar slut
och ingen kommer att bry sig eftersom de antar att insidan är lika utsliten och
ointressant som utsidan.
Socialdemokraterna lovar nu guld och
gröna skogar till pensionärerna .. plus sänkt skatt och höjda pensioner. Ja, de
kan till och med tänka sig att riva upp det nuvarande pensionssystemet så att
dagens pensionärer får högre pensioner på bekostnad av sina barnbarns
pensionsvillkor. Barnens pensionspengar intecknades ju den dagen då Göran
Persson "lånade" av dagens pensionärers pensionsförsäkringar i
AP-fonden, så de är ju redan offrade på det altare som ger Makt och Härlighet.
De stora efterkrigskullarna på 40- och
50-talet är en attraktiv väljargrupp .. cirka en fjärdedel av väljarkåren .. tänker
fortfarande klart och väljer omsorgsfullt ut dem som de anser kompetenta att
sköta landets finanser. Det är jättemånga väljare som dessutom har lång
erfarenhet av vallöften som efter erövrad seger lägger till det som inte sades
så tydligt under valrörelsen ... "om
ekonomi tillåter, naturligtvis" .. så det är nog en del politiker som
hoppas på att åldern har medfört det omtalat dåliga minnet.
Och konstigt nog så tillåter ekonomin
sällan större satsningar på de äldre. Särskilt inte på dem som inte kan höja
sina röster själva. Så väntar våra politiker tillräckligt länge så tystnar de
stora väljargrupperna .. blir hjälpberoende, dementa eller .. förhoppningsvis
.. dör, innan de kostar för mycket.
De som lyckas övertyga den här
väljargruppen att de har lösningen på alla problem på ålderns höst kommer kanske
att vinna det här valet .. om de inte är FÖR angelägna om att sockra budskapen
om lösningar till alla andra befolkningsgrupper och på alla samhällsproblem
också .. så att det verkar helt ekonomiskt vanvettigt och osannolikt i
förhållande till de förutsättningar som gäller i övriga världen.
Men som de sjöng i den gamla slagdängan från mammas tid ... "Allting går att sälja med mördande reklam .. kom och köp konserverad gröt".
Nej, att hamna på hemmet är nog inget att se fram emot. Ingen gammeldansk till frukost, mat som skolorna skulle rata, och när de kommer på mig med att porrsurfa på allrummets dator så får väl mina barn komma och hämta ut mig.
SvaraRaderaJag tror inte pengarna räcker,det är nog anledningen till all den propagandan som har varit och är. Att alla äldre har det bättre hemma vilket är en sanning med modifikation.
SvaraRaderaAtt bli gammal är att tappa(orken,kanske minnet,vänner,maka eller make,lusten ,nyfikenheten.)
Kropp och själ hör så samman så om kroppen värker tar det på själen också.
Man kan bli mätt på dagar.
Men det finns dom som ``lever ``ända till slutet.Särskilt dom som hela tiden har projekt och planer.
Men det gäller att se om sitt hus i god tid.Helst enplanshus,sovrum o toa på markplan,lätt att komma ut,breda dörröppningar för rullatorer och rullstolar,räcken ute.Det finns en hel del att förbereda.
Utflykten till Monas ättestupa i Dalsland får inte inställas! Det finns ingen annan väg mänskligt att döma - snälla ta en förhandsbokning nu till den sista färden - att utnyttja när det är dags. Jag vill inte ha en död i förnedring, vårdad av ett samhälle som inte vill ha oss onyttingar där vi bara är en belastning. Om jag lever länge låt mig vara en pigg böna som Dagny Carlsson 101-åringen i Almedalen till slutet. Jag vill leva så länge jag lever! Annars kan man lika gärna dö och för egen hand på ett fjäll!
SvaraRaderagranntanten-Var inte orolig,först lever vi fullt ut sedan när vi känner att det inte håller mer väntar vackra Orshöjden.
SvaraRadera