”Aprilskämt är grymt ..

.. ofräscht och inte okej. Valet i USA borde ha lärt oss faran med fake news” .. läser jag på twitter och känner mig genast lite sorgsen över att leva i ett land där den politiska otydligheten gör att humor nedgraderats till ”fake news”.

Plötsligt känner jag en stark längtan efter Håkan Juholt?

Jag kommer ihåg Juholt-effekten som skulle krossa Alliansen, alla odödliga citat .. Jag kommer likt boxaren Muhammad Ali, min ungdomsidol, att fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi. Men jag kommer att hålla upp garden mycket, mycket hårdare och .. Jag tänkte över en natt och det kändes bra. Det var en underbar natt.

Vi kommer väl alla ihåg hans kulbo, hans förtvivlan när han missat att hon inte kunde bo gratis, hans självinsikt när han valdes till partiledare .. Jag är alldeles för yvig, ostrukturerad – jag har inte en personlighet som passar för att ha ett sådant ledande uppdrag .. och vem minns inte hans drömmar om att vi skulle samlas och värma varandra som pingviner eller söka trygghet under samma paraply.

Håkan Juholt var stora ord, hjärta, entusiasm och drömmar, men totalt fel man på fel plats i fel parti. Men politiken var roligare, samtalet öppnare och ingen kunde väl anklaga den mannen för att inte lyssna på oliktänkande eller sakna visioner. Under Juholtstiden var det till och med fullständigt riskfritt med aprilskämt.

Jag var road, ironisk, kritisk, nästan chockad av hans optimistiska naivitet .. men jag har alltid undrat vad som hänt om Håkan Juholt hade representerat ett mindre toppstyrt, trögt och enögt parti? För även om han var som en elefant i en glasbutik så har vi nog aldrig sett en så sviken och ensam man som Håkan Juholt när han behövde lika mycket uppställ och skydd som det Stefan Löfven får i dag, trots att det handlar om betydligt allvarligare klavertramp än en kulbo för mycket i bostaden.

Hur hade till exempel Miljöpartiet sett ut om Juholt varit språkrör i stället för Fridolin?

Det sägs att vänsterpolitiken står för hjärta och högerpolitiken för hjärna. Men om Håkan Juholt stod för öppenhet, värme och hjärta, vad ska vi då kalla det som efterträdaren Stefan Löfven visat upp?

Herregud vad jag saknar Håkan Juholt, nu när valrörelsen verkar bli en oändlig gyttjevandring i hällande ösregn, utan vare sig aprilskämt, paraplyer eller pingviner!!