lördag 30 juli 2011

Sorg ..

Jag orkar inte riktigt med nyhetsflödet just nu.

Medias oavbrutna frossande i detaljer kring terrordådet för en vecka sedan verkar inte mattas av och för varje intervjuvad sörjande tänker jag på den gång jag själv chockades av ett oväntat dödsfall i familjen.

Ett telefonsamtal .. och så stannade tiden och hjärtat kramades samman i en smärta jag aldrig tidigare känt. Allting som skulle sägas sedan .. skulle förbli osagt och allting som vi skulle göra tillsammans skulle aldrig kunna ske.

Livet blev som inkapslat i en bubbla av sorg, saknad och förtvivlan. Jag ringde till en telefonsvarare och lyssnade på en röst som för evigt hade tystnat .. och grät över allt jag hade osagt och allt jag vill säga.

Allt som jag gjorde och sa då, är insvept i ett dis .. jag kan inte riktigt minnas det. Jag var vid det tillfället helt ensam och vände mig i min akuta förtvivlan till prästen på orten som mest blev pinsamt berörd när jag frågade ... h*n var här ju alldeles nyss!! Var är h*n nu??

Just då kändes det så viktigt att få ett svar även om det hade handlat om Gud och himlen som jag inte tror på .. men det enda jag fick var prästens egna funderingar vid hans egen mors bortgång.

I dag är jag djupt tacksam över att vara en så obetydlig människa att ingen journalist ens visste att jag fanns, och jag känner ett obeskrivligt medlidande med alla dem som inte får vila i sin egen sorg, inte får utrymme för sin egen saknad och tvingas att se sina egna förtvivlade reaktioner på tidningssidorna världen över.

Att vara tillsammans, att vara många, att dela smärtan och tala om det mest sönderslitande med människor som vill dig väl .. det är läkande när du är skör och nedbruten.

Men att oupphörligen störas och utnyttjas i det sorgearbete som är oundvikligt för att livet ska kunna gå vidare .. det måste vara bland det värsta man kan råka ut för.

Expr.

5 kommentarer:

  1. Mitt djupa deltagande i din sorg.

    Jag kände detsamma, efter min mor.

    Hon dog alldeles för tidigt.

    Jag hedrade henne.

    Jag fick min hustru i stället.

    ;-)

    V

    PS. Jag bits inte. Inte hårt i.a.f.

    :-P

    SvaraRadera
  2. Vissa medier vältrar sig i ohyggliga detaljer och gräver i människors sorg på ett sätt som inte tillför något utom en förstärkt övertygelse om att medierna/journalisterna är skamlöst vidriga. På senare år har jag mer och mer funderat på om det inte är nödvändigt med en förändring av tryckfrihetslagstiftningen. Från början var det ju inte meningen att den skulle utnyttjas på det sätt som sker nu. Men inskränkt tryckfrihet är inte heller bra. Media ställer till det så att det blir som det gamla valet mellan pest och kolera.

    SvaraRadera
  3. Sorg är personlig, att grotta sig i gräva i andras sorg är vidrig. Man skall stötta efter vad som kan stöttas och bara som medmänniska att köra en själslig striptease på sörjande i alla media är det äckligaste man kan göra. Se vad som sker i Utöjakatastrofen - barn som legat bland sina dödskjutna vänner, simmat för sitt liv skall innan de fått hjälp uttala sig i tv om det de varit utsatta för. Till vad nytta vet jag inte mer än möjligt sensationssyfte.INGEN skall exponeras på det sättet INGEN.

    SvaraRadera
  4. Visionären .. jag är inte så ömtålig! Hundarna nafsar på mig både här och där när vi leker med varandra .. men det går inte hål på tillgivenheten för det!

    Ghost .. tack för dina kommentarer både här och tidigare .. du säger mer med mindre ord som vanligt. Medias klagomål över tonläget på nätet klingar falskt och känns som rent hyckleri när man läser rubrikerna som ska få oss att tycka i RÄTT riktning! Jag mår illa!!

    Granny .. både du och jag vet att en människa i djup sorg och chock inte riktigt förstår vad som händer och sker utanför den stillastående tiden. Att utnyttja det för att sälja tidningar känns hemskt och cyniskt ..

    SvaraRadera
  5. Att jag inte besökt dig (och andra) på ett tag beror på att jag lagt praktiskt taget all tid på att etikettera och kategorisera alla egna blogginlägg. Ett hästjobb som nu är klart.

    SvaraRadera