Om vi nu ska öppna våra hjärtan ..

.. för våra mindre lyckligt lottade systrar och bröder världen över, så skulle jag väldigt gärna vilja ha svar på en fråga.

Vem eller vilka tar ansvar för det som händer de svagaste och mest utsatta i vårt eget land? Vem tar ansvar för våra rotlösa unga, hemlösa, missbrukare, psykiskt sjuka, gamla och funktionshindrade?

I dag kan en äldre, hjälpbehövande människa få hemtjänst .. till en maxkostnad av ca 1.780 kr/månad.

För 1.780 kronor får du hjälp av den som för stunden finns till hands. Har du tur så får du besök av en stressad, men pålitlig kvinna med mångårig vana från hemtjänsten .. men det kan lika gärna dyka upp en "snabbutbildad" nysvensk som du inte kan kommunicera med.

Du kan inte välja man eller kvinna, svensk eller utländsk, erfaren eller oerfaren .. eller vad du vill ha hjälp med. Det finns fantastisk hemtjänstpersonal som än så länge orkar jobba kvar, men också riktigt spännande personer med ett digert brottsregister och för 1.780 kronor i månaden måste du vara tacksam över att det kommer någon alls.

När du behöver hjälp med dusch, intimhygien och av- och påklädsel kan det lika gärna vara någon som mer eller mindre tvingats ta jobbet och äcklas av din åldrande kropp som en okänd man med språkproblem som kliver in genom dörren. Makens 100-åriga mormor till exempel, vaknade av att en okänd, mycket storvuxen, kraftig man stod vid hennes säng och sa .. Duscha nu? .. på bruten svenska! Detta är min tillrättalagda tolkning, för tyvärr så tillåter samtalsklimatet att jag återger hennes egen beskrivning av händelsen.

Jag hade reagerat likadant som hon .. ALDRIG i livet!!

Men hennes skräck för att vem som helst kunde bereda sig tillträde till hennes bostad blev så stor att hon tvingades byta lås och byta till privat hemtjänst där de kunde garantera kvinnlig personal .. och inte fler än fyra anställda som hade just henne som kund.

Ingen ensam, sängbunden, åldrande människa ska behöva betala för att få vänta i skräck på att dörren ska öppnas med en nyckel som h*n själv tillhandahållit .. och släppa in en helt okänd person som h*n upplever som skrämmande.

Du får inte välja om privata alternativ saknas .. och det finns ingen garanti för att du får det du betalar för. Ta det du får eller låt bli .. men det kostar upp till 1.780 kronor i månaden.

Vilket är billigt .. om du har tur. Men kan kosta dig allt du äger .. om du har otur.

Och på tal om dörren som du aldrig vet vem som kommer in igenom .. den måste du lämna ut nyckeln till om du har svårigheter att röra dig .. annars får du öppna själv och hoppas att den som säger sig komma från hemtjänsten också kommer därifrån. Din nyckel förvarar kommunen  lättillgänglig för vem som helst som är villig att ta jobbet .. kanske motvilligt och bara för en kort tid. En nyckel som vem som helst kan kopiera och  INGEN ansvarar för .. mer än du som ligger hemma i bostaden och betalar för hjälp och stöd. De som du släpper in känner du aldrig igen, ingen begär utdrag ur brottsregistret och du har ingen möjlighet att skilja på äkta vara eller den kriminella varianten.

När kontokortet försvinner och därmed alla dina besparingar så gäller inte någon försäkring, eftersom det är du själv som lämnat ut nyckeln.. och förmodligen också koden .. till brottslingen. Eftersom du inte kan hämta ut pengar själv till det du vill ha inhandlat.

När alla värdeföremål helt plötsligt är borta är det lika illa och har kommunen varit behjälplig med en God man med ett digert brottsregister som ingen besvärat sig med att begära ut .. så kan din bostad hux flux vara någon annans bostad och du själv både bostads- och medellös.

Så jag undrar .. vem ansvarar för vad som händer med våra äldre och funktionshindrade?

Om vi nu ska öppna våra hjärtan och plånböcker för andra länders hjälplösa och behövande .. kan vi då inte återinföra tjänstemannaansvaret, så någon blir ansvarig för de kriminella handlingar som de hjälpbehövande ibland tvingas betala 1.780 kr i månaden för att utsättas för.

Om våra journalister kunde rikta blicken någon annanstans än mot Sverigedemokraterna eller sin egen navel, så skulle det inte ta särskilt lång tid att upptäcka att åldringsrån och bedrägerier av tillfälligt anställda eller Gode män utsedda av  kommunen inte direkt är ovanligt.

Sexuella övergrepp riktade mot utsatta unga, psykiskt sjuka, psykiskt funktionshindrade och ensamma äldre kvinnor är svårare att hitta .. i de flesta fall kan eller vågar de utsatta inte göra sig förstådda och alla misstankar förträngs .. men det förekommer och en gång är en gång för mycket.

Att det överhuvudtaget finns personer i äldrevården som har ertappats i själva akten gör att det finns anledning att tro att mörkertalet är stort.

Så .. vem vill öppna sitt hjärta och berätta om hur vi kan skydda de sköraste och mest hjälplösa i samhället mot dem som vi tvingar dem att ta emot i sitt eget hem. Ensamma, osedda och alldeles försvarslösa.

Själv kommer jag aldrig i livet att lämna ut nyckeln till min bostad till kommunen. Hellre betalar jag svart för den hjälp jag kan få av någon jag kan lita på och/eller lever och dör i misär än betalar för att leva i utsatthet och rädsla, med en dörr som vem som helst kan komma in igenom.

Att lagstifta mot fattigdom är ett slag i luften, sade Stefan Löfven nyligen om en mätning som visade att halva befolkningen önskar förbjuda tiggeri.

Det går inte att lagstifta mot åldrande, ensamhet, utsatthet och rädsla heller .. men det är våra folkvaldas uppgift att i första hand tillgodse de svenska medborgarnas behov av trygghet och omsorg, innan de tar på sig uppgiften att försöka lösa andra länders problem med fattigdom och utanförskap.

I dag skriver Dag Öhrlund om "Landet jag inte känner igen" .. Jag känner inte igen att välfärdslandet som alltid slagit sig för bröstet tillåter att det ligger tusentals hemlösa tiggare på trottoarer från norr till söder, inte heller att dessa bygger hälso- och brandfarliga kåkstäder. Jag känner inte igen att våra politiker inte törs prata om problemet eller ta upp det med landet eller länderna det handlar om.

Jag känner inte igen att min 93-åriga mamma, en av dem som byggde landet, dagligen förnedras genom undermålig städning, utebliven hjälp att komma till toaletten, en dusch var 14:e dag och att bli matad med kalla fiskpinnar tre dagar i rad.

Jag skriver under på varje ord i hela blogposten.

Dag Öhrlund,

SvD, Nyheter i dag,