torsdag 18 oktober 2012

Vinster och förluster i välfärden.


Under de här kommande dagarna har jag två möten inbokade med aktörer inom den hemska, giriga, privata välfärdssektorn.

I ena fallet är det ett lite trist möte eftersom det handlar om en verksamhet som snart inte finns tillgänglig längre. För när människor är så angelägna om att göra rätt för sig, utföra sitt uppdrag på ett kvalitetssäkert och bra sätt, att de utför sitt uppdrag så det till fullo tillgodoser "kundens" berättigade krav och när personalstyrkan är så stor att allt sköts enligt regelboken, så blir det inga vinster .. tvärtom, förlusterna blir så stora att hela verksamheten måste läggas ner.

Det är inga stora summor per vårdtagare som våra kommuner delar ut, det ska ni veta.

Nästa möte är desto roligare och är med ett företag inom välfärdssektorn som lyckats kombinera kvalitet och vinst, och som använder en del av den sistnämnda till att sätta guldkant på tillvaron för dem som ansvarar för utförandet av själva vården.

Därför är jag medbjuden på frukost, lunch och kaffe på ett trevligt konferenshotell och får dessutom vara bisittare när alla samtalar på lika villkor om vad som varit bra, vad som fungerat dåligt och vad som kan göras bättre under en dag fylld av glada skratt och självironiska anekdoter från en rätt tuff vardag. En mötesrutin som sker var fjärde månad!

Så läggs riktlinjerna upp för en vård med hög kvalitet och regelbunden uppföljning av att alla får ett liv som fungerar bra, både för dem som behöver vården och dem som utför den.

Jag tänker tillbaka på min egen mamma som fick tillbringa sina sista år i ångestfylld förvirring i en verksamhet där tidsbristen fick personalen att utföra arbeten på ett sätt som de tvingades be om ursäkt för inför de anhöriga. Gamla människor som levde instängda i obegriplig ensamhet och var totalt beroende av stressade anhöriga för att få någon slags livskvalitet. Påfallande många saknade dessutom helt den möjligheten.

Det var ett kommunalt äldreboende av den sorten som sannerligen inte gjorde några vinster som syntes .. annat än dem som kanske spillde över till det kommunala bostadsbolag som satte hyran för hela verksamheten?

Jag är fullständigt övertygad om att variationerna inom välfärdssektorn är oändliga, det finns bra, fantastiska, fullständigt urusla, dåliga och enbart nöjaktiga verksamheter inom både de privata och de kommunala verksamheterna, men jag hoppas att  jag, eller mina anhöriga, har valfrihet när och om den dagen kommer?

För ibland känns texten på mitt cigarettpaket .. RÖKNING DÖDAR .. inte som ett hot utan mer som ett löfte om att den tiden förhoppningsvis blir kort om den över huvudtaget hinner infinna sig.

AB, SvD, SvD, DN,

6 kommentarer:

  1. Ledsen du får inte röka på specialboendet när du kommer dit. Enda sättet är du i förvirrat tillstånd råkar sätta eld på dig när du tjuvröker.Hemtjänsten kan neka att gå hem till dig som rökare då du utsätter dem för passiv rökning(för resten harde inte tid att hjälpa dig ändå) Lovar att skynda mig till dig då du i framtiden behöver rökhjälp - kommer på min skateboard

    SvaraRadera
  2. Intressant...

    Vad är den stora skillnaden mellan de två verksamheterna då? Vad gör de lyckosamma som de konkurshotade inte gör och vice versa?

    SvaraRadera
  3. Anonym 21:07 .. Som jag ser det från ett utanförperspektiv så är;

    .. verksamhet 1 uppbyggd enligt ett klassiskt företagarkoncept. En styrelse som formulerar en idé/vision, en administration som anställer och ser till att styrelsens krav verkställs och längst ner på utförandenivå .. en personalgrupp som gör det de blir tillsagda. I verksamhet 1 är personaltätheten/kostnaden högre än i ..

    .. verksamhet 2 som har en betydligt mindre administration med företagsledare som är aktivt delaktig. Personalgrupper som har frihet att formulera sina önskemål och framföra sin berättelse nedifrån och uppåt så att arbetet anpassas till verkligheten och fungerar effektivt och både ger god omvårdnad och god arbetsmiljö. (jag kan inte beskriva det på något annat vettigt sätt).

    På så sätt har alla samma påverkansmöjlighet även om det ytterst är företagsledaren som bär ansvaret och har sista ordet.

    Det som är mest slående är skillnaden i arbetsglädje och samhörighetskänsla och i hur betungande arbetsuppgifterna upplevs i de olika verksamheterna, trots att det skiljer i personaltäthet.

    ( .. det är sent och jag borde egentligen vänta tills jag blivit lite piggare med att besvara din kommentar, men i morgon är jag inte hemma så du får tänka lite själv. Fråga gärna om det känns oklart.)

    SvaraRadera
  4. satan, du är rökare...nåja- jag älskar dig ändå även om djupa tungkyssar nu är obeskrivbart uteslutna =/

    Förutom ovanstående petitesser är din text helt makabert klockren som vanligt.

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  5. Det finns en grundläggande skillnad som går att förtydliga ytterligare. Den ideologiska. Den ena går främst ut på allas rättighet att få vård och omsorg. Den andra har främst profiten, vinsten som mål. Det finns bra och dåliga exempel i båda lägren. Mycket beror på den enskilda "medarbetarens" engagemang och intresse.

    SvaraRadera
  6. Näe Kalebass, du har fel.

    I det exemplet Anybody nämner ovan mår personalen bättre och vårdtagarna får bättre kvalitativ vård samtidigt som ägarna till företaget tjänar mer pengar.

    Anybody, jag jobbar med sådana här frågor i privat sektor och det du nämner låter precis som framgångsrika företag jobbar. En engagerad ledning som sätter sig in i detaljerna i de praktiska problemen på fabriksgolvet och skapar förutsättningar för att det ska gå att jobba smartare och effektivare med bättre kvalitet.

    Det är så tråkigt att det engagerade ledarskapet som baserar sina åtgärder på förståelse av problemen är så sällsynt inom det offentliga.

    SvaraRadera