.. nästan i alla fall.
För några år sedan blev jag allergisk mot getingbett och upptäckte
dessutom att de myggbett jag fick tog den plats som getingbetten tidigare haft?
Nu inser jag att bromsbett har kvalat in på andra plats mellan
getingbettens livsfarliga effekter och myggbettens stora ömma svullnader.
Fan också!
Det betyder att jag aldrig mer kan klippa gräsmattan i bikini. I varje
fall inte i fullt solsken som jag gjorde i går. Det är inte heller någon bra
idé att bada hundarna ute på gräsmattan iförd samma röda bikini .. som jag
gjorde i dag.
Jag ser ut som om jag har böldpest allra minst. Det värsta bromsbettet
sitter högt upp på höger lår och har till och med fått en blånande ring omkring
sig. Sedan är båda benen en provkarta på hur många olika storlekar som det
faktiskt finns på bromsar. Från jättesmå till riktiga bestar på flera
centimeter.
Visste ni att de faktiskt biter bort ett stycke kött?
Just nu känner jag en oerhörd sympati med grannens tre shetlandsponnies som
står och kurar inne i stallet till solen går ner. Själv knallar jag omkring
inomhus med så lite kläder på mig som möjligt och funderar på om det inte går
att uppdatera krinolinen som klädesplagg?
En modernare variant där midjan flyttats upp till halsen ungefär så att
kroppen kan röra sig naken och fri under krinolinställningen så att inget
irriterande tyg snuddar vid kliande eller ömma bett? Jag har nämligen några på
axlar och rygg också, efter hundtvätten.
Men hundarna blev fina och ungefär dubbelt så breda.
Att klä av sig naken inför andra kan vara både bildlikt och bokstavligt.
Eftersom jag klär av mig naken bokstavligt när det gäller insektsbett så kan
jag ju också klä av mig bildlikt också nu när det är blogg- och nyhetstorka.
Mitt tidigare inlägg om Anna Wahlströms tiggeri på sin "egen"
blogg .. hur man nu kan tro att det går
att vara privat i offentligheten på internet? .. tog en lite oväntad
vändning och kom i kommentarsfältet att handla om Kultur och kulturarbetarnas
villkor i Sverige. Det är något jag ofta tänker på .. fast inte på det sätt som
det blev i kommentarsfältet.
När jag tittar på min statistik så förstår jag att jag har ungefär 20-25
fasta läsare .. allt därutöver är läsare som googlar och hamnar hos mig av en
slump, de som följer en blogglista hos någon fast läsare eller de som ser
inlägget i samband med en tidningsartikel.
Kanske är det någon av er 20-25 som skulle vilja svara på frågan .. vad innebär ordet kultur för dig?
Vad gör du när du ägnar dig åt kultur?
Eller hur man nu uttrycker sig? Konsumerar kultur, kanske?
Vad får du ut av kulturutbudet där du
bor? Vad ger dig kulturen som du inte kan få någon annanstans?
Jag inser att jag inte ens kan de rätta orden för att ställa frågor om
ämnet?
Men försök i alla fall .. så ska jag i min tur försöka klä av mig naken ..
bildligt talat .. och skriva om mitt eget "kulturella liv" och mitt förhållande
till alla olika kulturyttringar som är så otroligt livsviktiga för att vi ska
bli ett lyckligt och framgångsrikt folk .. enligt kulturarbetarna och
politikerna?
SvaraRaderaSommaren är överreklamerad tycker jag,tänk en kyligt krispig septemberdag...
Kultur var det ja, Då tänker man böcker,teater,musik,museum,utställningar, film o.s.v
Här på landet har vi inte så mycket av sån kultur.Underbara friteatern kommer en gång om året. Nu är det årets hemvändardagar,allsång i kyrkan med en norsk grupp,Jan Sikking tolkar Björn Afzelius,clowner,barnprogram och en hel drös med hantverkare som säljer fina grejor,det är så klart kultur.Men jag tycker också det är kultur när vi i grannskapet samlas och spelar och sjunger ihop. Tv kan också vara kutur.Men för mig är den viktigaste kuluren BÖCKER och att ha tillgång till ett riktigt bra bibliotek (närmsta tätort)
Där kan man beställa vad man vill
och det kostar ingenting.Fantastiskt egentligen.
Böcker är vardagskulur.
Missa t två ggr-värmens fel.
SvaraRaderaKultur är för mig det man har som hobby, även fast en del tydligen livnär sig på kultur.
SvaraRaderaDärmed sagt att i dag var jag extra kulturell ute på golfbanan och några extra inkomster den väger kommer aldrig att inträffa.
/Henico
Kultur för mig är allt det som inte är livets nödtorft egentligen, böcker, musik, radio, TV, film, museér, utställningar. Det jag själv ägnar mig mest åt, är läsning, tv-tittande och att gå på museum, det gör jag gärna både på semesterresor och här hemma. Historia är ett stort intresse. Men jag måste medge att när jag ibland förirrar mig in på nåt konstmuseum och ser alla konstiga och ibland osmakliga installationer som folk gör och får bra betalt för, då mår jag dåligt och undrar varför man ägnat sitt liv åt att vårda människor och djur, för en dålig eller ingen lön alls, istället för att tjäna storkovan på nåt konstigt på Moderna muséet. Minns konstnären på 50-talet som lät en schimpans måla en tavla i hans namn, den fick bra kritik och han tjänade bra med pengar. Så kunde han inte hålla sig utan berättade en hel del år senare hur det låg till och blev utfryst i många år...men jag är nog ändå glad att jag gör det jag gör och låter kulturarbetarna göra sitt. Frågan om lön till dem är knepig, ska man bara gå efter efterfrågan och de ska klara sig på det de säljer får vi väl bara deckare och skräpprogram på TV, men å andra sidan vill jag inte avlöna folk med skattemedel för att sitta hemma o vänta på inspiration heller.Det är en svår fråga!
SvaraRaderaKultur för mig är att läsa skönliteratur, deckare, memoarer och biografier samt historia (jag har mina "perioder" men är "allätare"). Kultur är vidare teater, opera, balett (höga biljettpriser så det blir kanske 2-3 ggr per år) och så är det naturligtvis film. Sist men inte minst är det konst, färgsättningar och trädgård. Trädgård är oslagbart.
SvaraRaderaVad jag får ut av det? Många ggr njutning, ibland ifrågasätter jag och försöker uppdatera mig genom att läsa recensioner/fördjupa mig på ngt sätt.
Av litteraturen får jag avkoppling och njutning men en del läsning är rent tidsfördriv... Annan läsning ger perspektiv, ifrågasättande, upprördhet, spänning (memoarer och biografier samt historia).
Av opera kan jag bli "upprymd" och smått förtrollad av musiken (Verdi och Mozart). Av film fascinerad och engagerad.
Men det är ingen "stor grej" i mitt liv. Jag har alltid mer eller mindre älskat detta jag radar upp ovan så det finns där bara. "Min" kultur har aldrig styrts av politikers åsikter om vad "skall vara i kulturen". Kultur är bara det jag själv upptäckt och älskar.
Anna Wahlgren hör inte hemma i min värld. Hon är ointressant!
Nu i sommar har jag läst Hannes Råstams utmärkta bok om"seriemördaren" Thomas Quick som nu kommit pocket - urspännande och engagerande! Får mig att ställa frågor om rättsväsendet och att beundra en "grävare"!
För mig är kultur delvis en flygt från en krass verklighet som hela tiden ger mig något nytt för att klara verkligheten!
Kul att du gav mig möjlighet att fundera över ämnet, Any!
/Gunilla
PS Slog ihjäl en broms idag som bet mig på armen och fick stora blodfläckar på skjortan!!! Visst bits de! DS
Glyptoteket Köpenhamn. En marknad i Bonnsta´n.
SvaraRaderaKrukmakeri på väg till Bjurö klubb.
Konstvägen 7 älvar.
http://www.konstvagen.se/
Sommarloppis i Norrbotten. Markand i västafrika.
Bio i salong 4, Biostaden Skellefteå-aj vad ont i röven man får!
Gatuuställning i Luleå. Dsamma på Seregelplattan.
Zombiewalk på Drottninggatan. Pride i Köpenhamn.
Boggar! Stora som små..
Besök i Renhagen..
"Kul tur" ger mig ngt fräscht, inspirerande, oroligt och/eller lugnande. Det berör, och det behöver absolut inte vara statligt anställda som ger mig det.
vad innebär ordet kultur för dig?
SvaraRaderaBeror på. Det finns 1)kultur som i landets/landskapets/släktens kultur. Exempelvis helgtradtioner, visor, gamla lekar, mönstertraditioner, ärvda möbler och hundra år gamla dukar, vårt historiska arv i form av byggnader och natur, mormors matrecept osv. En kultur som bara finns där för det mesta men som ibland kräver lite ansträngning att hålla kvar i vår tid med stress och tidsbrist.
Det finns 2) det kulturarbetare oftast menar med kultur i form av konst, böcker, film, teater, musik.
Vad gör du när du ägnar dig åt kultur?
Läser eller tittar på film för det mesta. Besöker gamla kyrkor eller andra platser som är av historiskt intresse eller är intressanta på andra sätt. Tittar på vänners och släktingars senaste handarbeten, eller går på museum. Lagar mat och ser TV. Umgås med släkten på det sätt vi alltid gjort och lyssnar på de äldres berättelser.
Vad får du ut av kulturutbudet där du bor? Vad ger dig kulturen som du inte kan få någon annanstans? Tja det duger. Bra bibliotek och konsthall osv.
Vad det ger? I gamla kyrkor och ute i landskapet får jag en känsla av sammanhang som jag känner är viktigt för mig. Samma sak med många utställningar. När jag läser eller ser på film eller TV kommer jag in i andras världar som jag inte hade fått ta del av annars. Det kan jag tycka är väldigt lärorikt och något jag inte skulle vilja vara utan.
Min personliga tolkning av begreppet kultur:
SvaraRaderaKultur är någonting iscensatt för att beröra människor känslomässigt.
Det kan syfta till att fördöma, hylla, skapa gemenskap, roa, förklara eller ställa frågor.
Genom alla tider har man använt sig av ord,bild, teater, sång, musik, etc för att åstadkomma det.
Drivkrafterna kan vara upplysningsiver, kärlek, hat, vetgirighet, en önskan att skapa insikt eller förståelse etc.
För en aktuell tolkning av kultur gäller väl fortfarande ovanstående men med en rejäl slagsida där fokus idag allmer ligger på avsändaren istället för på mottagaren.
Att beröra omvärlden verkar för alltför manga kulturarbetare inte vara den främsta drivkraften idag.
Att förverkliga sig själv och utöva sina egna intressen är något man önskar alla att få ägna sig åt
- men därmed inte sagt att jag ska betala för kalaset - och kalla det kultur.
Kultur är för mig allt som föder intellektet. Och får mig att må själsligt bra.
SvaraRaderaIstället för krinolin hade jag tänkt rekommendera att du rullar in dig i bubbelplast. Men så kom jag på det.
Du är ju duktig på att sy. Så varför inte helt enkelt ta och sy dig en sån där heltäckande Burka? Skydd mot alla insekter. =)))
Oj vilka bra och intressanta kommentarer. Nästan fantastiskt. Sällan man ser den typen i offentliga media.
SvaraRaderaEftersom kultur kan vara så mycket. Faktiskt allting. Och hur vi lever våra liv. Så vill jag använda ordet sammanhang. Om vi åker utomlands ser vi det tydligare kanske. Saker är olika. Man gör saker lite annorlunda eller har byggt lite annorlunda. "Aha, en lite annorlunda kultur här". Men det finns ju också runtom i sverige. Ett torg i någon stad. Mitt på torget står en skulptur. Den föreställer ingenting. Eller också allting. Abstrakt och förvriden metalskrotsklump. "Den betyder vad du vill att den skall betyda". Ungefär. Säkerligen skapad med kulturstöd. Förmodligen beställd av politiker. Du vrider på huvudet och betraktar husen runtom. Vad säger de? Är det kanske istället de som är kulturen? Är de gamla kan de vara vackra och beställda av privata byggherrar. Är de nya kan de vara oändligt tråkiga och enbart funktionella. Och beställda troligen av politiker.
Vill du se konststämplad kultur och går in på galleri eller museum, då ser du kanske några gamla tavlor. Förmodligen då skickligt gjorda och troligen väldigt vackra. Eller också moderna saker som inte är så vackra. Eller skickligt gjorda. Eventuellt är det ett galleri som visar hobbymåleri. Då kan det se "finare" ut. Entusiastiskt. Engagemang gentemot motivet.
En liten engelsk by. Alla hus är byggda med lokalt material. Grå stenar i olika nyanser. I hundratals år på ungefär samma sätt. Allt hänger ihop. I ett skyltfönster hänger akvareller med landskap, vackra ängar och skuggiga trädlundar. Idyll. Deras sätt att göra samhällen. Förr. Annorlunda. Mot här.
En asfaltyta. Möter betongplattor. Några sitter snett. Giftig gummimassa kläms mellan blockens tyngd. Torkade buskage av risig sort balanserar på dödens rand bredvid den hårt åtgågna aluminiumporten. Hissen fungerar, direkt. Står man i mitten så slipper man riskera att få kläderna nedkladdade av färg, kroppsvätskor och kritstreck. Lukten kan vi fantisera bort. Vi öppnar dörren och det fläckiga linoleumgolvet leder in till bokhyllorna. På en skylt står det uppmuntrande "ursäkta röran, vi flyttar verksamheten till det nybyggda kulturhuset den 10 sep". Visst ja, det som kostade två förmögenheter och sjukhusrenoveringen. Grabbar tag i boken som skall ge mig näring och flykt. Samtidigt som jag ser ut genom fönstret. Ödsligt. Kargt. Fyrkantiga lådor med tjocka betongbalkonger gapar tomma. Några cykelvägar med sneda gatulampor och en bit bort ica-butikens skylt. Där står några bilar och kundvagnar ligger omkullkastade.
Sammanhangen saknas överallt.
Anonym igen
vad innebär ordet kultur för dig?
SvaraRaderaBra fråga.
På tidningarnas kultursidor verkar det handla om marxism, genusvetenskap och obskyra konstprojekt för självförverkligande.
- Jag tänker nog snarare på historia, filosofi, konst, berättelser, skildringar av kulturer, företeelser och samhällen.
Vad gör du när du ägnar dig åt kultur?
Reser och upplever andra kulturer och dess historia, läser, går på museum (ibland teater/musikal), går på konserter, ser på film.
Vad får du ut av kulturutbudet där du bor? Vad ger dig kulturen som du inte kan få någon annanstans?
Där jag bor finns det mesta. Jag har inte upplevt jag saknat något även om det som finns inte är i paritet med Louvren eller Brittiska museet. Helst vill jag att kulturen ska vidga mina vyer och få mig att ifrågasätta mitt tänkande, men jag kan också njuta av den som ren underhållning.
Så jag vill att ha kulturutövare som vidgar mina vyer, men med det sagt så känner jag inget behov av att försörja en fisförnäm elit som bara fokuserar på att vidga vyerna, eller möjligen bekräfta komfortzonen hos deras egen lilla klick för inbördes beundran.
Enligt en bra artikel i Wikipedia är det humanistiska begreppet kultur "andlig odling".
SvaraRaderaI det officiella Sverige är det de godas odling dvs drivet av människor med hjärtat till vänster. Detta i motsats till den råa kapitalismen.
Kultur är i en vidare bemärkelse allt som en grupp, region, nation etc upprätthåller och för vidare till nästa generation.
Kultur för mej är att bilda sej, uppleva och lyssna/läsa kritiskt för ökad insikt och förståelse. Att bara läsa böcker kan väl inte i sej vara kulturellt tex att läsa Stig Larssons eller Guillous våldsthrillers?
I bl a P1 är det av någon outgrundlig anledning mer kulturellt att läsa en pappersbok än en e-bok! För många i kulturmedia är ny teknik väldigt antikulturellt. Teknik är nästan alltid förutsättning för kulturell aktivitet. Tex möjligheten att läsa denna förträffliga blogg.
Anybodies blogg är i jämförelse med HD, Sveriges största lokaltidning, vida överlägsen summan av alla HDs journalisters alster i kvalitet, frågeställningar och briljans.
Sudde - Teknik är nästan alltid förutsättning för kulturell aktivitet? Nej ,där håller jag inte med,det finns mycket kultur utan att det behövs teknik,och jag för min del kan inte tänka mig att läsa en bok ( som kan vara allt från Berättelsen om Pi``LÄS DEN ´´eller Stig Larsson)på datorn.Nej då vill jag krypa upp i soffan och känna doften av en riktig bok.Får dessutom ont i nacken om jag sitter för länge vid datorn.
SvaraRadera"Att bara läsa" - jorå, böckerna utspelar sig i en kulturell kontext. Så även om du njuter av underhållningen så innehåller till exempel Guillous Hamilton-serie skildringar av en epok där kalla kriget var en verklighet och alla pojkar drömde om att vara en hemlig spion.
SvaraRaderaSen kanske du får ut mer av att läsa "Dödens fält" som handlar om en läkare som blir tillfångatagen, torterad och flyr från Röda Khmererna än att läsa ytterligare en Stieg Larsson
Ja, just det...teknikfientligt...film har väl nästan börjat räknas som kultur. Undrar när datorspel kvalar in i samma kategori.
SvaraRaderaMona, även böcker är ju teknik. Tänk på Gutenberg. Boktryckarkonsten. En teknisk landvinning. Tidigare satt munkar osv och skrev böckerna för hand. Går ju också rätt bra. Dvs böckerna blev ju fina, men ack vilken begränsad upplaga;) Och innehållet i dem kanske inte precis representerar ett utsnitt av typiska intressen och funderingar för den tiden.
SvaraRaderaOm inte teknik är en förutsättning för kultur, så underlättar den i alla fall rejält. (Alla hantverkare som gör saker vi andra kan njuta av, och de själva, använder oftast någon form av teknik. När deras arbeten industrialiseras blir de som regel mindre intressanta. Mindre personliga, mindre unika. Mindre lokala. Mindre "fina". På det sättet blir vår omgivning tråkigare. Och vår kultur riskerar kanske också att utarmas en smula).
Och Sudde, håller med om att P1 inte sköter sitt jobb bra. Med tanke på vad det skulle kunna vara så blir man ju rätt mörkrädd. Och det gäller en stor del av hela kulturlivet förresten. Även om det finns guldkorn.
AI
Visst,men det var inte riktigt böcker jag menade,sen beror det på vad som menas med teknik,är att sjunga teknik,att berätta,att dansa,att måla- någon har gjort penseln,att spela,någon har gjort instrumentet o.sv i all oändlighet.
SvaraRaderaGrottmålningar. Hemmagjord färg. Spetsiga stenar. Teknik. Att berätta, från vardå. Minnet eller en nedtecknad berättelse. Sjunga, hur skall det höras? Mikrofon, högtalare. Dansa, hur skall man kunna se det. Ljud till, hurdå. Dansa utan ljud. Nej det är nog så att någon form av teknik nästan jämt finns inblandad. Kanske är det oväsentligt, men det kan också innebära uteslutning och inkludering. Att ha tillgång till tekniken.
SvaraRaderaInnan radio och tv fanns så blev ju den direkta påverkan lite begränsad och lokala normer styrde ganska olika vad som utvecklades. Vilket ju alltid blir intressant. Nu när tekniken är omfattande och ligger i händerna på eliter som dessutom kan reglera tillgången hårt så finns ju naturliga risker med maktmissbruk osv. Bara tanken på att ha fast anställd personal på radion som år efter år får sitta och bestämma vad som är bra och dåligt. Hårt sålla tillgången på information och recensera allting efter eget huvud och smak. Är ju rent fasansfullt. Och sedan kräva pengar av alla som har dator dessutom. För att avlöna dessa skojare. Oavsett om man kan lyssna på dem eller inte. Inte har det någotsomhelst med demokrati att göra.
