Ibland är det skönast ..

.. att bara gå ut och stänga dörren om allt som ska eller bör göras.

Jag har nästan alltid bott i närheten av en skog .. eller åtminstone en liten skogsbacke. När jag var barn hade jag hela världar som jag fantiserat ihop i den skog jag för tillfället bodde i närheten av.

Det är inte svårt att göra det som vuxen heller .. det finns så mycket märkliga och sagoboksliknade ställen om man bara sänker blicken och inte har så bråttom.

Det här till exempel .. det ser ju vid första anblicken ut som en hög med småsvampar, eller hur?? Men EGENTLIGEN är det ett gäng skogsvarelser med stora, mjuka mössor som förskräckta försöker gömma sig och göra sig osynliga intill en stubbe .. det syns ju klart och tydligt, när man vet om det.

Vad det här är .. om det inte är en svamp .. det har jag ingen aning om??? Kanske en parabolantenn för myror så att de får in SINA betalkanaler och kan rösta på årets Idol-Myra??

Men här bor det i alla fall Någon!! Men vem .. eller vilka?? Det är svårt att avgöra när man inte riktigt vet om det är en låg- eller högstatusbostad ... möjligen kan det vara det första gängets hemliga spelhåla .. eller nedgången till en hiss som leder till någonting obeskrivligt spännande och hittills okänt??

Men det finns dom sin inte är så noga med detaljerna i naturen. Själva NATUREN och tillgången till den är rent av så berusande att det är totalt omöjligt att stå stilla ens en enda liten sekund ..

.. och visa upp hur FIN och VACKER man är .. egentligen.

I ett huj och ett swisch passerar vår skogs irländska inslag kameraögat .. igen och igen ..

.. och de enda bilderna som blev tydliga och något så när stillastående visar bara hennes mindre tjusiga sida.

Som tur är så finns det ju andra som har varit med förr och känner sig hemma bland mossor, granar och tallar.

.

Och när vi NÄSTAN var hemma och uppkopplade igen, så berömde jag tjejerna .. och då särskilt en av dem .. för att de skött sig så bra ..

.. och då kom naturligtvis grannens katt släntrande över vägen nedanför backen!!

.

Nu har jag filat av alla naglarna som bröts av när jag förankrade mig vid ett träd för att inte fara som en katapult över stock och sten .. och rena oljegruset!!

.

Förbaskat .. verkligheten kommer alltid i fatt hur trevligt det än är att ta sig en förmiddag i naturen och fantasin. Men det blir i alla fall kantareller till middag ..!!!