.. och retfullt svåråtkomliga.
Men nu när vi känner varandra så väl och tillhör samma flock och familj så gör det väl ingenting om man visar upp sina dolda talanger??
.
Och om nu den före detta ägaren till denna godbit är så korkad att hon tittar på tv-programmet i tidningen för ett ögonblick .. så får hon faktiskt skylla sig själv, eller hur??
.
Simsalabim .. gissa om hon blev förvånad!!!
.
.. och onödigt upprörd???
Du har verkligen lyckats fånga suget i hennes blick! Jag känner så väl igen det från vår Sally. Fast hon lyckades alltid avhålla sig från att knycka godbiten, med undantag för en bordsmargarinförpackning som stod på ett alltför lågt och frestande bord vid en 60-årsmottagning.
SvaraRaderaInte i trollkarlens hatt, men i trollets mage hamnade den godsaken.
SvaraRaderaMin kära Surögda Ester äter numera alla sorters sköldpaddsmat - inte för att hon tycker om den eller behöver den, det är ren och skär missunnsamhet. Den är bautastor den känslan.
Jag minns en liten fjompig långhårig tax som missunnade vår labrador hennes frolic-ringar. Lilla Benita höll på att sätta ihjäl sig när hon knöck dem:-)
SvaraRadera