Anonym 16:39 .."Innan radio och tv fanns så blev ju den direkta påverkan lite begränsad och lokala normer styrde ganska olika vad som utvecklades. Vilket ju alltid blir intressant. Nu när tekniken är omfattande och ligger i händerna på eliter som dessutom kan reglera tillgången hårt så finns ju naturliga risker med maktmissbruk ..."
SvaraRaderaDet här tycker jag var intressant för så långt har jag faktiskt aldrig tänkt förut. Nu fick jag en helt ny botten i de funderingar som jag tidigare bara trevat mig fram i .. VARFÖR har det blivit så här?
För varför stänger kulturen .. som ändå ska vara en dörr till förnyelse, gemenskap och skapande .. in sig i ett stängt rum där bara särskilt utvalda har tillträde?
Det blir så för att de får bidrag utan motkrav. Om en person får möjligheten att förverkliga sig själv utan att behöva tänka på försörjning så är det rätt troligt den personen tar den chansen. Den individens självförverkligande är förmodligen inte så intressant för andra.
SvaraRaderaKontrollen över informationsspridningen var betydligt starkare förut när informationsteknologin var mer begränsad än vad den är idag. Det är lite foliehattvarning över formuleringen "Hårt sålla tillgången på information och recensera allting efter eget huvud och smak". Visst, alla tolkar och bearbetar information utifrån sina preferenser, så även journalister. Men den formuleringen antyder en organiserad censur. Så illa är det inte i Sverige på långa vägar.
Däremot så rapporteras nyheter olika beroende på geografisk närhet och kulturella preferenser. Samma händelse kan rapporteras på olika sätt beroende på om man ser den i asien, arabvärlden, europa, usa eller någon annan del av världen.
Ett bra exempel är väl hur mycket skriverier det blev om flodvågen i thailand jämfört med andra liknande naturkatastrofer.
Placera mig en modern ateist i en romansk kyrka från tiden mellan år 1000 fram till 1200 och låt mig skåda och känna på byggteknik och stenreliefer som får mig att förnimma de människor som byggde, verkade i och samlades där en gång.
SvaraRaderaEn bok som fröjdar mitt sinne efter dagsläget - det är också kultur för mig.
Oh vad glad jag blir när jag inser att det finns ju mycket mer kultur än den jag tog upp i mitt svar, hela historien är ju kultur, hus, gamla miljöer, kyrkor, traditioner, etc etc, jag älskar ju att gå på Skansen i de gamla husen, Halwylska palatset här i Stockholm, Gamla stan, slotten, etc etc, det finns ju hur mycket som helst..men måste jag säga, det nyaste nya tycker jag ofta är det sämsta...
SvaraRaderaAnonym-Vi måste leva i skilda världar`` Att berätta från vardå? Ur minnet`Ja just ur minnet, att sjunga utan mikrofon,att spela utan högtalare, att dansa utan musik,Ja det är så i min värld. Otaliga är dom berättelser jag hört,ofta har vi dansat till aukustisk gitarr och dragspel,många sånger har vi sjungit utan mikrofon,ofta sjunger och spelar vi med bara instrument och våra röster,i små sällskap och i stora.Vi har stått för enklare underhållning och jag vet att det är uppskattat om någon tar med sig ett instrument,gärna då också sånghäften så folk kan sjunga med.
SvaraRaderaDet är otroligt vad stämmningen kan lyfta på en fest om folk får sjunga. Det är förstås inte finkultur men ändå kultur och förbannat roligt.
Anonym 17,48. "Det är lite foliehattvarning över formuleringen "Hårt sålla tillgången på information och recensera allting efter eget huvud och smak". Visst, alla tolkar och bearbetar information utifrån sina preferenser, så även journalister. Men den formuleringen antyder en organiserad censur. Så illa är det inte i Sverige på långa vägar."
SvaraRaderaEn organiserad censur vore ganska lätt att demontera. Speciellt om den då också vore formell, vilket vore en förutsättning. Fullt så enkelt är det förstås inte. Men den lilla krets av radiopersonligheter som ansvarar och medverkar i SR's kulturprogram har samtliga väldigt likartade åsikter. De bekräftar varandra hart när ständigt. Ingen avviker. Egentligen. De är t om ganska sammansvetsade. De tillverkar program efter program enligt samma mönster dag efter dag. Månad efter månad, år efter år. Är man själv insatt ordentligt i något ämne så framstår de dessutom som fullständigt snurriga. Deras makt är enorm. De byts nästan aldrig ut. De bedömer och dömer. Stenhårt. Ett exempel. Mohamed Omar. Enormt upphöjt, medialt favoritobjekt. Under en viss tid. Gullighets intervjuer med SR's kulturfolk. Glorian lyste intensivt. Plötsligt säger Omar att han är Islamist. Av det radikala slaget. Och poff. Då försvinner han direkt. Totalt borta från nästan all media. Och i synnerhet SR's kulturprogram. Bannlyst. Istället för att debattera med honom. Offentligt ifrågasätta och försöka tvinga honom att förklara sig. Helt tyst. Och hur kunde man så okritiskt tidigare hylla honom.
