Jag har fått en liten födelsedagspresent ..

.. drygt en vecka i förskott.

Eller liten och liten? Och så var det tydligen TVÅ som ska bli EN??

Jag borde ha anat att det var något alldeles i hästväg redan när jag fick TVÅ avier om 7,8 respektive 11,4 kg .. men jag har svårt att visualisera vikt eller längdmått. Men när det sedan visade sig att ett kolli inte ens kunde lämnas ut på vårt ordinarie utlämningsställe så borde jag ha förstått att någon inte sparat på krutet.

Eller gjort en rejäl vindsröjning???

I dag kom lantbrevbäraren ..

Visst ser det imponerande ut .. ute?

Men när jag väl släpat in det som möjligen kan vara en matta med en inrullad, avliden antagonist till min "vän" Granntanten, och ställt den bredvid lådan med övrigt bevismaterial så är det inte utan att jag förhåller mig till själva öppnandet med en skräckblandad nyfikenhet.

 Det som var stort utomhus är ENORMT .. inomhus. Så jag tror att jag ser till att ha sällskap i öppningsögonblicket .. för enligt uppgift från avsändaren är detta någon som ska MONTERAS?

Och placeras VAR, i mitt överbelamrade hem? ... undrar jag då?

Rasifierande SNÖ???

Genom Fnordspottings twitter tog jag steget in i en okänd värld. Jag lyssnade på mitt livs första pod.

En upplevelse som jag hade kunnat vara utan och jag måste erkänna att jag inte följde det hela till slutet.

Någon hade i alla fall alltid upplevt sig själv som onormal. Intressant onormal, förmodligen .. kanske till och med överlägset och unikt onormal? .. vilket uppenbart skapat ett självupplevt utanförskap som resulterat i en pod på Expressen där alla andra kan få ta del av utanförskapet?

Eller nåt?

Efter 14 minuter fick jag veta att h*n hade åkt skidor.

Det var himla hemskt.

H*n har frågat sig själv, hur kan nazism uppstå och så kom h*n till ett ställe där allt var vitt, snön var vit, människorna var vita och så gör de nåt som är jättesvårt och utestängande.

H*n upplevde klasskillnad och sig själv som en spion.

Ett utanförskap, en rasifiering .. det rådde en introvert stämning och alla som var normala och samma gav en nationalistisk känsla ..

.. och ungefär där började jag tycka att det var himla hemskt, känna mig onormal, uppleva ett visst utanförskap, fundera över hur nazism uppstår, tänka på sommaren när allt blir grönt, människorna bruna och folk gör jättesvåra och utestängande saker på sjön vilket jag tycker skapar en obehaglig stämning som förmodligen kan upplevas som nationalistisk eftersom båtfolket är en egen klass .. till förväxling normala och samma.

 Och sedan drog jag mig till minnes att Thomas Mattsson är poddarens arbetsgivare .. och vem vet .. om jag inte slutade skratta och tog denna skakande skildring på allvar så kanske Researchgruppen skulle lämna ut allt jag någonsin sagt eller gjort eller skrivit .. eller bara tänkt .. till en desperat journalist som när som helst skulle stå med fotograf och allt utanför dörren och skrämma slag på stackar Maurice som ändå inte är så gammal.

Jag ska ALDRIG lyssna på en pod mer.

För om snö i Dalarna är rasifierande och sportlovsfirande svenskar nationalister så vill jag inte veta vad en naturälskande hund- och kattägare som jag ses som?

Är det fel att ha en svart OCH vit hund?

Kan jag tilltala någon eller fråga om någon vill följa med ut i skogen med hunden, utan att riskera att kränka vederbörande så till den milda grad att jag själv ses som del av en utestängande, nationalistisk klass som sysslar med himla hemska jättesvåra och utestängande saker?

Säga vad man vill om det samhälle vi lever i .. men oväntat och spännande är det att försöka navigera bland alla bisarra och svårbegripliga nya begrepp. 

DN, DN, DN, HD, SvD, Expr.,
Ledarsidorna,

Förtroende.

Det kan ta lång tid att bygga upp ett förtroende, det är inget du bara får, utan något du måste göra dig förtjänt av. Något som du kan förlora väldigt snabbt, men som det nästan är omöjligt att få lika helt igen.

Ann-Charlotte Marteus på Expressen har haft ännu en aha-upplevelse och kommit till insikt om att "Sverige i någon mån har gått sönder. Och då tänker jag inte på klyftan mellan fattiga och rika eller mellan svenskar och invandrare, utan om ett slukhål som hotar att breda ut sig mellan en massa vanliga medborgare å enda sidan och politiker och medier å den andra."

Hennes läsare verkar bestå av .. hör och häpna ..  "människor framstår som självklart vana vid det mångkulturella, helt på det klara med att Sverige är och förblir ett land med mångfald och invandring" .. men som trots detta är oroade av migrationspolitiken.

Jag uppskattar Ann-Charlotte Marteus som journalist och hennes ansträngningar att förstå "folket", men när hon för säkerhets skull garderar sig med  .. "jag kan ha drabbats av tunnelseende"..  är hennes nyvunna åsikt ungefär lika mycket värd som ett vallöfte, uttalande eller utlyst nyval från Stefan Löfven.

Att det har grävts en klyfta stor som ett slukhål mellan politiker och medier och vanliga medborgare har jag och många, många andra skrivit om i åratal .. särskilt tydlig har Johan Westerholm på Ledarsidorna.se varit .. så det är kanske inte så konstigt att det sipprat in en och annan svårbortrationaliserad tanke i det allra heligaste, ledarredaktionen på en kvällstidning.

Om ytterligare ett antal år kanske till och med någon på Rosenbad kommer fram till samma slutsats som Ann-Charlotte Marteus .. "Folks oro kan inte avfärdas som rasism".

Det är en insikt som i Ann-Charlotte Marteus fall kommer i elfte timmen och när det gäller politikerna kommer att landa alldeles för sent .. när förtroendet för våra etablerade folkvalda har blivit omöjligt att reparera och ingen längre tror på de stora mediehusens tillrättalagda sanningar.

Redan innan Sverigedemokraterna tog klivet in på den politiska arenan skrev jag att Sverige är ett land som står vidöppet för en karismatisk ledare som kan erbjuda rimligare och modernare floskler och klyschor än dem som vi har nu. Den dörren har inte öppnats av "folket" utan av samma personer som skapat Ann-Charlotte Marteus nyupptäckta slukhål.

Det är minst sagt skrämmande eftersom vad som helst kan komma från vilket håll som helst .. när som helst .. medan mediaeliten och politikerna är fullt upptagna med att dela upp befolkningen i skilda grupper av olika värde.

Fnordspottning, Motpol, DHE,

SvD, SvD,

Det finns stora katastrofer, härdsmältor, dråpslag, tragedier ..

.. små olyckor och så alla dessa irriterande förtretligheter som plötsligt kan uppstå och förändra rutiner, planering och i princip allt som gör att vardagen fungerar.

Eftersom jag .. till skillnad från Stefan Löfven .. anser att det är nödvändigt att åtgärda de små olyckorna och förtretligheterna, som jag faktiskt kan lösa för att återfå balans och struktur i livet, i stället för att ägna mig härdsmältor och katastrofer utanför mitt eget ansvarsområde .. så satsar jag just nu stenhårt på att organisera om min egen tillvaro för att skapa nya rutiner och lösningar ett tag framöver.

Så, under den närmaste månaden kanske det blir lite si och så med bloggandet. Tiden behövs till annat .. om det inte plötsligt och oväntat uppstår små sysslolösa luckor i tiden.

Tror jag? Fast ibland löser sig även svårlösta problem som av ett under .. det HAR hänt, även om jag just nu inte kan minnas något speciellt tillfälle?

Ett tredje ben .. eller kroppsspråk och signaler.

Kroppsspråk är en knepig grej. Du kan försöka vara hur övertygande som helst .. men vet du inte vad du talar om, tror du inte på det du säger eller på dig själv, så sviker kroppen och skickar ut signaler om att du är rädd, ljuger eller är en bluff.

När jag på kvällstid .. vilket sker alltmer sällan .. tvingas lämna en trygg plats för att gå till bilen som står parkerad på en plats som jag upplever som mindre trygg, är jag inte riktigt lika uppkäftig som i miljöer där jag känner mig mer hemma. Måste jag dessutom gå in i ett öde parkeringshus blir jag nästan skräckslagen, eftersom jag tillhör dem som lätt skulle kunna slå upp ett tält på kyrkogården och övernatta, men är absolut och till visshet övertygad om att det står en sinnessjuk knivmördare dold bakom varje pelare i ett parkeringsgarage.

Men det räcker bra med öde bakgator när mörkret faller på. Om jag sedan ser ett antal människor .. som jag upplever som obehagliga .. nalkas, så vill jag uppfattas antingen som fruktansvärt anonym och ointressant eller som trygg och självsäker ...

.. vilket ofta resulterar i att det växer ut ett tredje ben?

https://www.youtube.com/watch?v=GS-itkO9ia8

Jag blir så fokuserad på hur jag ska uppfattas att det känns som om jag inte kan gå naturligt .. vilket kan uppfattas som en signal om svaghet .. vilket i sin tur kan uppfattas som en invit .. slå ner mig, ta min handväska eller rent av bara slå ihjäl  mig, bara för att jag ser så onaturligt dum ut .. inbillar jag mig då, alltså.

I de lägena brukar jag dölja mitt tredje ben genom att begrunda innehållet i närmaste skyltfönster. I vår lilla stad, i anknytning till den stora parkeringsplatsen, kan jag välja mellan Konditoriet, Fotvård, Fonus och en stängd Tatueringslokal.

Men det är intressant med de signaler vi omedvetet sänder ut till varandra.

När det gäller ett land är det likadant. Vår nuvarande regering har precis samma problem med sitt tredje ben som jag får när ett skränande gäng närmar sig på en öde gata.

Den förra regeringen lyckades övertyga om att de hade landets finanser under full kontroll och under den perioden såg hushållen optimistiskt på framtiden till skillnad mot i dag då ingen egentligen vet mer om finansministern än att hon anser att "ladorna är tomma".

Vilket i sin tur gör att hushållen osäkert stapplar fram med ett tredje ben som gör sig påmint när det handlar om att spendera pengar på sådant som kan generera skatteintäkter .. vilket i sin tur inte medför några nya bidrag till den tomma ladan så att finansministern kan befria sig från sitt tredje ben som hindrar henne från att framstå som någon som har situationen under kontroll.

Vilket förmodligen är svårt även med två ben när Bostadsministern, som är så uppfylld av sin egen förträfflighet att han till och med tror på sina egna signaler om ett skattetryck riktat mot fastighetsägarna och skattebetalarna och ett modulbyggande på mark med tillfälliga bygglov, som det ska bli intressant att se vilka som överlever.

Utrikesministern tredje ben sitter som gjutet när hon deklarerar att ”Här är svenskar, för första gången, på allvar rädda. Rädda för Ryssland, och för vad de ska ta sig till" och att “Putin är förutsägbar och oberäknelig”. Till och med samarbetsregeringens samarbetspartis försvars- och säkerhetspolitiske talesperson, Annika Nordgren Christensen (MP) anser att  "Sverige blir en parodi" och att utrikesministern är förödande okunnig, dåligt påläst och skickar ut konstiga signaler.

Hela regeringen verkar vackla omkring på tre ben och skickar genom sin frånvaro eller sina tomma ord, signaler om osäkerhet, inkompetens och rädsla .. vilket inte direkt förmedlar den känsla av gemenskap, trygghet och solidaritet som de kräver av civilsamhället för att "vi" "gemensamt ska utveckla vårt land" .. oklart till vad eller vart?

Ett tredje ben är inte klädsamt på en kvinna som vandrar i nattens sena timme på stadens öde gator, men när trebeningarna utgör nästan en hel regering är det så löjeväckande, föga förtroendeingivande och förödande att svaret på Anna Dahlbergs fråga .. Hallå, har någon sett regeringen .. blir givet.

De försöker naturligtvis sända ut signaler om att de har läget Fullständigt under Kontroll genom att dölja det tredje ben som avslöjar att så inte är fallet. 

https://www.youtube.com/watch?v=AS9STMIm7kA

Dick Erixon, Motpol, Fnordspotting, DHE, Toklandet, Maria Skiddi,
Sveriges Radio,

Den store Ledaren har ..

.. tillsammans med sina samarbetsministrar, delgett oss lösningen på hur samarbetsregeringen ska "komma tillrätta med bristerna i politiken för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället".

Efter en inspirerande inledning som skildrar vårt lands godhet, öppenhet och behov av fler invånare, men som även innehåller klander mot oppositionens "snabbt hopsatta symbolförslag - som till stor del riskerar att försena etableringen i stället för att snabba på den", visar våra ministrar upp ett "etableringspaket med väl underbyggda reformer inom fyra områden" .. som snabbt och effektivt ska lösa alla problem.

Halleluja!!

