lördag 31 maj 2014

Äntligen så är den här hemska månaden över!!


Det är så typiskt att jag försöker sluta röka under den i särklass värsta månaden så långt jag kan minnas.

Inte en dag, inte en enda minut under de senaste 31 dagarna har jag glatt mig åt det beslutet. Jag SAKNAR mina ciggisar!! SÖRJER mina rutiner och får inget gjort.

För vad gör jag efter maten numera? Efter frukosten, lunchen och middagen?? När jag vill ha en ursäkt för att göra något annat?

Förr reste jag mig raskt från matbordet och gick med målmedvetna steg ut i friska luften på verandan, satte fart på hjärncellerna med några snabba nikotininjektioner och fortsatte lika raskt, effektivt och målmedvetet med de aktiviteter som jag för tillfället var engagerad i.

Men nu!!!

...............???

Jag sitter där och häckar. Läser lite grand. Klickar mig mållöst runt på nätet. Ser mig håglöst runt omkring och undrar vad som är viktigast? Om det överhuvudtaget finns något viktigt alls??

Tiden går ... och så är det plötsligt lunch?

.. och middag?? Och så är dagen slut och jag känner mig totalt misslyckad.

Dessutom finns det väl ingenting som sänker min stressnivå så lätt och elegant som ett bloss .. och då är det väl extra typiskt att just den här månaden har varit den mest ångestladdade och uppstressade någonsin. På en stressad skala mellan ett och tio så har jag legat stadigt 3 meter över mätpunkten och Maken har på fullt allvar tagit blodtrycket på mig vid ett flertal tillfällen.

Den här månaden var den då jag varje vecka låg fjättrad vid en tandläkarstol under TVÅ TIMMAR medan det borrades, skars och syddes. Resten av tiden gick åt till omänskligt lidande och diverse lättätet som soppor och äggröra.

Då går jag upp i vikt??

Ganska typiskt, eller hur?

Dessutom så har det tagit TIIIID .. som jag kunde ha använt till något annat.

Så blir katten sjuk mitt i alltihop och vi får operera bort tänder på henne .. för säkerhets skull .. för en förmögenhet  .. och så visade det sig att hon hade en kraftig infektion som hon nu medicinerar mot och alla som medicinerat en katt vet att det inte direkt är en stressfri sysselsättning.

Och hela tiden medan detta vanvett pågår så hör jag döden tassa i hälarna på gamla Border Collien.

Tätt, tätt intill mig tillbringade hon mer och mer av sin tid. Vid fler och fler tillfällen fick jag lyfta upp henne från golvet eftersom benen stelnade till medan hon sov och det blev svårare, svårare för henne att hitta dörröppningen eftersom synen försämrades allt mer.

Och jag vet, att våra dagar tillsammans börjar ta slut.

Men hon studsade .. nåja .. lyckligt runt matskålen vid matdags, gick med glädje i skogen under halvtimmes promenader och varje kväll när jag kröp ner i sängen så tänkte jag .. snälla, snälla om det finns någon där .. låt mig slippa vara Gud just den här månaden! SNÄLLA  .. om det finns en riktig Gud, låt oss få den här sista sommaren!

I måndags dog Border Collien på vårt köksgolv med huvudet i mitt knä och hjärtat fick ytterligare ett hål.

Och för första gången sov Rackarkotten i min säng. Tätt, tätt ligger vi och tröstar varandra.

Det här har varit en fasansfull månad på alla sätt.

12 kommentarer:

  1. Kusinen från landet31/5/14 22:50

    Jag känner verkligen med dig!
    Men håll ut med att sluta röka!

    SvaraRadera
  2. Åh, shit. Stackars dig, jag menar det. Ingen ironi.

    Du har all min medkänsla.

    Önskar dig allt gott. Du kommer igen. Men detta var bara för mycket.

    Shit och shit igen.

    V

    SvaraRadera
  3. Skickar så mycket kärlek som jag bara kan.

    SvaraRadera
  4. Det är alltid hemskt när ett älskat djur dör men om du lyckat hålla dig från ciggen i den här situationen så klarar du allt.

    SvaraRadera
  5. Usch, tänker på dig. Svårt att komma med några bra ord. Förutom beundran över att du hållit dig från rökning.

    SvaraRadera
  6. Tråka ord att läsa och jag har på alvar lite rödare ögon efter att ha gjort det.

    Det är nog en klen tröst men ang dina tandoperationer så har det nog varit a-o att du inte rökt för läkningens skull.

    Men att förlora dem som stått en nära överskuggar allt. Får bara hoppas att backspegeln blir lite snällare än realtidsupplevelsens krassa sken.

    SvaraRadera
  7. Att behöva se sitt älskade djur dö är fruktansvärt. Kan bara hoppas att juni nu blir en bättre månad för dig.

    SvaraRadera
  8. Älskade älskade Cybersyster önskar att jag hade kunnat bära dina bördor en aning som du gjort för mig bara genom att finnas till oftast i en telefon.Jag tror att BC finns i djurhimlen där hon nyfiket iakttar en tokig sköldpadda som försöker klättra och andra djur som stått oss nära. Du är den mest fantastiska syster jag kan ha och duktig är du också. Som sagt var jag älskar dig ! Ringer i veckan och bara pratar. Kram - och nu är den här hemska månaden över och INGA sådana skall förekomma mer i våra liv - det bestämmer jag!

    SvaraRadera
  9. Det här gjorde riktigt ont att läsa. Mina allra varmaste sympatier och önskningar om att det ska lätta nu. Inte en sådan månad till. Skickar varma tankar till dig i rymden.

    SvaraRadera
  10. Tack alla!

    På något underligt sätt så känns det lättare att få lägga lite av eländet här och få så mycket värme tillbaka.

    SvaraRadera
  11. Beklagar sorgen, vet hur det känns. Miste själv gammelhunden för några veckor sedan.

    SvaraRadera