Uppfattas man som "rätt" då är det stora gullighets genomgångar. Uppfattas man som "fel" då blir man totalcensurerad. (Visserligen verkade Omar varit ultraunderlig men det borde ju gå att diskutera med honom ändå.)
Och ett litet tight sammansvetsat åsikts kommando på redaktionen borde väl rent generellt inte vara optimalt ur något perspektiv. Om vi vill ha allsidighet och öppenhet.
Mona, jag vet inte om det på något vis är relevant. Men att sjunga utan mikrofon är ju också en teknik. T om något så enkelt som att berätta något kräver en viss teknik (minnes- och rösthantering. Alla gör det inte lika bra.) Att dansa innebär ju nästan alltid att du behärskar konsten att röra dig rytmiskt eller åtminstone efter någon form av mönster. Att lära sig detta kräver någon form av teknik.
SvaraRaderaDet relevanta här skulle då möjligen kunna vara att all form av aktivitet, nästan, kräver teknik i någon form. Och den måste då tillskansas på något vis. Vilket innebär uteslutning och inkludering. Alla klarar inte all form av teknik. Ibland kan nog motståndet mest vara psykologiskt.
Men man borde kunna styra eller åtminstone påverka folk ganska mycket genom att reglera tillgången på teknik eller kunskapen om teknik. Människor med väldigt olika preferenser kan ju ofta träffas och ha genuint trevligt ifall deras förhållanden till tekniken sammanfaller någorlunda. (Att behärska den eller att lära sig den).
Any 16,52. Förr var vi människor i huvudsak producenter och bara lite konsumenter. De flesta hade väldigt lite pengar att konsumera för. Däremot gjorde man nytta på lantbruk eller hantverk osv. Någon snickrade kanske möbler. Någon hamrade ihop gångjärn. Osv. En dag så går bonden och beställer nya stolar och ett bord till matvrån. När han hämtar dem ett par månader senare så blir han glatt överraskad. De var extremt mycket finare än han hade väntat sig. Hans vänner ger honom uppskattning. "Jösses vilka fina stolar du har fått". Osv. Fler av hans bekanta vill också ha så fina möbler. Snickaren får massor av beställningar och gör lika fina men aningen olika utföranden till alla sina beställare. Och då inte bara för att kunderna behöver nya möbler rent funktionellt. De vill ha fina möbler. Ungefär som bonden eller ännu finare. Där har det uppstått ett mervärde. Som går långt utöver vad själva ursprungsfunktionen är. Detta mervärde kan man kalla konst.
SvaraRaderaSkall bonden bygga till sitt hus eller bygga ett nytt på gården så kan han bara slå ihop en enkel kub av några stolper och lite skivor. Men det vill han knappast. Och förr så var arbetstiden inte avgörande. Så man diskuterade med grannar och vänner. Hur gör vi bäst. Hur blir det både fint och funktionellt. Nästan alltid blev det båda delar. Skillnaden mellan en enkel kub och den fina byggnaden kan kallas konst.
Förr ville kyrkan och annan övermakt visa och berätta vad som gällde för undersåtarna. Man kunde skriva skyltar och dekret. Men folk läste dåligt. Så man ritade bilder istället. De kunde ha varit strikt informativa enkla och propagandistiska. Men de blev allt vackrare och finare. Skillnaden mellan den enkla småtaffliga bilden och den vackra nästan översinnliga målningen kan kallas konst.
När man någon gång ändå måste handla förr så bestod utbudet av råvaror. Man fick släpa hem ett sorterat gäng lagervaror som man sedan själv sammanställde. Efter eget huvud med andras hjälp. Om det var en måltid en kjol eller en byggnad. En hög med grejer helt enkelt som skulle sättas ihop. Inskaffade lokalt. Ihopsatt efter eget och vänners huvud. Mycket blev konstfärdigt gjort. Antingen av en slump, traditionell kunskap eller idérikedom. Nästan allt kom underifrån.
Nu är vår roll istället konsumentens. Vi går till en butikskedja. Byggnadens ritningar är gjorda utomlands. Maximalt billigt. Produkterna är tillverkade utomlands. Maximalt billigt. Maten vi handlar är nästan färdiglagad och i stor utsträckning industriell. Stora globala kedjor sätter sina märken på nästan alla varor. Alla aktörers högsta önskan är att sälja system. Tvinga in oss i ett beteende större än vårt behov. Hantverket är ersatt med design. Vänners och grannars goda råd är ersatta med experter.
Internet bryter trenden något. Sprider informationsmöjligheter lokalt och okontrollerat. Men det är delvis tillfälligt. De kommersiella krafterna och mediebolagen börjar nu komma ifatt något. De skapar inloggningskrav och analyserar innehållet. De kräver reklamexponering och ett visst beteende. Annars blir man utelåst. Internet smalnar delvis av igen.
När allt i vår värld blir mer industrialiserat och centralstyrt så är det konstigt om inte också kulturen blev det. Som maktfaktor är den idealisk eftersom den kan innefatta allt och alla samtidigt som den bär på historiska kvalitetsbegrepp den för länge sedan förskingrat.
