Jag lever i det lilla livet just nu ..

.. och det är nätt och jämt att jag hinner registrera de stora (?) händelserna som förmodligen utspelar sig utanför min snäva horisont.

Myggbett till exempel .. vem kunde ana hur mycket tid kliande myggbett skulle ta när snön låg som ett täcke över ån där embryona till blodsugande monster lömskt dolde sig? De smyger sig på mig när jag sover de små monstren och varje morgon vaknar jag med nya kliande röda märken på armar och ben.

Alla vet att det bara blir värre om man kliar, eller hur? Så där går jag omkring och tänker .. klia INTE!! KLIA INTE!! Ge fan i att klia så slutar det snart. Tänk på något annat!! KLIA INTE!!

Och så tappar jag totalt kontrollen .. kliar  som besatt .. har en riktig orgie och njuter av att äntligen få ge efter .. och så har jag inte bara ett kliande myggbett utan ett riktig sår på benet. Eller armen. Eller handleden .. eller foten.

Suck. Ser ni någon som går omkring och ser ut som en läkarplansch föreställande böldpest, så är det jag.

Inte nog med att det finns mygg, det finns jordmyror också. Det upptäckte jag när jag stod och hängde tvätt för några dagar sedan. Till att börja med så trodde jag att det var ett grässtrå som strök mot benet så jag fortsatte lugnt med hängande, men så insåg jag att en vanlig gräsmatta inte innehåller strån som når upp ända till grenen och tittade nedåt. Hela benet var en myrautostrada som slutade straxt innanför mina trosor!!

Många myror var det och fort åkte de onämnbara av medan jag använde kjolen till att svepa bort de objudna gästerna. Myror kliar också .. men tack och lov inte så länge.

Något har också hänt med gräsklipparen? Tre gånger på raken har den gått sönder medan jag suttit bakom ratten? Klippbordet ramlade ner bara för att en sprint på något märkligt sätt bara försvann. Drivremmen gick av .. inte bara en gång utan två gånger och klipphöjden justerade sig själv under körning så att ena halvan av gräsmattan är tjusig och jämn medan den andra är klippt jäms med rötterna och mer liknar en nyskördad åker.

Men det är INTE mitt fel .. det vill jag bara påpeka. Jag kör som ett proffs .. luuuugnt och fint, Så det så!

Alldeles nyss skrek katten ute på trappan. Ett tunt, hjärtskärande skri som hade kunnat krossa glas. Ett ljud som jag aldrig tidigare hört och jag ilade ut, hittade en vilt stirrande katt som såg ut som en borste med alla hårstrån på ända, en ängslig Rackarkott som stirrade åt samma håll .. nedanför trappan där alla stora krukor med pelargoner låg antingen välta eller på trekvart??

En ORM???

Nu har jag letat under varje buske och inte hittat något och just därför så törs varken katten, hunden eller jag gå ut. Eller rättare sagt JAG har bestämt att vi inte törs gå ut .. än på ett tag.

Först vill jag se om någon tänker svullna upp någonstans och på så sätt bekräfta mina värsta misstankar.

Så är det Almedalspackningen som går in i ett avgörande skede. Jag har tre klänningar, tre favoritkjolar, en hög t-shirts, ett antal koftor och lättare, tunna sommarjackor, tre par byxor, 4-5 par skor som ligger och väntar på att bli nedpackade inför en veckolång Gotlandsvistelse.

Till och med jag inser att det är för mycket.

Så hängde jag på när Maken åkte på uppdrag och hamnade i Norrköping med en snabbprintad lista på Vintage- och Secondhandaffärer i väskan. Det var inte så många om jag ska vara ärlig och en affär fanns överhuvudtaget inte alls. Men Myrorna i Norrköping höll hög kvalitet och nu har jag ytterligare en jacka, en kjol och en klänning som riktigt KRÄVER att få följa med.

Det här blir inte lätt.

Och paraply?? Om jag packar ett paraply, är det som att be om regn? Eller är det tvärtom .. är det när jag lämnar paraplyet hemma som regnet ovillkorligen kommer??

Beslut, beslut, beslut??

I alla fall så har jag köpt en ny baddräkt. Men det kanske bara var det som fattades för att solen totalt ska ta avstånd från Gotland under nästa vecka.

Plötsligt har jag också ett SCHEMA?? Saker som är inbokade och platser där jag ska infinna mig vid bestämda tider??

Frågan är om jag klarar av det? Jag är mera av sorten "frigående höns" som normalt sett tar dagen som den kommer.

Hela grejen känns så absurd att min gamla invanda resfeber lyser med sin frånvaro .. det enda som jag känner igen är den gamla vanliga frågan ..

... VAD I HELSIKE SKA MAN HA PÅ SIG???