Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

onsdag 29 februari 2012

Rätten att bli Mamma.


Det finns väl ingen önskan som är så het och stark som den att bli förälder? Alla hormoner i kroppen skickar oupphörligen signaler när det är dags och känslan av saknad är tung för alla som av någon anledning inte får sin dröm och längtan uppfylld.

När nu tre fjärdedelar av Alliansen lägger ett förslag om att tillåta insemination av singlar så är det ju av enorm betydelse för dem det berör .. och min åsikt i frågan är egentligen helt ointressant.

Men vad som stör och gnager är att det här handlar inte om rätten att bli förälder. Det handlar om rätten att bli MAMMA.

Vi har redan laglig rätt att INTE bli mamma.

Men papporna då .. de har ingen föräldrarätt alls?

Redan nu kan kvinnan välja att avbryta en graviditet som kommer olägligt, även om mannen är villig att ta ansvaret och föräldraskapet.

Även om han bönar och ber om att få göra det.

Det spelar ingen roll hur länge förhållandet varat, hur väletablerad och socialt välanpassad han är eller hur stor hans längtan efter barnet är .. kvinnans rätt i det här fallet är absolut.

En ensamstående man som längtar efter barn .. har ingen rätt att bli förälder. En ensamstående kvinna har flera möjligheter och nu kanske också med hjälp av samhällets resurser.

I jämställdhetsdebatten framhålls alltid att barnet är lika mycket mannens ansvar, föräldraledigheter ska delas lika och kvinnan och mannen ska ha samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet.

"Det är inget fel på singelmorsor, Kd" .. skriver Expressen i sin ledare i dag.

Det är nog inget fel på singelfarsor heller, tror jag? 


Men varför talar ingen om mannen i den här diskussionen? Alla singelmän som längtar efter att bli PAPPA? Har inte män rätt att bli föräldrar .. utan en övervakande Mamma? Är det vad vi menar med jämställt föräldraskap?

Den heliga Modern .. och så den nödvändiga pappan när hon behöver honom?

Jag vänder mig inte mot rätt till inseminationer för singlar .. långt därifrån .. men den frågan gnager på ett obehagligt sätt och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig?

DN, DNSvD, SvD, SvD, SvDExpr., AB,

5 kommentarer:

  1. Jag förhåller mig enl det du redan räknat upp. "släpp" föräldraskapet fritt då´rå?

    men --se till att mannen kompenseras sina fysiska oförmågor i ärendet!

    "Stackars singelmorsor som "måste" åka utomlands å blir inseminerade annars" heter det.

    Barnkonvention någon?

    Jamen sätt igång å karva underliv på löpande band här då? så alla som blir skickade till sina ursprungsländer för omskärning slipper det?

    SvaraRadera
  2. Det är ett EFTERSTRÄVANVÄRT ideal att ett barn har två föräldrar - en mamma och en pappa - som deltar i barnets utveckling och fostran.

    Nu reliseras inte alltid ideal... - det är därför som de kallas för *ideal* - men det betyder inte, att alla ideal bör skrotas av medlidande med dem, som inte kan leva upp till något ideal.

    Men - så har nu skett.

    Pappor behövs inte = det nya idealet

    Det behövs ju bara lite sperma, eftersom

    staten är pappa till alla barn = det nya idealet.

    SvaraRadera
  3. Det är inte så att många barn lever med en singelförälder. Det är så att många barn lever med en förälder i taget! Detta beror ofta på den egoism som präglat våra feminister de senaste decennierna. Nu har feminismen gjort svenska kvinnor så oattraktiva att det blivit problem för dem att hitta män som vill göra dem med barn och därför känner sig samhället nödgat att införa artificiell befruktning av dessa trista egoistiska varelser. Varför skall vi alltid gå runt problemen istället för att lösa dem. Det vore mycket bättre om femnisterna tänkte om och att fler svenska kvinnor blev attraktiva att leva med för svenska män, än att samhället måste befrukta dem artificiellt och sedan låta barnen växa upp helt utan pappa. Detta kallar feministerna en seger, men för vem? Barnen utan pappor lär inte tjäna på det och donatorerna lär väl knappast bli glada när ett gäng pappalösa artonåringar plötsligt tar kontakt.

    SvaraRadera
  4. A! De singelkillar som vill ha barn måste slå sig samman med de som verkar för att surrogatmödraskap ska bli lagligt.
    Ingenting hindrar ensamstående män från att bilda en egen förening och kämpa för sin fråga. Vi ensamstående kvinnor har kämpat i åtta år för denna fråga. Vi har inte väntat på att någon annan intressegrupp ska föra vår talan.
    För de singla männen kommer det vara klart att det ensamstående föräldraskapet är en godkänd form av föräldraskap (i och med detta) - så de har "bara" den reproduktiva delen att kämpa för - surrogatmödraskapet!

    /Pippigull

    SvaraRadera
  5. Att få barn är ingen rättighet. Varför ska landstinget egentligen bekosta det? Vid adoption måste man betala ganska stora summor ur egen ficka, men väljer man den medicinska vägen kostar det bara några hundringar. Jag vet, jag har försökt båda.

    Sen tror jag att det största man kan göra för jämställdheten mellan könen är att utveckla p-piller för män. Då kan 1.) män inte tycka att de fick ett barn på halsen, 2.) båda är lika skyldig att skydda sig och 3.) biverkningarna fördelas lika.

    SvaraRadera