Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

fredag 13 juli 2012

Jag är en riskkapitalist ...


För många år sedan drabbades vår lilla familj av en serie oförutsägbara händelser som resulterade i att vår ekonomi plötsligt befann sig i fritt fall. För att bromsa in och få en chans att slippa samhällsberoende och/eller livslånga skulder, så sålde vi det som gick att sälja .. hus, bil och diverse kapitalvaror.

Slutresultatet blev ett hyreskontrakt på ett hus med ett väldigt starkt renoveringsbehov och .. faktiskt .. en vinst på ett rätt hyfsat belopp.

Vi hade alltså ett kapital, och vi insåg att det inte skulle vara svårt att "äta upp det" på relativt kort tid eftersom de ekonomiska förutsättningarna inte var de allra bästa.

Vi riskerade i stället pengarna genom att köpa ett hus långt från vår bostadsort. Ett liiitet hus som ingen ville ha och som ägaren förtvivlat gärna ville bli av med. Läget var uruselt, huset omodernt .. men priset lågt och om vi kunde hyra ut det så skulle någon annan betala räntor och amorteringar.

Vi slog till, satte ut en annons och svarade oavbrutet i telefonen i två dagar. Jag hade inte en aning om att det var så många som ville hyra ett hus på landet.

Nu är det sålt till den sista hyresgästen och vi tjänade en hyfsad slant på köpet, trots att vi investerat i renovering allteftersom låneutrymmet ökade.

Så jobbar en riktig riskkapitalist.

Nu har jag gjort det igen .. alldeles själv.

Efter många år av sparande mot ett mål som blev mindre och mindre intressant ju närmare jag kom .. så riskerade jag mitt sparkapital i en bil som jag kanske inte kommer att göra någon större vinst på, men som förmodligen kommer att vara värdebeständig eftersom den är rätt svår att hitta på bilmarknaden.

Jag riskerar mitt kapital som vilken riskkapitalist som helst, och jag räknar med att åtminstone kunna få tillbaka pengarna. Vilket en verklig riskkapitalist skulle se som ett totalt misslyckande.

Men det är inte vilken bil som helst utan min drömbil alla kategorier. För när jag var verkligt ung, för en evighet sedan, så ägde jag en strömlinjeformad amerikansk bil av ett väldigt udda märke. Jag älskade den bilen .. och körde totalt slut på den. Finns den kvar i någon form i dag så är det kanske som reservdel i någon annan liknande bil.

Nu har jag en nästan likadan som står och tar plats i det garage där Maken gärna skulle vilja ha en annan bil parkerad. Den är precis lika vacker som den andra .. och i betydligt bättre skick .. men som alla andra bilar som är nästan lika gamla som jag själv, så är den inte särskilt komfortabel.

Den går som en traktor, ärligt talat. Men fort, det ska erkännas . Så låter den en hel del också .. det skramlar, susar och knarrar både här och där. Det märks att vi båda tillhör en annan generation än de som är inne och trendiga i dag.

Men det är inte bara jag som är intresserad av min bil utan även myndigheterna. Lagen säger att jag måste bevisa att den är körduglig genom årliga besiktningar som utförs av yrkesmän med samma kompetens som dem som reparerar den när något brister eller ger upp.

Egentligen borde en vanlig verkstad kunna utföra det arbete som Svensk Bilprovning gör. Men det vore väl för lätt. Och så är ju vanliga människor med "vinstintresse" i sina verksamheter mer opålitliga än de som lönearbetar för ungefär samma belopp .. det vet ju varenda människa!

Nu går människor i taket över att Bilprovningen är privatiserad och att det finns köpare som är ett riskkapitalbolag med rötter i Cypern. Det är en MYNDIGHET som sålts ut!! När säljer regeringen ut en domstol!!! Katastrofen är nära, landet går under och hur ska det gå och hur ska det sluta och tänk om någon tjänar pengar på det hela??

Men om svenska verkstäder i stället kunde få uppdraget att besiktiga bilar .. då skulle pengarna verkligen göra nytta i här hemma i vårt eget land.

Det finns en lag till som gäller för min bil. Den måste ovillkorligen vara försäkrad och där kan man väl tala om att komma i närheten av domstolar och rättssystemet, eller hur??

Men bilförsäkringar sköts av försäkringsbolag som aldrig någonsin har varit statsägda??

Är inte det lika upprörande???

När förstatligas försäkringsbolagen, kan man undra? Varför höjer inte oppositionen sina röster i den frågan .. för där sitter försäkringsbolagens direktörer med sina bonusar, höga löner och tjänar pengar på svensk lag och vem vet om pengarna stannar i Sverige eller inte?

Något annat som alla vetat alltid, men som kommer som en överraskning för ledande politiker är att människor passiviseras av att tvingas sälja allt som kan ge möjlighet till en framtid när de söker försörjningsstöd.

Om vi hade "ätit upp" alla våra tillgångar och sökt försörjningsstöd, då när vi nätt och jämt fick det att gå ihop sig, hade vi haft betydligt sämre liv i dag. I stället fick vi några riktiga skitår när jag sydde kläder åt Dottern av mina egna kläder, köpte hela djur svart och stod och styckade hemma i köket utan att egentligen veta hur och stickade, sydde, målade och gjorde i princip allt som någon ville betala en slant för.

Det var inga stora summor det handlade om .. men det var en överlevnadsförutsättning för oss .. och trots att jag inte betalade ett enda öre i skatt med undantag för de knappa lagliga inkomsterna jag kunde få .. så vill jag nog påstå att jag varit mer lönande för samhället än om jag kastat  mig ner i det skyddsnät som det är så förtvivlat svårt att komma upp ur.

DN, DN, AB, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar