Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

söndag 13 februari 2011

Jag har också hyllmeter av ..

.. Ed McBain och de trängs med böcker av Elisabeth George, Marian Keys, Mons Kallentoft och så gott som samtliga av våra svenska kvinnliga deckarförfattare.

Det är inte för att bilda mig eller höja mina kulturella värderingar jag har de här böckerna i travar lite varstans här hemma. Inte heller för att berika mitt språk eller för att njuta av särskilt vackert formulerade meningar. Jag läser för att bli underhållen, rymma från vardagen, slippa krav på att förstå eller lösa komplicerade problem och för att slippa ta beslut som jag inte orkar ta just då.

För att få vila, helt enkelt.

Det finns författare, artister och skådespelare som jag djupt ogillar. Personer vars offentliga bild känns rent motbjudande och vars prestationer och självförhärligande uttalanden fyller mig med avsmak och förakt. Jag kan tycka att en del som anser sig själva tillhöra en kulturell och bildad elit .. säljer ut sig för pengar och publicitet och jag kan säga ett och annat till Maken om den saken. Det finns böcker jag inte kan ta till mig bara för att känslan av äckel över författarens offentliga person solkar ner sidorna så de blir oläsbara .. det är synd, men mänskligt.

Men aldrig, aldrig har jag känt det lilla minsta sug efter att ställa mig på samma självbelåtna nivå och spy ut mitt ogillande och förakt över en namngiven person som jag inte känner personligen och bara har andra människors uppfattning om.

Varför skulle jag göra det?? Vad skulle det göra för skillnad?

Författaren Bengt Ohlsson har inte läst något av Camilla Läckberg, men har hört desto mer om andras åsikter om henne. Det tycker han är av intresse för allmänheten och skriver ett otrevligt stycke om henne som sedan utmynnar i en kokett redovisning av hans egen samling av Ed McBain som minsann inte är så mycket att hänga i julgranen heller, om man tänker efter.

Fast det är ju naturligtvis en milsvidd skillnad mellan dem och Camilla Läckbergs böcker .. som han inte har läst, förstås.

Själv använder han Camilla Läckberg för att locka läsare, hoppas på reaktioner och lite trivsam mediabelysning och avrundar sedan med en navelbetraktelse som ska ta udden av oförskämdheterna han inledde det hela med.

Ett så obeskrivligt slöseri med tid! Precis lika meningslöst som det här inlägget som jag skriver i all hast innan kalopsen serveras!

Tänk att vi är så lika Bengt Ohlsson och jag .. han där uppe i kulturens elfenbenstorn och jag här nere i massornas ogräs??

AB

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar