Vi har en ödla i brevlådan ..

.. och jag får lika dåligt samvete varje gång jag hämtar posten och skrämmer ut den på vägen. En vacker dag kommer det att vara mitt fel att den blir påkörd eller uppäten av Rackarkotten och bara det gör att jag drabbats av en kraftig posthämtningsfobi.

Fast förra året var det värre .. för då bodde det en snok där och den var inte lika angelägen att flytta på sig.

Men när jag kvistar över till grannhuset för att få en kopp morgonfika så blir jag desto gladare av att ha den här damen utanför altandörren ..

Om inte vi hade haft ett Rackarkottsäkert staket så hade vi också haft hjortarna kryllande över hela tomten. Men vi hade också haft halva gräsmattan uppbökad av vildsvin så det ena jämnar ut det andra så att säga.

När jag sätter mig vid matbordet för att äta lunch så ser jag att skatorna har två ungar i år. Jättehungriga sitter de på kanten av boet och tigger mat och när mamman levererat så blir de så mätta att de somnar lutade mot varandra. För att tala kvällstidningsspråk .. det är både sötchock och gullighetsvarning på en och samma gång. (Klicka på bilden så blir den större och ni kan se den ena ungen lite tydligare.)

För övrigt har jag inte en aning om vad jag skulle kunna skriva om?? Det mesta känns så dumt och korkat att jag inte fattar att det ens får utrymme i tidningarna? Men det kanske är det första steget mot total förvirring .. vad vet jag?