Jag är en loser ..

.. och det var väl ingen nyhet precis. Men att jag .. som ägnat hela mitt liv åt strikt ekonomisk planering .. också skulle kunna bli det i mitt privatliv är en överraskning.

Till att börja med bor jag fel. Långt ut på vischan, långt från allting och det enda jag har nära till är jobbet .. det borde ha varit tvärtom, det fattar jag nu.

Jag har inte heller tillräckligt hög lön för att kunna rycka på axlarna åt de prishöjningar som ovillkorligen måste komma med tanke på de ökade kostnaderna för transporter, miljöavgifter och skatter .. men det är klart, jag kommer att kunna äta mig mätt. Det blir allt det andra .. det som gör livet lite roligare att leva, som får lugna ner sig eller försvinna.

Jag röker .. det får jag nog sluta med! ... och det är ju bra .. men om det fungerar och fler gör som jag, så faller en viktig inkomstkälla bort för en eventuellt ny regering. Dessutom brukar jag ta ett glas vin till maten .. ?

Vi bor i villa också och arbetar båda två ... och det har nog varit dumt att avstå från utlandsresor för att kunna betala ner på lånen, det inser jag nu! Risken är överhängande att vi blir klassade som förmögna och får betala straffskatt .. så det är nog säkrast att belåna huset fullt ut, placera pengarna väl .. men var??

Eftersom jag har arbetat, betalat a-kassa och skatt hela livet och dessutom aldrig fått några bidrag och inte varit sjukskriven sedan början på 90-talet .. så kanske det är dags att lägga av med det nu??

Jag har ju redan dragit mitt strå till stacken och se hur det blir om de rödgröna får bestämma!!!

Då får jag all anledning att ångra att jag inte brände allt jag förtjänade på vin, unga män, resor och intensivt festande .. attans också .. men .. det kanske inte är försent än???