Medmänniskor, fantastiska människor, besläktade själar eller ..

.. kalla det för vad ni vill, men vad vore livet utan alla möten med människor som rätar upp dagar som håller på att gå fel.

Nyckelringen på bilden köpte jag på Älvsjö-mässan till min alldeles egna veteranbil och jag blir varm i hjärtat varje gång jag ser den. Inte så mycket för glittret och katten som för kommentaren som följde med den extra fina tyllpåse som nyckelringen levererades i .. "den här får du för att du är en så trevlig människa."

Jag känner mig som en "trevlig människa" varje gång jag startar min bil, eller .. rättare sagt, försöker starta min motsträviga åldring .. även om jag inte känner mig särskilt trevlig när jag öppnar bildörren.

Tänk vad ett vänligt och uppskattande ord kan göra skillnad? Egentligen så borde jag nog gå och hålla i den här nyckelringen jämt!

Vid den här tiden varje sommar börjar det gå upp för mig att jag inte kommer att hinna att få till den perfekta trädgården i år heller, att jag inte kommer att hinna att träffa alla som jag tänkt hemsöka och att jag inte kommer att lyckas genomföra ens hälften av det som jag tänkt göra .. när allting annat är gjort.

Jag blir liksom lite låg så här dags i juli.

Då var det ju tur att kyrkogårdsvaktmästaren, i det distrikt som min pappa ligger begravd i, ringde för att få gravbrevsuppgifterna bekräftade. Man kan ju tro att det skulle vara ett lite dystert samtalsämne men här kan vi snacka om "besläktade själar". Vi pratade och skrattade i över en halvtimme och så här roligt var det länge sedan jag hade under ett vanligt telefonsamtal.

Särskilt ett som handlade om döden och förgängligheten!

Det finns trevliga människor och så finns det människor som är så trevliga att jag önskar att de var den granne som jag inte har .. men önskar att jag hade. Det här var precis en sådan människa .. jag ville adoptera henne och ha själv!

För att surfa på vågen av uppsluppenhet så åkte jag in till vår lilla stad för att hitta en lämplig födelsedagspresent till Makens lilla mamma som fyller år på torsdag. Några lämpliga presenter fanns tyvärr inte inom synhåll men vad skådade mina överraskade ögon .. EN HELT NY VINTAGEAFFÄR!!!

Som jag uppenbarligen missat under hela året?

Väl inne i härligheten hittade jag ingenting som direkt tände habegäret .. om man undantar en svart och vitrandig handväska med rephandtag som kom med hem av bara farten, men när jag stod där och väntade på att få betala stod en kvinna i min ålder och min storlek före med famnen full av kläder som skulle lämnas in.

Butiksinnehavaren synade plaggen med örnöga och ratade en festdress .. lång kjol, top och jacka .. i rosalila, tung, viscose från tidigt 80-tal, på grund av nästan osynligt slitage.

Så synd .. sa jag. Den som är så vacker.

Och så fick jag den?

Plötsligt stod jag bara där med famnen full av lyxigt, rosalila tyg med broderier och fick en kram och ett .. hoppas du får roligt med den?

Men inte ska jag!!?? Men jag måste väl betala något? Ge något tillbaka?? Eller .. hallå, vad gör jag nu??

Jag måste erkänna att jag kom helt i gungning och inte riktigt visste hur jag skulle hantera situationen .. men roligt var det, när jag väl hämtade mig.

Så i dag blev en låg dag en bra dag tack vare uppdateringen av min pappas gravplats och en annan människas längtan efter att befria sig från tyngande ägodelar i en flytt .. tänk så det kan bli ändå?

Och den som inte känner till begreppet "besläktade själar" ska genast läsa boken "Anne på Grönkulla" .. en av mina favoriter för länge sedan! Besläktade själar är alla de som du direkt känner igen dig i utan att ha gemensamma blodsband och i dag mötte jag två!

Ibland har man tur.