"Regeringens fokus är att skapa fler jobb" .. hur, vilka, när och till vilken kostnad, undrar en okunnig gräsrot? "Minska klyftorna och öka sammanhållningen i Sverige" .. förmodligen genom oredovisade tvångsåtgärder eller lagstiftning, för intresset för andra växande problemområden .. äldrevården/omsorgen, missbruksvården, psykvården, de ökade sjuktalen osv .. dvs allt som ryms under rubriken "Välfärd", har hittills varit lika lågt och oredovisat som migrationspolitiken?

"Det tar alldeles för lång tid för de nyanlända att få ett jobb", men med regeringens etableringspaket ska de nyanlända snabbt finna sin plats i samhället genom att ..

1. Snabbt komma i jobb genom språk, utbildning, validering och bostad .. vilket, om jag inte alldeles läst fel, också ingår i de "snabbt hopsatta symbolförslagen" som ratades i inledningen? Språkundervisning, undervisning, validerade betyg, uppgraderad utbildning  och bostäder .. är inte det precis vad oppositionen föreslog? Utan att närmare precisera HUR, till vad, till vilken kostnad eller vilka företag som ska tillhandahålla alla dessa nya jobb?

Vem/vilka ska bygga alla bostäder? VAR ska alla bostäder byggas så att de finns "där arbetsmarknaden är god"? På sådana platser är väl problemet att det saknas utrymme att bygga alls? Hur och av vem/vilka ska byggandet av alla bostäder finansieras?

2. Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning i förskola och skola .. vilket jag i min enfald trodde var något som redan gällde ALLA barn och ungdomar i landet? Även för barn/ungdomar med särskilda behov av socialt stöd eller barn/ungdomar med funktionshinder som behöver särskilt stöd för att få en bra start i livet?

3. Alla kommuner ska bidra i mottagandet. Det som inte sägs är att alla kommuner inte har bostäder där de nyanlända kan bo. Hyresrätter är inte direkt vanligt förekommande i områden där "arbetsmarknaden är god".

De "fattiga" kommunerna, där arbetsmarknaden INTE är god, har gott om bostäder, men också en växande andel kommuninvånare som består av arbetslösa, äldre eller människor som uppbär sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. De "rika" kommunerna som "ska vara med och bidra" har däremot en ständig kö av bostadssökande eftersom "arbetsmarknaden är god".

Hur ska de bidra "för att nyanlända ska kunna etablera sig så snabbt som möjligt"? Genom höjda skatter som förvandlas till bidrag till bidrag i de "fattiga" kommunerna så att de nyanlända stannar kvar där det finns bostäder .. men inga jobb?

Det framgår liksom inte hur det är tänkt? Eller så är det jag som inte förstår finesserna i etableringspaketet? Men det låter som mycket pengar ut och inga pengar in .. om det inte kommer ett ekonomiskt hallelujamoment i form av ett tydligt klargörande av de konkreta förslagen som borde följa den store Ledarens Lösning.

4. Det civila samhället har en nyckelroll. Vilket förmodligen innebär att folkrörelser och ideella föreningar, som redan nu drar ett tungt lass, förväntas satsa ännu mer tid och engagemang på etableringspaketet. Problemet är att medelåldern inom dessa rörelser är 60 år och uppåt .. nyrekryteringen av godhjärtade gratisarbetare är inte stor i dagens stressade samhälle. VI .. dvs alla som har jämt göra med att få det sk livspusslet att gå ihop .. ska alltså hjälpa till att lösa de problem som inte kan lösas av det rödgröna etableringspaketet? Samtidigt som vi får ett ökande ansvar för åldrande föräldrar?

Räkna inte med mig bara .. jag har tagit ansvar och arbetat tillräckligt ideellt i mina dar och får jag inte vara delaktig i debatten runt "bristerna i politiken" så tänker jag banne mig inte satsa min fritid eller mitt privatliv på att vara en del av lösningen.

Inte ett ord om kostnader. Inte ett enda faktiskt fullt finansierat förslag .. bara de gamla vanliga klyschorna och flosklerna om att allt löser sig om det bara finns arbete och bostäder.

Problemet är att det inte finns arbete och bostäder till alla som behöver och att det inte ens syns några inom den närmaste framtiden heller. Det enda vi vet är att det kommer att komma hundratusentals "nyanlända" till Sverige inom den innevarande mandatperioden .. och att vi inte vet var vi ska göra av dem eller hur vi ska kunna försörja dem eller hur vården ska kunna ta emot dem.

"Gemensamt ska vi utveckla vårt land" .. säger Stefan Löfven, Åsa Romson, Gustav Fridolin och Ylva Johansson. Men de glömde som vanligt att tala om HUR .. och till vad?

Tobbes Mediablogg, Motpol, Cornucopia, Uvell, Ledarsidorna, Fnordspotting,

SvD, SvD, Expr., Expr., SvT,

De judiska och muslimska samfunden är en viktig del av Sverige ..

.. när någon begår brott mot dem, begår de brott mot alla svenskar .. så säger inte Sveriges statsminister .. och ingen annan svensk minister heller.

Så när jag hör Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt tala till det danska folket med orden ... ”När man skjuter mot den judiska församlingen i Danmark, så angriper man hela vår demokrati. Det judiska samfundet är en viktig del av Danmark, ni står inte ensamma. När man angriper det judiska samhället så angriper man alla danskar” .. så ser jag skillnaden mellan henne och vår egen statsminister.

Stefan Löfven skulle aldrig drömma om att använda orden "alla svenskar" i ett tal till dem han föredrar att kalla "vi i civilsamhället" i sin kommentar till terrordådet i Köpenhamn .. Vi ska både arbeta med det som är polisiära åtgärder, och juridiska åtgärder, repressiva åtgärder – den hårda delen av det här arbetet. Men också demokratiarbete som behöver bli ännu starkare där vi i civilsamhället visar att vi står upp för vår demokrati och vi håller ihop, oavsett om man är muslim, eller kristen eller jude eller har någon annan tro, eller kanske inte tror alls, så håller vi ihop mot extremism och våld"

Visserligen så talar han om att "vi" ska stå upp för vår demokrati och att "vi" ska hålla ihop .. men i nästa andetag och i andra sammanhang så används ordet civilsamhälle för att beskriva civilsamhällets alla andra olika civilsamhällen?

Det muslimska civilsamhället.

Det judiska civilsamhället.

Och det civilsamhälle som för tillfället inkluderar alla andra civilsamhällen som inte behöver särskiljas för ögonblicket.

Stefan Löfven talar aldrig om oss som svenskar, har ni lagt märke till det? Av någon underlig anledning så anses det inte vara lämpligt trots att "vi i civilsamhället" bor i Sverige?

Helle Thorning-Schmidt talar till ALLA danskar .. oavsett tro, födelseort, kön, politisk hemhörighet, sexuell läggning och allt annat som i Sverige har blivit särskiljande egenskaper i stället för att ingå i begreppet svensk.

Vi har .. och vi har haft .. en regering som verkligen bemödat sig om att sortera invånarna i ..

.. offer och förövare eller rasifierade och vita, där förövarna helst ska anges som höger, extremhöger och/eller sverigedemokrater. De goda människorna däremot anges som vänster, extremvänster och/eller kultur/mediaelit ..

... kvinnor och män, där kvinnorna är offer och den vite medelålders mannen får ställa sig vid skampålen tillsammans med sina yngre, mer formbara bröder ..

... gamla och unga, där de gamla enbart är ett tärande hinder för den yngre generationen och endast verkar ha ett berättigande som sysselsättning för unga offer som ingen vet var de ska placera ..

.. invandrare, de påstått främlingsfientliga "infödingarna" och sverigedemokrater, bildar tillsammans ett så känsligt ämne att det inte ens går att diskutera och ..

.. när det handlar trosfrågor som islam, judendom och kristendom så snurrar det runt så pass att varje trosinriktning måste tillhöra ett alldeles eget civilsamhälle för att det överhuvudtaget ska bli hanterbart.

Det finns hur många sätt som helst att undvika att säga " alla svenskar" .. är inte det lite märkligt?

Svensk politik bygger på missnöje, hat och skillnader .. kryddad med rädsla, feghet och girighet.Vi fokuserar på olikheterna i stället för likheterna och därför är det omöjligt att säga till alla svenskar .. Ni är en viktig del av Sverige, ni står inte ensamma. Vi är alla svenskar och om någon angriper någon av er så är det ett angrepp på alla svenskar.

Alla svenskar anses inte vara en viktig del av Sverige ... åtminstone inte om man ser det uppifrån.

En statsminister har som uppgift att verka för HELA landet och även om regeringen bara har under 40% av väljarnas förtroende, så är uppgiften att ena och samla HELA folket.

Men i stället skylls allt på främlingsfientliga krafter vilket är ett annat ord för Sverigedemokraterna .. eller ett diskussionsforum som Flashback. Men SD är inte sjukdomen .. de är bara ett symptom på ett samhälle som inte mår bra.

Sjukdomen är när självutnämnda godhetsapostlar delar upp människor i goda och dåliga medborgare. Sjukdomen börjar med skuldbeläggande ord som används som kilar för att skilja medborgarna från varandra. Sjukdomen blomstrar när fakta förtigs, när media granskar folket i stället för makten, när beslut, åsikter och påståenden inte får ifrågasättas och när ledarskapet är svagt, ängsligt och enögt.

Ett land är sjukt när inte alla har samma värde och när det "goda hatet" .. jag har också hört det kallas för "responshat" .. godkänns av dem som har till uppgift att ena landet.

Jag avundas danskarna när jag hör deras statsminister säga .. terrordåd är inte en kamp mellan muslimer och icke-muslimer. Det är ett angrepp på alla danskar.

SR, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, Expr.,

6mannen, Toklandet, Dick Erixon, Motpol, Motpol, Fnordspotting, Ledarsidorna, 

Lilliputanerna regerar?

I Köpenhamn avlossades i går ett stort antal skott .. minst 30 enligt uppgift .. under en debatt om yttrandefrihet. En man dör och 3 poliser skottskadas .. men det kunde ha blivit så många fler.

Några timmar senare avlossades skott mot en synagoga, en man dör och två poliser skadas.

I dag på morgonen sköt polisen en man som påstås vara gärningsmannen.

På tidningssidorna kallas angreppen för "extremism"? I en bisats kan uttrycket "radikala islamister" förekomma och på varenda tidningssida är alla rörande eniga om att terror är någonting alldeles förfärligt.

De svenska politikernas reaktioner är ängsliga och försiktiga och tystnar snabbt.

Ungefär lika snabbt som efter det att alla utropat sig till "Charlie" efter angreppet mot satirtidningen Charlie Hebdo.

Det är inte utan att jag börjar tänka på Gullivers resor av Jonatan Swift.

Gulliver kom till ett ett mycket litet land, fjättrades av mycket små människor som ansåg sig överlägsna och utvalda och diskuterade och krigade om viktiga saker, som från vilken ände man ska knäcka ett ägg. Gulliver lär sig språket och skapar vänskapsband, men lämnar landet då han inser att matförråden inte kommer att räcka för evigt.

Jonathan Swift skrev Gullivers resor som en satir för att belysa sin tids sociala missförhållanden och för att "lämna över till läsaren att själv inse hur löjligt dåtidens europeiska samhällsskick många gånger var. Det kunde under 1700-talet även i västvärlden vara mycket riskabelt att kritisera samhället öppet".

Är det någon mer som känner sig som Gulliver? Fjättrad av tusentals små twittertrådar, skapade av mycket små människor?

Är det någon som känner igen samhällsklimatet på 1700-talet, där en liten elit styrde så att det var mycket riskabelt att diskutera samhällsproblemen öppet?

Richard Herrey skrev några upprörda rader om att det var en sjuk religion i ett sjukt land när en iransk kvinna hamnade i fängelse efter att ha bevistat en volleybollmatch.

Det skulle han inte ha gjort  .. skampålen restes på rekordfart av upprörda lilliputaner.

Marcus Birro dristade sig till att twittra .. Vad har den största delen av världens terrorism gemensamt? Islam. Fakta. ... och blev fullständigt massakrerad av lilliputanerna. Och när han tog sig friheten att äta lunch tillsammans med dem som utsetts till "det knäckbara ägget" i Lilliputland .. så vässades skarprättarens svärd och gamarna samlades runt stupstocken.

Vilket bevisar att yttrandefriheten inte omfattar alla yttranden och att alla sanningar inte är allas sanning ... och att den sanna sanningen inte alltid är den verkliga sanningen .. i Lilliputland.

Så vad säger vi när människor attackeras och dödas på möten där de diskuterar yttrandefrihet? Hur förhåller vi oss till människor som Lars Vilks som provocerar .. och inte gör det särskilt skickligt .. när de utsätts för mordförsök? Vad säger vi när våldet kommer obehagligt nära ..?

FY??

Yttrandefriheten är oskattbar och viktigt och inget ska få stoppa det fria ordet ... men?

Detta är ett "politiskt" attentat utfört av "extremister" och inget annat ... puh!

Vilken politik och vilkar extremister är onödigt att ge sig in på om det inte handlar om den livsfarliga högerextremism .. någon eller några kan ju bli kränkta.

Det känns obehagligt.

Vi verkar ha lämnat walkover till lilliputanerna?

Ledarsidorna, DHE, Bubbavel, Dick Erixon, Nora4you, Fnordspotting, Fnordspotting, 6mannen, 6mannen, Maria Skiddi,

Expr., Expr.,

Maurice - den Makalöse jägaren.

Den Makalöse Maurice har på ett makalöst sätt lyckats uppnå en matchvikt på nästan 4 kg utan att förlora ett uns av sitt hjälplösa, storögda kattungeutseende. Det vete sjutton hur det har gått till .. själv ser jag ut som varje år, månad och dag som jag lägger till mitt liv?

Den Makalöse har inte bara lagt på sig muskler, han har också förfinat sin jaktteknik. I början försökte vi stimulera honom med kattungeleksaker som alla .. utan undantag .. hamnade i vattenskålen där de gick drunkningsdöden till mötes. Så småningom insåg vi att han behövde rejälare byten och gick över till hundleksaker, vilket omedelbart blev en stor succé.

Två kultiverade gnagare och en färgglad tennisboll inhandlades och alla har jagats, nedlagts och grävts ner i soffan eller under mattan utan att ta större skada. Tennisbollen har dessutom nyttjats så flitigt .. och högtflygande .. att vi funderar på att konstruera ett kattracket, bara vi kommer på hur det ska se ut.

Men tills dess får han nöja sig med sin senaste fluga .. FLUGOR!!

Nu när det börjar bli några timmars vårsol då och då, vaknar flugorna till liv och surrar förvirrat mot fönsterrutorna till Maurice stora förtjusning. Han smyyyyger på fönsterbrädet, han tar sats ... och ... KASTAR sig som ett stort, viftande X mot fönsterrutan.

Och missar .. allt utom den prydnadsväxt som nu inte längre finns ibland oss.

Omsättningen på krukväxter .. och prydnadssaker .. och tallrikar, koppar och en hundmatsskål .. är orsaken till hans nya hobby. Fågeljakt!!

Utomhus!

Vid varje kraschlandning eller felsteg som resulterar i skärvor, jord eller utspillda knappnålar, erbjuder sig den Makalöse att "hjälpa till" med städningen. Men vi har inte riktigt samma uppfattning om vad som är hjälp eller inte, så han får i stället kyla av sig på andra sidan om ytterdörren, tillsammans med Rackarkotten.

Där har vi ett fågelmatsträd. Det var ursprungligen en prydnadskvist i en julgrupp som jag lyckades få att rota sig. Men det blev aldrig den fantastiska tropiska växt som jag trodde att det skulle bli, utan visade sig vara en helt vanlig hägg.

I detta lilla träd serverar vi diverse läckerheter till traktens fåglar .. som själva representerar traktens läckerheter sedda ur den nyblivne jägarens ögon.

Det första utvalda bytet gav enastående underhållning för mig som stod i fönstret och tittade på. Det var en koltrast som .. till synes helt omedveten om den smygande jägaren .. strosade runt trädstammen och pickade i sig nedfallna frön. Hack i häl(?) på koltrasten smög en platt katt. När koltrasten stannade, stannade katten och förberedde sig på det språng som han aldrig fick tillfälle att utföra, eftersom fågeln bekymmerslöst spankulerade vidare mot nästa frö.

Runt, runt, runt det lilla trädet traskade koltrasten, tätt följd av katten som tog sig fram som en orm i kölvattnet. Till slut ledsnade koltrasten och lämnade den Makalöse åt sitt öde och till allmänt åtlöje.

Jag tror det sved lite grand i stoltheten, för efter det har han suttit i själva trädet och gjort sitt bästa för att smälta samman med stammen. Det har gått sådär, skulle jag vilja påstå. Men i dag kom det en halvblind stackars talgoxe för att tanka vid röret med fågelfrö, precis framför den Osynlige .. och han kastade sig handlöst ..klamrade sig fast vid röret som lossnade ur hållaren och for i backen med katt och allt, medan det spreds en kaskad av frön över snön och den intet ont anande Rackarkotten.

Men ... NÄSTA gång!! DÅ åker den dit .. den förbaskade talgoxen.

I väntan på det tillfället nöjer sig den Makalöse Maurice med att äta upp min post. Nu senast var det blanketten som mitt nya körkortsfoto skulle klistras fast vid som förvandlades till konfetti. Men mannen i kundtjänsten på Transportstyrelsen hade själv en katt och tyckte det var fullständigt normalt! 

"Plötsligt en dag, ...

.. det kan vara en onsdag eller torsdag, upptäcker Helin att han står ensam i PK-träsket och att andra dragit vidare. Det blir lätt så när man har för korta ben för att få överblick".

Ovanstående är ett citat från Flashback och när jag läser vad Ann-Charlotte Marteus skriver i Expressen .. Det är jag som är åsiktskorridoren ..  och vad Jasenko Selimovic skriver i DN .. Dags tala allvar om migrationspolitiken .. så tänker jag att den dagen kanske inte är så långt borta?

Ett annat citat från Flashback som beskriver användarens frustration över utvecklingen inom media är .. "Publicist är en arbetsbeskrivning, men också något av en hedersbetygelse. Bo Strömstedt var publicist. Jan Helin nasare. Där Strömstedt drev en respekterad tidning som häcklade regimen i Sydafrika knegar Helin på en nedgången blaska som jagar svenskar med fel åsikter. Det är trist. Först tappade man nyheterna, sedan underhållningen, nu återstår pk- och identitetskulturen".

Det är alltså inte bara "hatare" och hillbillys på Flashback. H*n som undrade hur i helsike Aftonbladet kunde sänka sig till att samarbeta med Researchgruppen för att hänga ut "makthavare" som skogsarbetare och sjuksköterskor, myntade samtidigt uttrycket .. ”…media granskar folket åt makten istället för tvärtom. ”

Lite grand så är det ju.

Men vad spelar det för roll om en handfull ledarskribenter kommer till insikt om att deras eget .. och politikernas .. agerande under de senaste åtta åren bara har resulterat i att de, som vallhundar, har föst oroliga medborgare framför sig i riktning mot Sverigedemokraterna, som fått stå för alla svar när. ..

.. någon undrar var alla bostäder ska komma ifrån och vem som är villig att satsa pengar på att bygga hyresrätter till alla nyblivna nysvenskar ..

.. någon undrar vilken hjälp som kommunen kan ge till den allt mer demente föräldern, det autistiske barnet som ska börja skolan, maken som fått en cancerdiagnos, sonen som förlorats in i ett missbruk eller en annan anhörig som behöver stöd, hjälp och psykisk vård .. nu när invånarantalet nästan fördubblats under det senaste året ..

.. när kommuninvånarna ser hur illa ställt det är på asylboendena på orten och när ..

.. de dagligen möter hot och våld från grupper som skapat sina egna regler och lagar i brist på framtid och hopp.

.. när den som kan sköta en vanlig hushållsbudget och dessutom behärskar plus och minus, frågar hur samma, eller mindre, pengar i välfärden ska kunna räcka till fler människor utan att någon ska försaka något?

Alla .. fullt berättigade .. frågor har hittills mötts av tystnad eller anklagelser om främlingsfientlighet, rasism eller nazist/fascistsympatier.

Något som egentligen är mer upprörande än att en del människor inte kan se skillnaden mellan på vad som är möjligt att säga privat i hemmet och vad som är möjligt att säga offentligt på nätet.

För många ensamma människor ÄR forum som Flashback eller Facebook ett hem .. den digitala motsvarigheten till kaffebordet där diskussionerna fördes förr. Kanske den enda plats de kan vända sig till, när dörren till åsiktskorridoren blockeras av goda media- och kulturarbetare?

Media vill handplocka sina kunder. I sin iver att motarbeta ett från början relativt litet enfrågeparti har de gått till angrepp mot hela svenska folket och utnämnt dem till rasister, lågbegåvade landsortsbor, fascister, sverigedemokrater ... och makthavare på Flashback? .. varje gång någon ifrågasatt "den enda goda åsikten" genom att kräva raka svar baserade på enkla fakta.

Att de sedan förvånas och förfäras över att Sverigedemokraterna ökar i opinionsmätningarna känns väl föga överraskande, särskilt inte efter att ha läst följade stycke i Ann-Charlotte Marteus ledarkrönika ..

Men så började andra mejl komma, sorgsna, oroliga meddelanden från anständiga människor. Särskilt ett grep mig. Det var lågmält: "Ann-Charlotte, om jag är rädd att invandringspolitiken inte fungerar, men absolut inte vill rösta på SD, vad ska jag göra? Vem ska jag rösta på? Snälla, svara."

Jag svarade inte. Att samtala med någon som gick och tänkte på "volymer" var tabu. Som att dansa vals med Kent Ekeroth.

Anna Dahlberg/Expressen, Expr.,SvD, Nyheter24, GP,

Dick Erixon, Toklandet, Tobias Wahlqvist,