Almedalen Light - Äntligen hemma!!

Jag lovar härmed att jag ALDRIG mer ska packa mer kläder än vad jag behöver, ALDRIG mer ska köpa vinterjackor i juli om jag åker hemifrån utan bil och att jag ALDRIG mer ska åka till Almedalen under politikerveckan.

Jag är äntligen hemma och om det är något jag har fått bekräftat under den här veckan är det att jag gränslöst älskar mitt hem, min man, min dotter, mina hundar, mina katter och till och med min upphittade, borttappade duva!!

Trots att jag tröstklappat och tröstluktat på andras hundar på Gotland så är jag som ett plåster på mina egna just nu. Kramar, klappar, smeker, snusar och de upplever det nog som lite överdrivet .. men välkommet, tror jag?

Däremot så varken tröstluktade eller tröstkramade jag på några andra män under den gångna veckan, så när Maken plötsligt stod framför mig på färjeterminalen i Nynäshamn så var det som en magnet som drog både mig och det vansinniga bagaget till honom. Gud vad jag älskar den mannen!!

Nu går jag bara omkring och trivs med ett fånigt leende på läpparna och en förbryllad Rackarkott i hälarna.

Jag har inte sett eller hört Löfvens tal och jag tänker inte förstöra den här kvällen med att göra det heller. Kanske gör jag det i morgon?

Men som en allmän reflektion kan jag säga att jag dragit en del personliga slutsatser om sossarna den här veckan. PERSONLIGA slutsatser alltså .. ingenting som gör anspråk på att vara en sanning!

I vanliga fall möter jag ju inte så många sossar på en gång, men i Almedalen så tror jag att de var fler än de andra partierna? I alla händelser så verkade det så eftersom socialdemokrater verkar ha en stark längtan efter att markera sin partitillhörighet med diverse symboler .. allt från den lilla rosen i kavajslaget till stora väskor med socialdemokrat-text och/eller sosseros.

Men Almedalsveckan är väl av tradition en särskild vecka för Socialdemokraterna, eftersom den kom till på initiativ av Olof Palme, så det är väl inte så konstigt.

Det kommande valårets sossemantran som ska bankas in i huvudet på sveriges befolkning verkar vara att .. Reinfeldt är trött!! .. och att .. Skolan och Jobben kommer att bli fler och bättre från den dag sossarna återfår sitt rättmätiga regeringsinnehav!

Det kanske skulle vara en god idé att koncentrera sig på vad de INTE berättar i stället??

Jag av alla vill inte ägna mig åt åldersdiskriminering. Det är kränkande, särskilt om det riktar sig mot en enskild person .. men om jag skriver att jag upplever Socialdemokraterna som ett gammalt parti, går det för sig? Ett parti som verkar treva efter lösningar, taktik och löften som fungerade förr och som förväntas fungera i dag .. trots att allt annat förändrats totalt?

Kan man skriva att det också känns som ett tråkigt och humorbefriat parti? Som exempel kan jag beätta att jag på båten hem fick lyssna på en MYCKET känd sosse, som tillsammans med andra för mig okända sossar, diskuterade ett utskottsmöte år 1994 fram till det jag somnade och som fortfarande diskuterade samma möte när jag vaknade efter en timme.

Det är ett dåligt exempel, det vet jag. Men det är inte för att illustrera tråkigheten som jag tar med det, utan för att visa på hur det är när de verkar ha som trevligast och roligast.

Kan jag säga att jag tycker verkar vara ett instängt parti som inte har något intresse av att kommunicera med människorna utanför? Mer en livsstil än ett parti?

För om sanningen ska fram så har de otrevligaste, tråkigaste och drygaste människorna som jag mött i Almedalen, utan undantag, varit smyckade med symboler som markerat deras partitillhörighet.

De trevliga och roliga har varit svårare att identifiera om inte Granntanten känt igen dem och berättat vilka de var.

Ett gäng MUF-killar var ett av de roligare mötena .. ett möte med SSU-gänget vill jag helst glömma.

Nu har jag generaliserat grovt och skrivit något som verkar vara ett partiangrepp riktat mot Socialdemokraterna, ser jag. Det blev faktiskt det .. men det beror inte på mig, materialet för det här inlägget fick jag alldeles gratis i Almedalen.

AB, AB, DN, SvD, Expr.,