söndag 1 september 2013

Kylskåpspoesi .. och en liten limerick.


För ett antal år sedan fick jag en hel hög kylskåpsmagneter, avsedda för kylskåpspoesi, i julklapp. Jag förstod mig inte på dem och hade inte heller någon plats för dem eftersom mitt kylskåp för det mesta ser ut som en väl använd pappersinsamling.

Ibland är det till och med svårt att se att det överhuvudtaget finns ett kylskåp bakom alla teckningar, lappar, urklipp och fotografier?

Så jag gav bort mina magneter till ett fullständigt nytt kylskåp.

När jag för ett par veckor sedan besökte det kylskåpet ser jag till min förvåning att hela meningar börjat ta form bland alla lösa och osammanhängande ord! Otroligt inspirerande .. och så fastnade jag där och pillade och petade ihop några ord, alldeles själv.

Det var ju hur roligt som helst .. och vid nästa besök fanns det fler ord som bildade meningar, fler meningar som bildade sammanhang och nu ångrar jag mig bittert att jag gav bort något som var så roligt.

Men var ska jag ha det hela, om jag nu köper egna ord?

Det var frågan som jag inte kunde lösa själv .. men svaret från intelligensmaffian blev MAGNETFÄRG!! YES!!! .. jag kan måla en HEL VÄGG med magnetfärg och ha hur många ord som helst att leka med. Det enda som återstår är att sälja idén till Maken på ett bra sätt?

Men i väntan på den egna väggen så får ni hålla tillgodo med resultatet av mina "gamla" julklappsord, en liten harang är min .. jag säger inte vilken .. för övrigt måste jag erkänna att jag har väldigt begåvade vänner!

 
Men .. kylskåpspoesi i all ära, något som känns som en verklig utmaning är limerickar. Jag vet inte varför det dök upp i hjärnan men efter att ha googlat på ämnet och läst Hasse & Tages klassiker .. 

Det bodde en kvinna i Gränna.
som sin stjärtmuskel så kunde spänna
att hon i detta hål
kunde strypa en ål
och till och med vässa en penna!

.. så blev jag enormt sugen på att ta reda på om jag själv kan åstadkomma någon?

Så den här är till signaturen u.a från mitt kommentarsfält, och så hoppas jag på att kanske få en i retur?

En åldrande sosse vid härden,
blev svensk mästare i hela världen.
Han satsade allt
i sin (s)atiriska spalt,
för att sälja s-märkta värden.


Till den som hade tänkt sig att läsa något intressantare på det här utrymmet, rekommenderar jag Tove Lifvendahls krönika i SvD i dag. 

Åh vad jag önskar att jag hade kunnat skriva exakt som hon i det ämnet!

6 kommentarer:

  1. Ja visst var det bra skrivet men jag stör mig igen på dom där vägda blöjorna-etablerad metod?!!märkligt nog har jag efter 40 år i branchen ALDRIG vägt blöjor ( känt på tyngden möjligen för att vara säker att patient kissar)
    Att det skulle göra det lättare för personal-Gud så dumt.Att bedöma vilken blöja som behövs är inte svårt.
    Men nu har ju jag jobbat i Norge de senaste 10 åren så det kanske är något nytt.

    Och nog är det konstigt att så fort det handlar om äldrevård så är det nästan aldrig det viktigaste man tar upp och det är nummer 1- tillräckligt med personal.
    Har man inte det kan man skaffa bra chefer,kompetensutveckla,ändra på rutiner i all oändlighet.Det blir inte bra i längden om det inte finns tillräckligt med händer. Och varför försöker man alltid köra över den viktigaste
    biten.
    Jo för att personal kostar.
    Inte är det konstigt alls att det inte är kö till arbete i vården ( särskilt då äldrevården) maken till tungt och stressigt jobb får man leta efter och inte särskilt bra betalt heller.Det är ett trivsamt och på många sätt ett givande jobb men INTE när det är otillräckligt med arbetskamrater.



    SvaraRadera
  2. Gör väl ett försök då (mitt livs första limerick):

    Det var en sosse i Viken
    som kände sig så sviken
    han menade att
    de inte visste ett skvatt
    den eländiga sosse-eliten

    (när jag läst hans dagliga drapa
    förstod jag att jag slagit huv'et på spiken)

    Påminn mig att inte utmana en duktig bloggerska nå't mer! ;)

    SvaraRadera
  3. u.a .. applåderar och gör vågen!! :-)
    Tänk om fler kunde vågade göra något annat än det förväntade, vad kul livet skulle vara då!

    SvaraRadera
  4. @ mona;
    väga blöjor för att se hur MYCKET patienten får ur sig är en del i en kombo, man "bonkar" urinblåsa och/eller ultraljud

    Inget konstigt, vätskelista där man kollar hur mycket nån far "in" kräver ju i en del fall att man även kollar hur mycket som kommer ut. Det är väl etablerat?

    Det finns en massa olika blöjor i alla möjliga modeller å storlekar.

    SvaraRadera
  5. Maja- i äldrevården är vätskelista etablerat o urinmätning ibland vid kat.Men i blöjor kan det ofta komma både det ena och andra o utanför och att då väga kan bli en kletig historia. Bonka o ultraljud andvänds i Så kallad A-sjukvård.
    I äldrevård är personalen snabba att lista ut vilken blöja som gäller. Och jag har aldrig hört om vägning där innan Carema blev uppdagade med det.

    SvaraRadera
  6. @any
    *niger djupt för applåder och "våg"*

    ;)

    SvaraRadera