Vi har alltid
haft mer än en hund och då är det inte mer än naturligt att vi lagt märke till
en och annan knepighet i deras internkommunikation.
Till exempel
så är det väldigt vanligt att någon börjar sin måltid med att lägga en bit
utanför matskålen? En bit som verkar ligga där som en fälla eller en markering?
Varför?
Jag vet inte
riktigt men jag tror det handlar om härskarteknik. För det finns ingen måtta på
hur sugen den andra hunden blir av att se en matbit ligga "glömd"
precis utom räckhåll och det finns inte heller någon måtta på belåtenheten när ägaren
till godiset lååååångsamt pillar i sig det exakt i samma ögonblick som den
andra hunden chansar på att h*n ska hinna sno åt sig det.
Godisglömmarhundarna
brukar också vara de som rusar till fönstret och skäller upphetsat när de ser
att någon annan har mat kvar. När sedan den andra hunden gör gemensam sak vid
fönsterbrädet så sticker godisgömmarhunden och käkar upp de kvarvarande
matbitarna.
Igen och igen och igen ... dag efter dag?
En annan
liten egenhet är det interna hundslagsmålet när det nalkas en fiende som ingen
vill ta konflikt med.
Vi kan gå
helt fridfullt med 2 eller 3 hundar som inte har några som helst problem med
varandra och så ser vi att det nalkas en "farlig", okänd hund som vi
oundvikligen måste möta .. eller ser en älg obehagligt nära vägen.
Alltså, inte vilken hund eller älg som helst
utan en som ser ut att kunna spöa hela gänget med tassarna på ryggen!!
Vad händer
då?
Jo, då ryker
VÅRA hundar ihop i ett präktigt slagsmål .. åtminstone när det gäller ljudnivån
.. själva bitandet verkar inte vara såå övertygande???
Det är
jättekonstigt .. men beror nog på att ingen vill tackla en fiende som de tror
är starkare, ska vinna eller av ren panik, vilket gör att de hellre satsar på
att stå som vinnare i ett sammanhang som känns tryggt, riskfritt och ofarligt
än att bli avslöjade som de soffpotatisar de i själva verket är. Eller så är
tanken att förloraren ska ta fighten med fienden, eller att oväsendet är tänkt
som en avskräckande manöver .. "fienden" ska bli så skrämd av allt
morrande, vrålande och nafsande att h*n rusar hem med svansen mellan benen?
Men så brukar
inte bli fallet. I stället är det vi som får stå som idioter och skämmas medan
de "farliga" traskar förbi utan att en bevärdiga oss med en blick.
Att jag kom
att tänka på det här beror helt och hållet på att jag .. efter nästan ett års
uppehåll .. gick in på s-bloggar för att se hur beredskapen var inför den
stundande starten på valrörelsen.
Och mycket
riktigt .. herrarna vässar tänderna, morrar livsfarligt och anfaller varandra i
gammal känd ordning!
Det finns
mycket vi kan lära oss om oss själva genom att iaktta djuren omkring oss, eller
hur?
När min hund får nått riktigt gott ex ett grisöra eller ett märgben brukar han ta det i munnen och lägga det framför nån av katterna. Om katten nosar på det så kommer det ett högljutt morrande. Nästan som att hunden försöker säga till katten ha ha ha titta vad jag har fått som inte du har fått
SvaraRaderaHärlig subtil vink med kommentars länkarna på slutet :)
SvaraRaderaIntressant läsning.
SvaraRaderaHan verkar vara speciell den där Silfverstrand...
http://www.eriklaakso.nu/blog/?p=426
Carl Bildt kan ta en dogfight med Saudiarabien, gärna då på Twitter som verkar vara det nya diplomat- språket.
SvaraRaderaSe Der Spiegel online idag:
Den saudiske bloggaren Raif Badawi
dömdes till sju års fängelse och 600 piskrapp för att ha förolämpat islam Han framförde åsikten att man kan vara ateist, kristen, jude
eller muslim.
Kommer detta i svenska medier?
Civilingenjör Bo Adolfsson
Att Der Spiegel skriver en artikel om en bloggare som får ett hårt straff gör det inte till en världsnyhet.
SvaraRaderaFörtryck av oppositionella sker i väldigt många länder och det skrivs bara om ett fåtal områden och ett fåtal fall i dessa områden. Folk läser hellre om värmebölja i Thailand än om politik i länder de knappt känner till.