Anonym 16,39
Anonym 1 Förstår inte ditt resonemang.känns en aning konstruerat.
SvaraRaderaHej Mona, 14:18. Vill du berätta varför. Eller är det viktigare att förmedla problemstatus?
SvaraRaderaAnonym- Problemstatus?!! Det är väl kanske just det jag tycker du gör.Jag tycker du har hakat upp dig på teknik. Tänk känsla i stället.Har du aldrig varit på en fest där någon t.ex spelat gitarr och där folk sjunger bäst dom kan efter sin näbb, eller amatörteater där alla gör bäst dom kan och det är långt ifrån perfekt. Jag dansar med mitt mongolida syskonbarn,gungar i takt,teknik? nej men känsla.I känslan är alla inkluderade,det är inte så noga med tekniken i sådana sammanhang ,för det handlar om glädje.
SvaraRaderaSen förstår jag inte ett dugg vad du menar med att man borde reglera eller styra tillgången på teknik eller tekniskt kunnande.
Hej anonym 1. Kan du försöka förklara vad du menar med " förmedla problemstatus". Jag fattar faktiskt inte ett dugg. Jag är nog lika oförstående som mona rent allmännt också. Vad vill du ha sagt?
SvaraRaderaTillägg till förra. Jag förstår alltså inte vad du vill ha sagt med pratet om teknik. Mikrofoner och radio och sångteknik i samma gryta. Allting är ju teknik om man drar ut det väldigt. Vi har "teknik" när vi går, står, hostar, tittar etc. Så...?
SvaraRaderaEller var det en annan anonym??
Anonym 16:39 .. det är en både vacker och tragisk berättelse du berättar och tyvärr så tror jag att den är rätt sann. Det dröjer nog inte så länge innan sådana som jag får betala för att skriva och du för att läsa.
SvaraRaderaOch då blir vi berövade både historien, nuet och framtiden.
Anonym 1, mona och Malin .. ni talar från olika livserfarenheter och utgångslägen, förstår inte varandras synpunkter eller exempel .. och det i sig visar väl hur olika vi kan uppfatta begreppet kultur.
OCH att ingen har rätt att påstå sig ha tolkningsföreträde, eller hur? Ibland måste man enas om att man inte kan enas .. eller ens förstå varandra. Det är rätt spännande att inse det också .. ;-)
@Any. Jarå, jag enas gärna om att vi inte förstår varann och att det går bra det med. Nema problema:)
SvaraRadera"Det dröjer nog inte så länge innan sådana som jag får betala för att skriva och du för att läsa."
DET är jag också helt säker på. Jag tror rentav att både EU och upphovsrättslobbyn et.al har tassat omkring med en del förslag i den riktningen redan.
Asch då. Miss, 21.30 var jag.
SvaraRaderaJa det är rätt spännande med missförstånd och otydlighet. Så man tvingas ifrågasätta både sig själv och det man läser från andra. Själv ogillar jag sammansatta grupper där alla håller med varandra om allting och bara stortrivs över just det.
SvaraRaderaAtt någon uttrycker en åsikt är för mig inte jätteintressant. Däremot hur man resonerar kring olika frågor. Och kanske varför man gör det. Det finns ofta korn av sanning eller uppslag till nytänk i det mesta. Om man är öppen för det.
Meningen "man borde kunna.." är exempelvis något helt annat än "man borde..". Och vad jag personligen anser om saker och ting är också relativt ointressant. Resonemangen är intressanta. Om man är öppen för dem. Mig gör det inget om resonemangen är udda, ovanliga, konstiga eller rentav "konstruerade". Tvärtom låter det intressant i mina öron direkt ifall de överraskar mig.
När man läser en text kan man välja att söka efter den övergripande tanken eller resonemanget. Eller också kan man slå ner på petitesser, enskildheter eller undermeningar med sekundär betydelse.
Mitt resonemang om teknik, var för att hjälpa Mona som först slog ner på Suddes tankar om teknik. Jag ville försöka få tekniksnacket att bli lite allmängiltigt. (Jag förstod inte varför Mona reagerade på Suddes kommentar "Teknik är nästan alltid förutsättning för kulturell aktivitet". Och ville därför vaska fram något meningsfullt ur den reaktionen.)
När Mona skriver "Förstår inte ditt resonemang.känns en aning konstruerat." Så är det däremot snubblande nära mobbingmentalitet. Eftersom man kritiserar utan att förklara varför. Eller ens vilken text man avser. Det enda Mona gör att att framföra kritik. Det är liksom orsaken till kommentaren. Att meddela ogillande. Inte att formulera kritik som går att svara på. Eller resonera kring.
Teknikbegreppet är ändå lite intressant eftersom det delar in grupper. Blir ju mindre viktigt eller intressant kanske ju mer lokalt och mindre sammanhanget är. Men desto viktigare i stora sammanhang med stor exponeringspotential.
