.. och så kommer alla fördomarna på en och samma gång!

Med ett enda ord kan du krossa en annan människa.

En del människor är sköra som glas, genomskinliga .. nästan osynliga.

De finns mitt i bland oss, men märks nästan inte, eftersom de inte ropar lika högt och inte tar lika mycket plats som majoriteten av oss. Men de har samma behov av att bli sedda och samma längtan efter bekräftelse som alla andra.

För en osäker människa kan det vara ett stort steg att söka sig till gemenskapen på nätet. Det kanske leder till en ny sorts vänskap eller hemhörighet, där det är möjligt att dela med vardagen och upptäcka att den inte är speciellt annorlunda än andras.

Att få vara med. Minns ni skolgården utanförskap för de tysta, ensamma och sköra?

Tonårstidens självcentrerade tid .. då de tysta och ordlösa kunde finnas i samma rum, utan att vi ens märkte att de fanns?

Med ett enda hårt ord kan vi jaga tillbaka dem till den plats de kom från. Utan att tänka kan vi utnyttja och krossa andra människor bara för att få en statistikhöjande rubrik eller kommentar runt ett "ironiskt" inlägg.

Och vi behöver inte ens ta ansvar för det vi gör eller skriver .. för de försvinner så tyst och stilla att att vi inte ens märker det.

Så skrev jag den 12:e augusti 2009, när samtalstonen på Aftonbladets bloggportal började urarta till det som numera verkar vara godkänd journalistik.

I dag skriver Malin Roos en krönika på nästan samma ämne .. "Vi måste förstå att någon tar emot hatet".

Hon beskriver hur hon sitter på tunnelbanan och hur ingen låtsas om att någon annan finns .. syrefattigt ändå kallt. Varje säte är en borg med vattengrav och mur. Bakom tidningar och tummad pocket, med lurar i öronen, sköter folk sitt, demonstrativt. Det byts inte ord och blickar i onödan, nehej.

Inte ens Malin Roos, som ändå lägger märke till kylan, vattengravarna och murarna försöker bryta tystnaden .. och redan där känner jag igen ämnet, kritiken och föraktet för Alla Andra som borde ändra sitt beteende!

Vi har hört det förr, eller hur? "Folket" är egoistiskt, ogästvänligt och kallt .. tacka vet jag Andra Länder där Andra Folk ledigt konverserar med främlingar på gator och torg.

Så är det ändå någon som talar .. och någon som svarar. Och det var ju helt givet att den förstnämnde var en stackare med systemkasse i handen och hjärnan påverkad av innehållet och att den andre var en ung, frisinnad man. Förmodligen miljö- eller vänsterpartist?

Så kommer det obligatoriska rasistinslaget. Och toleransen med de obildade med fattiga språk som egentligen inte är rasistiska, men "som häver ur sig hat, utan att kanske ens mena det".

Men riktigt lika hemska som SD politiker är de inte .. för de "är brunare än bajs bara man skrapar på ytan", trots att de låtsas att de inte är rasister.

Så kom då alla fördomarna på en och samma gång ..

Det kalla, egoistiska Folket, den eländige, obildade alkoholisten, den rasifierade invandraren, den iakttagande journalisten .. och alla bajsbruna svenskar som röstar på ett gäng rasister.

"Vi måste börja inse att det finns en mottagare INNAN det vräks ur dynga.Och att denna mottagare, är en människa" ... avslutar Malin Roos sin krönika och där är jag helt och hållet överens med henne. Samtidigt förstår i alla fall jag att Malin Roos verkligen .. verkligen! .. tar avstånd från Sverigedemokraterna, och därmed också deras väljare. 

Vilket bevisar att Malin Roos är en fin och god människa, annars skulle hon ju inte ha ansträngt sig så för att särskilja dem från .. till exempel .. Vänsterpartiet som har en del nog så obehagliga företrädare.

Jag är en borgerlig väljare, det kanske måste påpekas .. men jag har bekanta som är sverigedemokrater, och ingen kan få mig att tycka annat än att ALLA människor förtjänar att behandlas med respekt.

Vi måste börja inse att det finns en mottagare INNAN det vräks ur dynga .. var det inte så det var?

Den eländige, obildade alkoholisten kanske var en bildad man som fått kicken från den dagstidning där han arbetade som fotograf? Kanske var han ensam, fylld av förtvivlan och vanmakt, eftersom han fick sälja lägenheten och förlorade allt?

De kalla egoistiska människorna som satt ordlösa och blinda runt den iakttagande journalisten kanske var skrämda till tystnad av dennes kollegor .. vad du än gör eller säger så riskerar du att göra och säga fel. Var tyst och håll dig under mattan i åsiktskorridoren, kanske?

Den rasifierade mannen kanske rent av var en sverigedemokrat och den unge mannen som talade med "fyllot" kanske tillhörde ett kriminellt nätverk?

Vad vet vi egentligen om människorna vi sitter tillsammans med på en tunnelbana? Någon av dem kanske till och med sitter och betygsätter oss för att få ihop dagens brödtext?