Almedalen Light - Jag är en urusel Almedalsbesökare!

Jag börjar misstänka att jag inte har rätt förutsättningar för att vara en god Almedalsbesökare?

I dag var jag till exempel på ett seminarium anordnat av SJ där den nye SJ-chefen Crister Fritzon presenterade sitt jättenya team. Han berättade om framtidsmålen vilka var punktlighet, tillgänglighet och hållbarhet.

Och det var ju … rätt självklart?

Jag tror till och med att det talades om korvgrillning för barn och en lekhörna där tågåkande barn kunde få lära sig köra tåg medan föräldrarna smorde kråset i buffévagnen som skulle få en ny och bättre meny .. eller nåt liknande?

Uppmärksamheten sviktade lite grand måste jag erkänna.

Det efterföljande minglet missade vi eftersom Granntanten akut behövde nya skor till sina skoskav. Det kändes inte som någon större förlust. I Almedalen verkar inbjudan och tillträdet till Minglen  vara värdefullare än själva minglen tror jag, men jag äter hellre en god och valfri middag på egen bekostnad än petar i mig smått och gott från diverse gratisbord.

Visst hörs det lång väg vilken usel Almedalsdeltagare jag är? Det är nästan så jag skäms.

Men jag betalar hela kalaset själv och det kanske jag kan lägga till på plussidan?

Det demonstreras en hel del här. Egentligen är det rätt bortkastat eftersom gatorna och gränderna är trånga och fullpackade med folk som försöker ta sig fram. Ett gäng visselpipsblåsande fastighetsägare (???) som ville påkalla uppmärksamhet för någonting hördes visserligen ..!! … men försvann fullständigt i folkmassorna och den stackars yngling som fått arbete, som symbol för arbetslös ungdom, genom att släpa på en röd jättemadrass, med ordet ARBETSLÖS, genom staden fungerade mest som ett oönskat trafikhinder.

Ett gäng glada rättvisebananer … också säsongsanställda arbetslösa ungdomar .. utsattes oupphörligen för ihärdiga och påträngande attacker från äldre damer som inget hellre ville än att bli fotograferad tillsammans med en ung banan som verkade ha ett groteskt, gult penisfodral mellan benen?

För att verkligen få lustiga och originella foton till Instagram så tog så gott som samtliga en banan och höll framför munnen som ett soligt leende. Det var rätt kul .. för oss som satt och iakttog det hela.

Det delas ut flyers, tidningar och broschyr om precis allt. En del delar till och med ut böcker. Varje kväll vi kommer hem ser väskan ut som en ovanligt intressant återvinningscentral för tidningar och reklam.

Vi missar eller fuskar bort nästan allt utom partiledartalen och i dag när Fredrik Reinfeldt eldade upp sig som värst lyckades vi hamna mitt i en tv-inspelning om 101-åriga Dagny Carlsson. Det kan ni läsa om hos Granntanten så slipper vi skriva om samma saker, men det var en fantastisk kvinna som på något okänt sätt lyckats trotsa tiden.

Vi hade sett henne vandra runt Visby hela dagen, följd av sitt tv-team, och vi som gjort detsamma utan kameraman var totalt utslagna. Därför kände vi oss rätt enkla när hon berättade att hon var på väg till hotellet för att klä om för att äta middag ”med kändisar” senare på kvällen.

Vi som är betydligt yngre släpade oss hem för att sippa ett glas champagne och äta lite bröd och ost före sänggåendet som förmodligen sker innan Dagny festat färdig!

Det som förvånar mig mest .. eller rättare sagt det som jag missuppfattat mest .. är att det inte finns någon partipolitisk representation förutom partiledartalen. I min totala okunnighet trodde jag att partierna skulle vara representerade på fasta platser där det gick att ställa frågor, men så är det inte. De minglar internt och enskilt i stället och förmodligen räcker rosén bättre då och så behöver ingen vara rädd för att göra bort sig när den gjort sin verkan?

Det som är roligast är det som inte har något alls med partipolitik att göra. Lobbyisterna har jättekul grejor för sig när de säljer in det som de vill att skattebetalarna ska betala för det allmännas bästa.

Elbilstävlingar till exempel, där politikerna fick leva ut gamla pojkdrömmar under tjo och tjim. Det finns också gratis filmvisning och gratis ståuppande och fotbollsmatcher och egentligen så är det nog lättar att räkna upp det som inte någon klipsk tänkare tänkt ut för att stärka kapitalinflödet.

Jag som är lite löjligt förtjust i fakta uppskattade verkligen Fredrik Reinfeldts tal och hans pedagogiskt tydliga genomgång av hur ungdomsarbetslösheten mäts. Det är nog bara oppositionen som kan protestera mot det han sa .. men så är de också väldigt förtjusta i att klassa en 15-åring som söker sommarjobb som arbetslös. Stackars lilla barn, eller hur? Ledig från skolan och arbetslös från juni till augusti!!

Fakta är trevligt, engagemang som är byggt på fakta känns trovärdigt och ett tal som till största delen handlar om den egna politiken är befriande .. enligt min uppfattning.

För jag är så tråkig att jag vill att de visioner och framtidsdrömmar som jag ska ställa upp på ska vara både realistiska och genomförbara. Och eftersom både Ylva Johansson och Mikael Damberg bara stod några meter från oss och hånlog eller kallpratade talet igenom så kändes alternativet inte särskilt lockande.

Men det är ju hur jag ser på saken. En hel hög människor är villiga att lägga sina liv och sin framtid i händerna på Löfven, Fridolin och Sjöstedt … så någonting måste jag ha missat?

Skrev jag att Veronica Palm också skred fram på Visbys gator bland oss vanliga dödliga? Där fanns det självförtroende och självmedvetenhet så det räckte till hela partiet .. vilket måste kännas tryggt och bra för dem som tvivlar.

Kvarglömda Almedalsbesökare från förra året?

AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD,