Vad vill Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet?

Jag har suttit som limmad vid alla olika pressträffar med talmannen och diverse partiledare och har fortfarande inte en aning om vad Jonas Sjöstedt egentligen vill?

Vad Jonas Sjöstedts parti INTE vill är däremot glasklart. De vill INTE bli uteslutna från politiskt inflytande i fyra år och de vill INTE ha en regering med högerpolitik utan möjlighet att vara med och påverka och de vill INTE bli av med ”alla reformer” som de anser sig ha fått igenom under förra mandatperioden.

Men vad vill Jonas Sjöstedt, mer än att få några luddigt formulerade muntliga löften om ”visst” inflytande i de frågor som inte ingår i överenskommelsen med Liberalerna och Centern?

Själva överenskommelsen får tydligen ligga fast, med skrivningen om att Vänsterpartiet ska hållas utanför allt politiskt inflytande?

Göran Eriksson i SvD kallar Jonas Sjöstedts protest för en ”mjukisrevolt” och det var nästan vänligt uttryckt med tanke på vad han egentligen begärde – Stefan Löfvens muntliga löfte att Vänsterpartiet skulle få vara med och leka, ”som en del av regeringsunderlaget”, om de bara väntar tills Stefan Löfven blivit vald och kan göra som han vill.

Jonas Sjöstedt nöjer sig alltså med en ”symbolseger” genom att skramla med vapen han inte tänker använda och uttrycka tomma hotelser, eftersom han redan vet att det enda Stefan Löfven vill ha av C och L är deras röster i statsministeromröstningen.

För menade han allvar med alla hårda ord så borde han kräva att ”den förnedrande” skrivelsen om Vänsterpartiet skulle strykas ur fyrpartiuppgörelsen.

Redan innan Stefan Löfven blir vald, med stöd av Vänsterpartiet, verkar det som att allt Annie Lööf och Jan Björklund får ut av Januariöverenskommelsen är ett stort antal utredningar, några nådegåvor och ett ofrivilligt samarbete med Vänsterpartiet i alla övriga regeringsbeslut som inte kan skjutas upp till efter nästa val eller tydligt och tvingande formuleras i de 73 punkterna i JÖK – eller Januariblåsningen, som den också kallas.

Om de ens får det?

Men vad jag har verkligt svårt att förstå är varför S, Mp, L och C, inte en enda gång under en hel månad, ägnade en tanke åt att Vänsterpartiet var förutsättningen för att hela uppgörelsen skulle gå igenom i riksdagen?

Hur sjutton ska den här regeringen kunna styra ett helt land när de inte ens kan presentera ett regeringsunderlag som håller ihop?