.. i det kommande valet. Den första är att jag själv får bestämma vad jag gör med de pengar som blir över när jag betalat min skatt.
Jag vill inte bli straffbeskattad om jag avstår från det andra tycker är livsnödvändigt och i stället sparar och siktar in mig på något värdebeständigt som hus, bil, egen företagsamhet eller förmerar mitt kapital genom fonder eller andra kapitalplaceringar.
För jag tycker att det nästan är oförskämt att den som festar och reser upp sitt kapital ses som en god medborgare medan den som vill satsa på ett annat liv anses vara en profitör och en samhällsfiende.
Vi behöver fler entreprenörer .. människor med driv och idéer! Ni vet .. de som mer och mer får omsätta dem i andra länder. Vi behöver dem för att betala hela den Ofantliga Offentliga Sektorn som vilar tungt på våra skattemedel.
Den andra frågan som är livsviktig för mig är rätten att vara mig själv. Jag vill inte likformas och inordnas i begreppet "FOLKET" som inte vet vad som är bäst för dem.
Jag VET vad som är bäst för mig och min familj och jag anser mig ha rätten att få forma mitt liv därefter .. under förutsättning att jag inte skadar någon eller bryter mot samhällets lagar.
Men några nya lagar som direktstyr mitt vardagsliv vill jag inte ha.
I årets valrörelse känner jag oro för de här frågorna och undrar .. VAR ska alla nya arbeten och alla friska skattepengar komma ifrån om vi inte skapar ett mer företagarvänligt klimat?? Och då talar jag inte om de börsnoterade jättekoncernerna!!
Och om vi inte själva får bestämma över våra livsmål, vår ekonomi och vår familj ... vem är då bättre skickad att göra det??
Ett litet fåtal som aldrig befunnit sig i vår situation, som aldrig behövt oro sig över maten på bordet och som aldrig behövt leva på en vanlig lön???
Tomtemössan och välgörenheten
3 timmar sedan
Amen. Amen igen. Jag tror också på individens egen vilja och kraft och någon förmyndare anser jag mig inte behöva. Jag vill vara jag vill inte ha någon som bestämmer åt mig eller talar om vad h*n anser vara bäst för mig.Jag är vuxen och skall inte tas om hand av Moder Svea och Pappa Staten. Jag kan själv och faller jag så reser jag mig igen.Jag är ingen "tahandommigare" och mina pengar sköter eller missköter jag alldeles själv och på egen hand.
SvaraRaderaAtt de inte har behövt bekymra sig för att få mat på bordet gäller nog väldigt många politker, oavsett partifärg. Och vad som är allvarligare: det behöver aldrig mer bekymra sig vad de än ställer till med för landets befolkning. De sitter med en "golden ticket" efter sin tid i Riksdagen.
SvaraRadera*uäk*