onsdag 8 mars 2017

Förr, i en annan tid, ..


.. tyckte jag att det var roligt att min födelsedag var på samma dag som den Internationella Kvinnodagen.

Det tycker jag inte längre. Nu för tiden börjar och slutar min födelsedag med förhöjt blodtyck, dåligt humör och en känsla av skam.

Zara Larsson har blivit utsedd till Årets Kvinna 2017? Det är något som jag måste undvika att ha en åsikt om eftersom jag tillhör den åldersgrupp som hon anser ska dö fortast möjligt. Jag är dessutom gift med en vit, heterosexuell medelklassman i övre medelåldern som är ännu mer onödig i Årets Kvinnas idealtillvaro.

BirgittaOhlsson, Liberalernas duktiga flicka, går ut hårt i Dagens Industri och hävdar att "varje kvinna behöver ett eget sparkapital som gör att hon kan bryta upp från dåliga arbetsplatser och dåliga relationer. 100.000 kronor på banken är en frihet som alla borde försöka skaffa sig" och det kan väl ingen missunna någon, eller hur?

Men det faller väl på de sista orden i meningen .. "borde försöka skaffa sig". Birgitta Ohlsson är riksdagsledamot, har varit både EU- och jämställdhetsminister och borde därför veta att de kvinnor som saknar förutsättningar att "försöka skaffa" sig ett dra-åt-helvete-kapital på 100 000 kr är de som har staten/kommunen/landstinget som arbetsgivare.

En undersköterska, med elva års arbetslivserfarenhet, har inte mer än 23 000 kr brutto i månaden och det är knappast en inkomst någon kan spara ihop 100 000 kr för regniga dagar på. Även om hon försöker aldrig så ihärdigt och duktigt.

Samma sak gäller för poliser, hemtjänstpersonal och anställda i omsorgen om funktionshindrade och äldre.

Livsviktiga yrken, där det redan saknas personal. Yrken som ingen vill utbilda sig till.

Ebba Witt-Brattström vill se "fler briljanta kulturkvinnor" .. men jag personligen skulle vilja se färre ensamma fattiga äldre kvinnor utsättas för en bristfällig .. och ofta skrämmande opersonlig .. hemtjänst och näringsfattiga måltider levererade veckovis i osmakliga förpackningar.

Så läser jag om Byggnads lilla solidaritetshandling och eftersom jag lyssnade på Jörgen Huitfeldts intervju med Lena Rådström Baastad i P1 och läste Sydsvenskans intervju med den rektor som ansåg att de skolungdomar som våldtar är lika mycket offer som den som blir våldtagen, så känner jag precis här och nu att jag har fått nog.

Det är som att leva i ett främmande land. Jag kan inte längre orientera mig, känner inte igen mig och har ärligt talat helt tappat motivationen för att försöka förstå eller kommentera det som händer.

När jag började med den här bloggen var det för att kunna diskutera frågor som ingen var intresserad av att diskutera i min egen lilla medelklasstillvaro. Nu gör vi inget annat så det blir lite väl mycket av svensk inrikespolitik i vardagen.

Det finns så många som orkar och kan. Johan Westerholm och hans medarbetare på Ledarsidorna. Fredrik Antonsson och hans vänner på I Otakt. Hans Li Engnell på Fristad, Fnordspotting, Jens Ganman och många fler .. läs dem, de finns i min blogglista. Glöm inte att kommentera om du blir berörd .. det, och ekonomiska donationer, är bränslet som gör att de orkar fortsätta.

Jag orkar inte reagera längre. I mina ögon river vår nuvarande regering sönder livet för så många människor att det känns plågsamt. De sparar pengar på de svagaste och mest utsatta och kallar det för "Trygghet i en ny tid". Det känns som ett hån.

Jag måste ta en paus i hopp om att så småningom känna mig så engagerad att jag inte kan låta bli att lägga mig i diskussionen igen.

Men jag tycker att det är roligt att skriva. Jag vill ha kvar stunderna med den här bloggen. Det gäller bara att hitta något annat att skriva om? Men vad?

Det ska jag ägna lite tid att fundera över.


18 kommentarer:

  1. Trodde du tänkte ge upp!
    Våga bara...
    Du och dina listkompisar gör ju att man finner ett visst hopp i tillvaron.

    SvaraRadera
  2. Grattis på födelsedagen! ��Du får väl sympatisera med oss män på mansdagen om nu en sådan dag finns... ett förslag är en penis- mössa:-)!

    SvaraRadera
  3. Jag delar din mening om att regeringen är en katastrof, men ibland tänker jag på hur det skulle ha gått om Reinfeldt suttit kvar ? Han med sina "Öppna våra hjärtan" Han hade garanterat fått en rejäl regeringskris. Eller vad tror du ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det hade nog varit värre. Inte på grund av Reinfeldt, även om jag inte gillar honom och hans politik. Nej, den hade varit värre därför att då hade vänstern och media inte behövt förhålla sig till verkligheten alls, utan hade fritt spelrum att kritisera Alliansen och samtidigt skrika rasism så fort någon försökte komma med förslag.
      Vi skulle ha samma problem som under förra mandatperioden, vänster som skriker om nazist-fascist-rasister så fort Alliansen fick igenom sin politik, eftersom det skulle ske med hjälp av SD. Medan de själva kan hoppa i säng med SD för så fort det hjälper dem, utan att det hörs ett knyst.
      Det var Alliansens flyktingpolitik som fick SD att växa, men det var SDs framväxt som gjorde att ingen 'flyktingfientlig' i alliansen kunde stoppa galenskapen.
      Sossarna pratade högtravande om att inte låta SD få inflytande, men utnyttjade dem så fort de kom åt.
      Så, vi fick nog det minst skadliga alternativet.
      DÖ? Dåligt, ja, men det minst dåliga alternativet. Vi hade suttit i skiten ännu värre annars.

      Radera
    2. "Nej, den hade varit värre därför att då hade vänstern och media inte behövt förhålla sig till verkligheten alls, utan hade fritt spelrum att kritisera Alliansen och samtidigt skrika rasism så fort någon försökte komma med förslag"... exakt detta tänkte jag svara men Anonym 8:48 hann före. Alliansen hade tyvärr aldrig klarat trycket från vänstern och vänstermedia.

      Men nu vet vi hur det blev .. och ändå så tycker så många som nästan 30% att landet är tryggast med en socialistisk regering?? Det är oerhört svårt att förstå??

      Radera
  4. Varför inte flytta utomlands? Senast om sex år går jag i pension. Då drar jag och hustrun. Fort som bara den.

    SvaraRadera
  5. Så synd så synd. Även om det finns andra som skriver om samma saker så är ditt sätt speciellt. Så träffande så cyniskthumoristiskt så huvudet på spiken varje gång. Jag har ju följt din blogg ett par år och när jag hittade den så tyckte jag det var så bra så jag gick tillbaka och läste alltihop från början. Hoppas du kommer över den här svackan också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla behöver vi bekräftelse för att orka när livet hamnar i uppförsbacke och det är kommentarer som din som gör att det är omöjligt att sluta skriva.

      Och om det är sant att du orkat igenom alla ordmassor som jag fyllt det här utrymmet med under 7 år så har du kanske märkt att jag var mycket gladare i början?

      Jag vill gärna hitta tillbaka dit. På något sätt?

      Radera
    2. Svart-Malin9/3/17 22:21

      Precis så gjorde jag också när jag hittade hit för kanske fem år sen.
      Jag gick tillbaka och läste allt om alla hundar och katter och allt annat. Och som jag skrattade ibland!:D Och nickade, och drog efter andan av förundran över att någon så precist satte ord på mina tankar. Inte alltid kanske, ibland tänkte jag: njo men,... Tänkvärt och intressant var det dock alltid.

      Håller helt med om att bloggen är speciell och inte liknar andra som skriver om samma saker. Hit in brukar jag gå med morgonkaffet varje dag.

      Radera
  6. Åh nej. Försök inte. Du år anledningen till att jag har vettet i behåll... Våga inte sluta. Min dagliga rutin numera, istället för dagstidning: 1. Avpixlat och fria tider, för nyheter. 2. Westerholm, Fnodspotting, Engelau och Antonsson, för analys och bakgrundsfakta.

    Och 3. Anybody. För min själ...

    Read my lips: Våga.Inte.Sluta!

    (Jag förstår din utmattning. Har den själv. Funderat på att skaffa bin?)

    /cpc

    SvaraRadera
    Svar
    1. BIN!! Det var en uppiggande tanke. :-)
      Jag har haft många konstiga djur och nästan en kamel .. men aldrig haft en tanke på bin.

      Radera
    2. Fascinerande varelser. 30 miljoner år gamla som art, och så annorlunda mot oss att det inte finns någon gemensam grund alls för kommunikation. Ändå fungerar ett samarbete, och jag finner att jag går runt och småpratar med dem när de jobbar med mitt hallonland... Och letar efter växter att plantera som ger dem maximalt utbyte. Om du skulle få lust till mer än en tanke, så är detta en rätt bra plats att besöka; http://småbruk.se/

      /cpc

      Radera
  7. Svart-Malin9/3/17 21:39

    "Det är som att leva i ett främmande land." Ja det är det. Jag har sagt det förr många gånger, för mig är det så att jag i långa perioder går in i en slags inre exil för att stå ut. Det innebär att jag försöker distansera mig så mycket det går och även syssla med andra saker än vår hemska samtid. Jag brukar sådana perioder känna att det här är inte mitt land annat än till geografi och natur.

    Sen händer något som gör mig så heligt förbannad att jag liksom vaknar till och ruskar på mig. Senast var det landslaget (dam) i fotboll med sina sinnessvaga citat på matchtröjorna. Jag ville stå upp och ryta: ni är inte mitt landslag och jag hoppas ni åker på stryk i varenda match i fortsättningen och inte kommer till VM eller EM en enda gång till!
    Detta landslag som jag följt ända sen 70-talet, nu tog "de" även det ifrån mig. :(

    Jag är säker på att du får lusten att skriva och tycka tillbaka Any, men tills dess rekommenderar jag en tillfällig inre exil. Det finns annat att skriva om, t.ex Den Makalöses bedrifter. Och naturen omkring dig, djurlivet i närheten, och har du sytt något trevligt eller gjort något annat roligt hantverksmässigt? Har du sett en riktigt bra film?

    Sluta får du inte göra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "för mig är det så att jag i långa perioder går in i en slags inre exil för att stå ut. Det innebär att jag försöker distansera mig så mycket det går och även syssla med andra saker" .. det kan inte uttryckas bättre. Jag börjar misstänka att vi är många som känner på samma sätt.

      Radera
  8. Hej.

    "Don't get mad. Get even."

    Positivt tänkande må vara en så sliten klyscha att Trojanska hästen kallar den för stofil, men den har sina poänger.

    De små vackra goda sakerna ger en kraft att på var och ens eget lilla vis plantera tuvor framför nutidens Juggernaut - och den gärningen blir inte sällan sin egen belöning.

    Sinnet vässas, vänner och bekanta fås att tänka till, och ju djupare svacka man har desto mer utrymme att ta sats har man!

    "Men nu vet vi hur det blev .. och ändå så tycker så många som nästan 30% att landet är tryggast med en socialistisk regering?? Det är oerhört svårt att förstå??"

    Ju mer pressade de där trettio procenten blir, desto mer fanatiska blir de och desto mer hårdhänt kommer de gå fram.

    Det skall man inte förfasa sig över; det skall man utnyttja.

    Det andra gör mot en, ger de en rätt att göra mot dem själva, trots allt, och vanliga människors grumsande med varandra skrämmer de trettio procentens ledarskikt mer än något annat - 'Tänk! om vanligt folk har rätt, och har haft rätt hur länge som helst? tänk om vi, den upplysta eliten; de progressiva föregångarna, saknar sunt förnuft?'

    Så tror jag den gyllne ring de drar varandra runt i ser ut.

    Håll ut; vi är många som du - helt vanliga svenskar - och vi diskuterar allt mindre vad som är fel, och allt mer vad som skall göras. En vanlig röst som din är mer värd än någon experts, ty experten talar ur elitens extrema perspektiv vad han eller hon än säger.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare
    PS Som flera andra nämnt ovan finns det mycket annat att skriva om för att undvika se allt som vore det tjärbestruket - husdjurseskapader är blott ett exempel. DS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Två själar och en tanke ;-) Jag funderade precis på om jag skulle börja med en ny kattblogg i stället för den som försvann tillsammans med AB:s bloggportal.

      Radera
    2. Jag är kaputt, slut i rutan frusterad och grunden är skakad på riktigt Söstra mi..vad ska det bli av oss? Jag har realiserat plan A i stora drag, skissar på B och C.

      Radera
  9. Ett mycket sent grattis på födelsedagen!!! (skyller på snigelposten ;)). Hoppas verkligen att du orkar fortsätta att skriva!

    SvaraRadera