Det är alltid polisens fel .. eller samhällets .. eller kapitalets ..

.. eller regeringens .. eller så finns det ingen ungdomsgård eller annan sysselsättning .. eller så är det bara så tråååkigt .. eller så är det "de andra" som började .. eller så är man kränkt i största allmänhet.

Så har det tydligen alltid varit och så kommer det nog att fortsätta i evigheters evighet, amen.

1951 uppstod kravaller i Berzeliiparken i Stockholm. På den tiden fanns inte internet eller mobiltelefoner så det tog några dagar innan tidningarna lyckats informera tillräckligt många om var de skulle samlas, men när det väl var gjort så möttes 3000 upprörda ungdomar och polis från 5 städer och dessutom militärpolis.

Samma sak gällde de sk raggarbråken och modskravallerna på 60/70-talet. När väl rubrikerna var satta så visste alla var de skulle samlas .. på Hötorget t.ex .. och det blev riktig fart på oroligheterna och rubrikerna.

På 80-talet brände det till i Kungsträdgården och 2001 var det EU-toppmöte i Göteborg där 2500 poliser grep 530 personer, 53 poliser och 90 demonstranter skadades och affärsidkare och privatpersoner fick omfattande materiella skador på sin egendom. En person blev dessutom skjuten medan han fredligt demonstrerade genom att kasta gatstenar mot anstiftarna, polisen.

Vi har haft "Krossa Rasim"-kravaller när 400 rättrogna anföll ett 40-tal våldsamma skinnskallar (1997), "gatufester" mot kommersialism eller trafik (Reclaim the Street), husockupationer, demonstrationer och stenkastning för att markera avsky mot USA:s krigsinsatser både här och där och 1997 stormade 200 ungdomar kommunkontoret i Vindeln i protest mot ett indraget mellanmål(?).

Googlar jag på kravaller eller ungdomskravaller så finns det nästan hur mycket som helst, så det som händer i Husby är inte direkt något nytt.

Men en sak har de gemensamt alla dessa grupper som vilar på dagarna och verkar när skymningen faller.

De älskar att läsa om sig själva.

Nu när de inblandade själva kan fotografera eller filma sina insatser, sälja till media eller publicera dem på youtube, medan tidningarna tillhandahåller både kamera och tv-sändningar ..blir bekräftelseorgasmen enorm.

När jag en gång i världen arbetade på ett av våra största fängelser och senare inom ungdomsvården så var det väldigt statushöjande att ha tidningsurklipp på väggen som skildrade gärningen som var orsaken till straffet .. ju fler sidor och dagar desto högre status. I dag kan de som pyser ur sig sin frustration i våldshandlingar, tillbringa hela dagarna framför dataskärmen och beundra sina egna insatser.

Så om det är något som jag skulle vilja be om när det gäller "upploppen" i Husby så är det inte besinning .. för det är ju meningslöst när alla inblandade löper amok i en nästan religiös masspsykos där alla skyller på alla.

Men om redaktionerna på landets tidningar kunde lägga ner filmandet och publicerandet av filmer på nätet så kunde kanske de övertända och speedade ungarna få sova lite, i stället för att sitta och beundra varandra när sex stycken sparkar på en ensam polis eller när de bränner ner sitt eget närområde och grannarnas bilar.

Någon kanske till och med skulle vakna utsövd och fråga sig vad h*n egentligen sysslar med?

Rubrikerna om att det är polisens fel .. eller samhällets .. eller kapitalets .. eller regeringens .. eller avsaknaden av ungdomsgård/sysselsättning .. eller den olidliga långtråååååkigheten .. eller den allmänna känslan av att vara kränkt .. dem kan vi nog aldrig göra något åt är jag rädd.

Det kommer alltid att finnas människor som känner sig utanför, kränkta eller missförstådda och blir de tillräckligt många så förlorar gruppen ofta både vett och sans medan de ägnar sig åt inbördes självbekräftelse.

Själv skulle jag kunna tänka mig att löpa amok om jag bara fick kontakt med tillräckligt många osynliga, övermogna kvinnor som alla räknar med men ingen ser, hör eller är intresserad av. Finns det någon grupp i samhället som har anledning att känna sig kränkta så är det väl ändå VI!!

Men av ren självbevarelsedrift så behärskar jag mig och låter bli att elda upp grannens bil. Dessutom så betvivlar jag att hans fru skulle ställa upp eller applådera av ren solidaritet, trots hon delar min frustration.

Vi skulle nog inte ens få våra 5 minuter i Aftonbladets TV-sändning ..... så osynliga och ointressanta är vi.

AB, AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD,