"Jag är så jävla trött" ..

.. så började Peter Springare när han, rakt ur hjärtat, beskrev sin arbetssituation som polis. Det visade sig att han inte var ensam om den känslan och inom bara ett par dagar var det över 100 000 "jävla trötta" svenskar som skrivit under på det.

Det var med andra ord guldläge för journalister eller politiker som till äventyrs vill ha en debatt om polisens problem, den växande kriminaliteten och/eller vart vårt rättssystem är på väg.

Men i stället valde man att låta rasist-nazist-fascist-anklagelserna hagla. "Vems ärenden" sprang Peter Springare? Var det hela en rasistisk komplott, iscensatt av Sverigedemokraterna? Borde inte Peter Springare straffas, kölhalas, hatas eller avskedas? Till och med statsministern mumlade något om att Peter Springare hade fel och rikskriminologen och hans kriminolog-sambo uttalade sig fördömande och förklenande.

Och så var den möjligheten förspilld.

Men det dyker alltid upp nya chanser. Tino Sanandajis bok "Massutmaning" släpptes den första februari och trots att jag beställde den tidigt så har jag ännu inte fått den .. så jag antar att jag inte var ensam om att vara angelägen.

Jag har stor respekt för Tino Sanandaji. Den respekten delar jag med många och framför allt med många utanför Sveriges gränser. Men här hemma verkar den vanligaste reaktionen ha varit att göra som Camilla Läckberg, som snabbt googlade fram "rätt" uppfattning och sågade alla fakta innan hon ens läst boken.

Ett erbjudande från Tino Sanandaji där han vänligt erbjöd sig att träffa henne personligen och räta ut eventuella frågetecken emottogs med öronbedövande tystnad.

Det finns alltså bara en sanning .. och den finns på Google.

Så det blev ingen debatt om "Massutmaning". Det blev bara recensioner där de främsta faktaförnekarna, samt rikskriminologen(?), fick fritt spelrum att ta heder och ära av författaren utan att han själv ens var inbjuden.

"Jag är så jävla trött" .. skrev Peter Springare och hoppades att hans nödrop skulle väcka åtminstone någon av de sovande. Det kanske Tino Sanandaji också hoppades?

Så kom då de olika resultaten från de senaste opinionsmätningarna och partiet som delar förstaplatsen när det gäller luddiga budskap och brist på genomförbara lösningar med regeringen slår sina egna rekord?

Moderaterna "störtdök" och fick "katastrofsiffror/ras" .. vilket naturligtvis tolkades som en väljarprotest mot att Anna Kinberg Batra tagit sig friheten att tycka att HELA riksdagen ska representera HELA folket för att uppnå bäst resultat för Sverige. Något som jag är helt överens med henne om.

Men inget annat parti än Socialdemokraterna är så moraliskt högtstående att de kan ta stöd av SD utan att det solkar ner partiet eller den manlige partiledaren. Under förutsättning att det sker i smyg .. som Madickens syster sa.

Så pilutta dig, Anna Kinberg Batra! Tjejer kan faktiskt inte bete sig hur som helst utan att smittas av SD-baciller.

Om jag fick önska mig något så skulle jag önska att det inte kom några fler opinionsmätningar förrän nästa år.

Då .. kanske .. våra politiker skulle kunna ägna sig åt Sverige och medborgarna i stället för att snegla ängsligt på medierna som i sin tur "fokuserar på frågor som ”vem ska samarbetamed vem” och ”vem har bäst strategi”, ”vem av dessa två statsministerkandidaterna har mest flyt” och ”här är den senaste opinionssiffran!”.

Redan när jag var barn insåg jag att mina problem inte försvann om jag låtsades att de inte fanns. Lite senare i livet förstod jag också att ingenting blev bättre av att jag lät bli att tala om det som jag .. eller omgivningen .. upplevde som problem. Eller utmaningar som det heter numera.

Jag önskar att våra makthavare någon gång .. helst förr än senare .. kan komma till den insikten i stället för att fokusera på vad som gör sig bäst på löpsedlarna.

Men just nu känner jag som Peter Springare .. jag är så j*vla trött på hela sk*ten att jag nästan inte orkar reagera längre.

Ledarsidorna,