Så här på morgonen syns det inte mycket av stigen vi går på när vi kommer till den gräsbevuxna delen. Det är dessutom drypande vått så byxbenen kletar kroppsnära fast vid benen när vi väl passerat.
Av någon konstig anledning så är det ALLTID jag som hamnar först i ledet?? Tätt följd av Rackarkotten, som annars alltid stretar så långt fram i kopplet som hon kan komma; och Maken som säger .. äsch, det var väl inte så farligt!
Det är ju lätt att säga när all väta finns på mig!
Men kolla här! Här har det gått någon med stora fötter!
Och klickar ni på bild nr 2 så den blir lite större så ser ni att min stövellösa fot lockar en hel drös blodsugande, vilda djur med betydligt mindre fötter.
Det här, det är vad jag kallar MILJÖ ... och inte de trånga gatuserveringarna på Södermalm .. och det här är den miljö jag vill värna om. Även om det sker till priset av blöta ben, delat utrymme med en älg och någon hundradels droppe blod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar