Vinster och förluster i välfärden.

Under de här kommande dagarna har jag två möten inbokade med aktörer inom den hemska, giriga, privata välfärdssektorn.

I ena fallet är det ett lite trist möte eftersom det handlar om en verksamhet som snart inte finns tillgänglig längre. För när människor är så angelägna om att göra rätt för sig, utföra sitt uppdrag på ett kvalitetssäkert och bra sätt, att de utför sitt uppdrag så det till fullo tillgodoser "kundens" berättigade krav och när personalstyrkan är så stor att allt sköts enligt regelboken, så blir det inga vinster .. tvärtom, förlusterna blir så stora att hela verksamheten måste läggas ner.

Det är inga stora summor per vårdtagare som våra kommuner delar ut, det ska ni veta.

Nästa möte är desto roligare och är med ett företag inom välfärdssektorn som lyckats kombinera kvalitet och vinst, och som använder en del av den sistnämnda till att sätta guldkant på tillvaron för dem som ansvarar för utförandet av själva vården.

Därför är jag medbjuden på frukost, lunch och kaffe på ett trevligt konferenshotell och får dessutom vara bisittare när alla samtalar på lika villkor om vad som varit bra, vad som fungerat dåligt och vad som kan göras bättre under en dag fylld av glada skratt och självironiska anekdoter från en rätt tuff vardag. En mötesrutin som sker var fjärde månad!

Så läggs riktlinjerna upp för en vård med hög kvalitet och regelbunden uppföljning av att alla får ett liv som fungerar bra, både för dem som behöver vården och dem som utför den.

Jag tänker tillbaka på min egen mamma som fick tillbringa sina sista år i ångestfylld förvirring i en verksamhet där tidsbristen fick personalen att utföra arbeten på ett sätt som de tvingades be om ursäkt för inför de anhöriga. Gamla människor som levde instängda i obegriplig ensamhet och var totalt beroende av stressade anhöriga för att få någon slags livskvalitet. Påfallande många saknade dessutom helt den möjligheten.

Det var ett kommunalt äldreboende av den sorten som sannerligen inte gjorde några vinster som syntes .. annat än dem som kanske spillde över till det kommunala bostadsbolag som satte hyran för hela verksamheten?

Jag är fullständigt övertygad om att variationerna inom välfärdssektorn är oändliga, det finns bra, fantastiska, fullständigt urusla, dåliga och enbart nöjaktiga verksamheter inom både de privata och de kommunala verksamheterna, men jag hoppas att  jag, eller mina anhöriga, har valfrihet när och om den dagen kommer?

För ibland känns texten på mitt cigarettpaket .. RÖKNING DÖDAR .. inte som ett hot utan mer som ett löfte om att den tiden förhoppningsvis blir kort om den över huvudtaget hinner infinna sig.

AB, SvD, SvD, DN,