Eftersom en bärande tes i de här bloggposterna om kulturlivet är att den ofta är exkluderande så känns resonemanget höggradigt relevant. Om man har tillgång till en teknik som samtidigt kan begränsa meningsmotståndare och stärka den egna gruppens intressen så borde det inte vara så svårt. (Det innebär ju inte att jag tycker det är önskvärt). Samhället stödjer ju olika satsningar för att göra kulturen tillgängligare. Det innebär en möjlighet att styra kulturutbudet. Tekniken kan ändra förutsättningarna för det. Och så kan styrmedlen också ändras. Osv. SVT och SR är ju praktexempel på det här. Alternativa tekniker och möjligheter tvingar fram nya styrmedel.
Jag ´´slog`` inte ner på Sudde,däremot höll jag inte med om att teknik nästan alltid är en förutsättning för kulturell aktivitet. Just nu från norr till söder anordnas spelmansstämmor där vem som helst med eller utan något instrument kan vara med och dela den enorma spelglädjen,På vissa lånas instrument ut till nybörjare som vill pröva själva. Här spelas det aukustiskt och ingen kulturelit
SvaraRaderahar något att säga till om .Det här kommer från folksjälen.
Och att jag till vissa delar inte förstår ditt resonemang är inte ``på gränsen till mobbing``möjligen skulle jag ha tillagt,kan du förklara`.
Som att alternativa tekniker och möjligheter tvingar fram nya styrmedel.Vad tänker du på då? Hur ska t.ex SR kunna styras på ett annat sätt?
Jo det är ett typiskt mobbingbeteende. Att komma med nedsättande kommentarer eller kritik utan att förklara vad man åsyftar eller vad kritiken vill komma fram till. Man vill meddela sin negativa inställning, men inte berätta varför. Alltså flagga sin "problemstatus". (Vara tydlig med negativ åsikt men inte varför).
SvaraRaderaJag förstår fortfarande inte varför du tycker mitt resonemang om teknik och kultur är kontroversiellt. Vad är problemet? Känner du dig ifrågasatt? Tror du jag resonerar med dig på ett personligt plan?
Varför tar du plötsligt upp begreppet "känslor"? Vill du att jag resonerar kring kultur och känslor? Skulle du bli mindre irriterad på det? Speciellt som du verkar föreslå det ur en försvarsposition. Annars är det ju en jättebra idé. Känslor är inte precis oskyldigt, om man säger så. Här finns hur mycket som helst att resonera kring.
Ärligt talat så verkar du ha lite svårt med läsförståelse. Och istället för att resonera dig fram till den så tycks du missförstå och blir irriterad på din egen tolkning.
Jag tycker det är intressant att diskutera kring teknik och kultur. Liksom känslor och kultur. Liksom känslor och politik. Liksom kultur och politik. Kasta gärna in religion där någonstans också. Olika sociala koder. Eller begreppet anpassning. Finns hur mycket som helst.
Analfabetism. Eller partiell analfabetism. Kunna läsa men inte förstå. Stora globala områden med analfabetism. Hur påverkar det kulturen där? Religionen? Politiken? Hur påverkar det politik, religion, kultur här? Jätteintressanta ämnen. Men att försöka bena upp ditt missförstånd med public service och SR syftningen i min kommentar, det gör jag bara om du verkligen vill det. Eller resonerar kring känslor. Det är en solig och skön sommardag, och jag vill inte göra dig irriterad i onödan;)
Du kan ha någon intressant synpunkt i dina kommentarer någonstans, men jag har lite svårt att hitta det. För att traggla teknik ett par meningar till. Den finns alltså i olika utsträckning överallt. Och den medverkar till gruppindelning. Men det betyder inte att jag värderar just det på något sätt. Det är mer ett avstamp för diskussion. Men kanske inte rätt tillfälle en så här fin dag.
Anonym 15:22 .. du känner dig mobbad, irriterad och intar försvarsposition genom att ifrågasätta en annan människas läsförståelse och blir därmed en mobbare själv?
SvaraRaderaNu tycker jag att hela den här diskussionen .. eller vad man ska kalla det .. börjar bli lite obehaglig och framför allt onödig.
mona .. försök inte ta det här längre. Ibland får man acceptera att det finns människor och åsikter som ligger så långt från den egna vardagen och livet att man inte inte kan kommunicera på ett meningsfullt sätt.
Som jag skrev tidigare .. ibland måste man enas om att det inte går att komma längre.
Nej några problem med ``läsförståelse har jag vanligvis inte.Men jag har svårt att förstå vad du vill säga. Så enkelt är det fast du vill pådyvla mig både det ena och det andra. Det här är meningslöst att öda mer tid på så jag avslutar nu.
SvaraRaderaAny- du hann visst före mig där.Nu tar jag en trudelutt på dragspelet i stället,det gör en gladare.
SvaraRaderaTill Mona och Any vill jag ändå förmedla att det är lite obehagligt ibland. Men det behöver inte vara så allvarligt som det låter. Antingen vill man hitta idéer och uppslag. Eller också vill man mest känna sig trygg med det invanda och instämmande.
SvaraRaderaJag hade inte brytt mig om att köra det här ett par varv till om det varit en engångsföreteelse.